Idag VS Igår

Hej Nuggen! Kommit vidare absolut, men långt ifrån igenom detta för egen del. Blir bättre för varje dag som går men jag tycker man får jobba hårt för varje steg framåt fortfarande. Dippar kommer emellanåt fortfarande såklart.
Bara att resa sig upp och försöka göra bättre nästa dag.
Ser fram emot kärleken och lyckan som väntar i framtiden, det är min vision och vad jag siktar emot iaf :raised_hands::grinning:

2 gillningar

Du sätter rätt ord på mycket du Caro :heart:

3 gillningar

Hej och tack för en jättebra tråd! Har följt era peppande inlägg och är grymt imponerad över ert dedikerade och ansvarstagande föräldraskap. Jag är övertygad om att mitt x gör samma resa som ni nu (inkl huvudansvar för barn med svårigheter) vilket gör mig stolt och lycklig över att barnen får se en förälder resa sig, skapa rutiner för uteaktiviteter och dela sin glädje över det med dem. Det var egentligen mitt mål. Jag är inte där själv på långa vägar (flippade från att vara i toppform fysiskt till komplett soffpotatis) utan slickar mina sår.
Hoppas ok att jag ställer en fråga: i vilket skede började ni känna er redo att börja samarbeta med ert x och stötta avseende barnen? Vad krävdes av er själva för att känna er mogna, och på vilket sätt kände ni att hon behövde ha förändrats?

Hej!

Ang din fråga, jag skulle inte använda ordet samarbeta. Iaf inte i mitt fall, vi för kommunikation ang barnen. Men jag kör mitt race med stöttande och framförallt att lyssna på vad ungen säger. Och stötta och bekräfta känslor. Jag är tyvärr den enda som gör det. Så därför vill jag inte använda ordet “samarbeta”.

Ang barnet så har jag känt mig redo från dag ett. Det va inte ens att fundera på. Barnen går alltid först!

Jag väntade på en förändring från exet. Och väntar väl fortfarande. Dock börjar jag inse att det nog aldrig kommer hända. Så jag fokuserar inte längre på vad hon gör och hur hon gör. För det är verkligen inte min fight att ta. Jag resonerar som så att förlusten är inte min. Vill hon gräva sin grop så varsågod.

Interesant, stort tack för svar! Låter som att du har ett naturligt pragmatiskt tänkande i ryggmärgen och är trygg i vad du känner även mitt i en kris. Den stabiliteten är extremt bra för ert barn. Grattis! Om du vill besvara en följdfråga vore jag tacksam! (Har en oförklarlig magkänsla att du skulle vara rörande överens med mitt x om era problem med att nå fram) - varför känner du att det inte är din fight att ta att hon gräver sin grop, om du någon stans innerst inne hoppas? Tänker att det är ju möjligt att ge små ”osynliga” hintar och puffar, om de efterföljs även som ett långsiktigt projekt, vet du ju varifrån idén kommer och kan i hemlighet ta åt dig äran. Det är ju en fördel för barnet att ha två stabila föräldrar, det blir ju dessutom ännu lättare för dig att gå vidare …

Hej!
Känner nog som Sleepy i mycket han beskriver. När jag och X skilde oss så var det aldrig något snack om annat än att barnen alltid går först. Vi har aldrig varit ovänner i detta utan båda tar sitt ansvar och vi försöker göra det bästa för barnen i alla lägen.

Jag har försökt nå fram i över två år… nånstans så kände jag att jag nog inte va rätt person för att få henne att förstå att det är nu det är läge för förändring.

Jag tog ett beslut att inte längre försöka förändra någon som enligt sig själv är guds gåva till mänskligheten.

Allt jag önskar är ju att det bara ska funka! Men jag KAN INTE påverka hennes beslut. Vill hon köra huvudet i sanden och låtsas som att ingenting händer så får hon göra det.

Jag har hintat. Jag har ifrågasatt, men ser ingen som helst skillnad. Tillslut insåg jag att den energin är bättre att jag lägger på det som betyder nåt. Barnet. Bättre att det finns en trygg förälder än ingen…

4 gillningar

Hej! Hur går det för er alla med livet, saknaden,bearbetningen osv ?

Tjena @Jonas79!

Livet rullar på här!

Saknaden för mig? Ja den är borta. Klart att jag saknar barnet när det är mammavecka. Men Xet saknar jag inte…

Bearbetningen… ja den är nåt jag reflekterat över den senaste tiden. Man bearbetar nånting helt annat nu än tidigare. Nu stöter man på nya grejjer. Nya situationer som måste jobbas med.

Har insett att när man splittras som kärnfamilj så kommer man nog alltid få drass med att man helt plötsligt tänker helt olika i situationer där man när man levde ihop, tänkte likadant. Mycket märkligt.

Jag tänker dock mycket på mig och ungen. Och fokuserar på det. Vad Xet pysslar med osv bryr jag mig inte om, så gott det går vill säga…

Man skakar på huvudet ofta dock…

Hur går det för dig Jonas?

2 gillningar

Ja du saknaden? Jag vet inte ibland. Oftast stark och tänker inte så mycket på det. Men fortfarande när jag gör det så finns tyvärr ett litet hopp längre fram i tiden isf. Inte så att jag går och väntar på att hon ska ändra sig men ja det finns där ibland tyvärr.

Känner mig väldigt ensam emellanåt trots att man sköter träning försöker umgås osv.
Är nog ganska otålig på att låta tiden gå, vill ibland bara bli kär nu direkt och börja 2-samheten igen. Fattar att man inte är läkt och att man måste hitta tryggheten i sig själv först men väntan blir ibland lite mörk.

Har gjort enorma framsteg som person och i tankarna dock. Önskar ibland bara att man haft denna insikten innan.
Tycker som du Sleepy att barnen är nog fortsatt det värsta. Jobbig saknad där emellanåt.

Men men jag försöker vara positiv och hoppas på att bra saker ska hända framöver :pray:

6 gillningar

Vill bara skriva av mig !
Jag är inte i någon djupare dipp men tankar och känslor har säkert att göra med julstöket.
Jag och X skildes som vänner då hon tappat känslorna. Ekorre hjulet pågick för länge med våra invanda roller som mamma och papps till 2 barn. Jag förstår och jag tror att hon också förstår att vi verkligen slarvade bort det. För att vi skulle hittat tillbaka eller att det inte blivit skilsmässa hade inte krävts några större förändringar. Jag ser det så tydligt och jag tror hon delar mina tankar där. MEN det var så för länge och då svalnade hennes känslor.

Jag har så svårt att bara acceptera att vi slarvade bort det liksom. Det är så jäkla mycket man förlorar i en skilsmässa. Känns som när tid har gått så förstår man bara ännu mer hur mycket som gick förlorat.
Många gånger vill jag bara att hon skulle vilja försöka igen, eller så vill jag bara ha valet?
Andra dagar ser jag fördelarna med allt, men att träffa nästa kärlek är inte lätt med allt som ska passa in.
Och som vanligt hamnar man i slutsatsen TID!
Ge det tid och se hur allt spelar ut sig.
Men jösses vad det tär på tålamodet, vill ju bara sitta och förbereda julen ihop med kärleken och barnen. Vill ha tryggheten och en känsla av att man bygger livet ihop med någon igen. Ensamheten trots barn gnager !
Nåväl, bara att kämpa på med tiden i ryggen som puttar en framåt mot vad som ska bli!
Hoppas på något väldigt bra !

10 gillningar

Som att man hade skrivit ner sina egna tankar :heart:

2 gillningar

+1☝🏼

1 gillning

Det kommer att bli något väldigt bra, det är jag säker på! Du är klok, insiktsfull och varmhjärtad. Hur ska du värja dig mot alla kvinnor? :wink:

1 gillning

Hehe tack det var snällt skrivet :slight_smile: hoppas att rätt kvinna ser vad du ser :two_hearts:

3 gillningar

Hur leker livet för er? Varit tyst här inne länge :joy:

Tja påer.

Här rullar det på med nya relationer och nya utmaningar. Jag har träffat ny böna och det lirar helt fantastiskt. Visst är det tufft att lära känna och se hur en ny person hanterar saker på ett helt annat sätt än man är van vid. Men det är spännande.

Minimal kontakt med xet. Vilket passar mig utmärkt! Ungen mår bra nu. Full fräs med skola och nya kompisar ju med att min nya tjej har barn med. Så det va ju grymt!

Nej jag har inte mycket att tjura över.

Blickar ibland tillbaka på hur risig man vart. På nåt vis så ger det mig en sporre att vårda mig själv. Och min nya relation på ett annat sätt än den jag hade. Fan grabbar och töser! Det behöver fan inte vara skit med en separation! Man lär sig ju saker! :heart:

5 gillningar

Wow @SleePy va häftigt mannen, att det rätade upp sig så bra för dig.
:heart::heart::heart:

Tat lungt så här i början, ha det bra med fortsättningen av livet

Hej på er. Va längesen nu man kikade in här!

Är väl postitvt i sig kanske :wink:

Livet rullar på här. Nya relationen funkar bra.

Dock har det tagit en rejäl skruv på X:t. Hon verkar leva ett hårt liv och behöver lägga det på mig 🤷

Hur går det för er allihop?

Några kul nyheter?

1 gillning

Kul att höra nått från dig @SleePy , nästan som att man glömt din story.

Du får göra en kortsammanfattning och lägga in det här.