Känslan är idag tung. Mäklare kommer I em och skall se på huset.
Åh vad jag skulle behöva lite pepp från er här som också varit med om detta… det är så mycket tankar och känslor just nu.
Samma här, mäklaren kommer kl 17, pissjobbigt. Jag har plockat undan barnens gosedjur för det känns för personligt att någon okänd ska komma och titta i deras rum.
Jag försöker trösta mig med att det faktist inte är huset i sig som ger barnen trygghet. Jag trodde det i början men nu när de bor hos sin pappa i den något tillfälliga lägeheten verkar de inte ha något emot det alls. Det har gjort det mycket lättare för mig.
Oj… jasså hos dig åxå… ja jag känner igen det här med barn som har sin trygghet i huset. Men har försökt förklara att man även kan känna sig hemma någon annanstans. Även om inte föräldrarna längre lever ihop…Det är svårt . De tänker inte som vi. Och minst av allt vill man ju inte såra sina barn.
Mmm… några timmar kvar sen är det dags för mäklaren att komma. Usch… det är tungt. Och känner mig ledsen. Nu bor ju inte jag i huset. Exet bor kvar. Men mycket känslor kring det hela…
40 minuter kvar…
Det känns i magen kan jag säga… 
2 gillningar