Uppdatering (usch)
Han ångrade sig direkt och ville vara med mig, han fick jobba lite för det men till slut föll jag helt och hållet för honom, jag älskar honom och vi träffade varandras familjer, vänner, barn (han har 2) och pratade om att i framtiden köpa hus, fantastiskt va? Nej tyvärr inte
Efter 5 månader (igen) kom vårt förhållande inte framåt, vi träffades 1-2g/veckan, ibland inte ens det.
Jag kände att jag inte hade plats i hans liv, hans systrar visste inte om mig, han bjöd inte med mig till familjen (mer än mamman). Jag var osäker, orolig och tog upp det med honom flera ggr, han sa att visst ville han också ses mer, men att han var rätt nöjd just nu, att han inte hade möjlighet att ge mer just nu, han tackade ja till en lägenhet (där jag inte kan bo) bakom ryggen på mig utan att ens prata med mig. Efter ett tjafs om det + några dagars paus gjorde han slut då han kände att han inte kunde ge mig det jag ville ha.
Jag försökte samla ihop mig sj och gå vidare men var helt oförstående, om man älskar någon vill man väl inte riskera att förlora dem väl?
Han ringde senare och ville vara vänner, jag sa dumt nog ja (han var min bäste vän) efter ett tag ändrades tonen, vi sov ihop en natt, började prata varje dag, men han hade inte yppat ett ord om att ha ändrat hur han känner, inte visat det heller, och inget ord om att bli ihop igen. Jag hade panik och försökte gå vidare (var rädd att bli lurad/ bli fast och vänta på honom för evigt) så gick på krogen och hånglade med en annan man en månad efter vårt breakup, vilket jag var ärlig med då han frågade, dumt!
Han kom hem till mig och skrek på mig då, grät och förklarade hur jag krossat hans hjärta, hur vi nästan var tillsammans igen och att han äcklades av mig nu, jag försökte påpeka att det ju var HAN som inte ville leva med mig, HAN som lämnat mig inte bara 1 utan 2ggr i år, och hur dåligt jag mått av det och att han ju inte ens sagt något om att vara tillsammans igen? Men han vägrade lyssna, enligt honom var allt det jag tagit upp bara fel (och massa annat otrevligt)
Så nu står jag här, igen hjärtekrossad, ledsen och arg och fattar ingenting? Gjorde jag så fel?