Får man vara lite jobbigt ärlig? Vem eller vilka tror du attraheras av den attityden? För visst är du med på att din attityd och utstrålning kommer fram både hur du är, pratar och skriver?
Jag har varit singel i flera perioder och kan ärligt säga att jag aldrig haft så många intresserade som 40+. När jag var yngre hade jag inga skrattrynkor eller skavanker, och inga ärr från cancer, men det var inte så superlätt för mig, det tog tid. Men som långt över 40 när jag gått igenom massor av saker och jobbat med mig själv, känner jag på riktigt att jag är ett kap! Och den energin syns, både via bilder, i min text och förstås i verkligheten. Det var många som kontaktade mig via appar men också i verkligheten t ex på bussen, ute på promenad och på jobbevent.
Så min ärliga åsikt är att vill man så hittar man sin person! Du har alla möjligheter! Solen skiner, det är folk ute, alla blir på något vis gladare och öppnare av sommaren. Vad väntar du på?
Absolut förstår jag att min energi inte ger uttryck för att jag vi är ett kap. Jag har fått tillräckligt med respons på just det sättet att se på mig själv utifrån. Att jobba med mig själv har jag gjort större delen av mitt liv, men tyvärr är jag så förstörd i min syn på mig själv att det ända jag vet att jag är RIKTIGT bra på är att vara en god vän och ett sjukt roligt sällskap på en tillställning. Du vet, är man inte snygg så måste man vara snäll och rolig
Ah men super, då ska du satsa på din roliga och omtänksamma sida! Och jag tycker i sann HappyDajting-anda att män får bedöma ditt utseende, det ska du inte göra åt dem
Och för att ge exempel från verkligheten kan jag berätta om ett par jag lärt känna via jobbet. Han är extremt vältränad, snygg, påbrå från Latinamerika, rolig och snäll (men också rädd för relationer). Hon är ganska rund och tränar aldrig, svensk, väldigt rolig, snäll (men också rädd för relationer och mycket osäker utifrån utseendet). Det här paret är ett helt underbart exempel på att när det klickar så syns och märks det! Jag har hört bådas versioner. Han skulle ALDRIG fastna för en vältränad och välsminkad tjej, han tycker om att en kvinna är naturligt vacker utan smink (då menar jag HELT utan smink) och med sina egna kurvor. Hon trodde aldrig att hon skulle fånga en sådan som både är snygg och rolig.
Jag har massor av liknande exempel så kära @Solis , tvivla inte på något utan gå ut och hämta din man
På onsdag tar min yngsta dotter studenten och jag står för allt vad som hör studenten till. Det är kläder, studentmössa, mat och dryck till mottagningen, osv. Jag känner mig totalt orkeslös men biter ihop för att hon ska få ett så bra minne som möjligt från den här tiden. Det jobbigaste är att inte veta om x:et kommer på utspringet, för isf avstår jag det och tar emot min dotter först på mottagningen. Jag har inte träffat mitt x sedan jag åkte från honom den sista gången (jag visste inte då att det var sista gången) i slutet av september 2020.
Nu har han en ny och jag vet inte om jag kommer överleva att träffa dem.
Han har ju rätt i sina åsikter om mig. Vem skulle vilja vara med ett psykiskt sjukt monster som mig?! Själv har han gått vidare (förmodligen innan jag åkte ifrån honom sista gången) och hör att jag forfarande ledsen, ensam och lika tjock och ful.
Jaja, det viktigaste har varit att barnen får gå ut skolan och in i vuxenlivet i lugn och ro, efter mottagningen och att den här veckan är gjord finns det inget som hindrar mig om jag inte orkar mer.
Jag tänkte litegrand så också, men det visade sig att jag hade fel. Barnen blir inte vuxna över en natt, bara för att de tar studenten. Jag har fått många många telefonsamtal från mina barn, sedan de flyttade hemifrån. “Hjälp, mamma, jag har fått magsjuka! Jag minns inte hur man ska göra då? Vad ska jag dricka? När kan jag äta? Hjälp!” “Mamma, jag skulle koka potatis och det blev gröt. Hur gör man???” “Jag har inte berättat för någon annan, men jag ville berätta för dig. Mamma, jag är gravid …”
Dina barn behöver dig ett tag till. Var säker på det!
Om du fixar student för din dotter är du knappast det du beskriver dig själv som. Varför känner du ett behov av att beskriva dig själv på ett så elakt sätt?
Det är inte jag själv som intalat mig dessa öknamn på mig själv utan dem har jag blivit itutad av x med flera under flera, flera år. Och jag står ju här själv och ska hålla skenet uppe medan hela mitt väsen skriker och gråter i förtvivlan
Det finaste du kan ge din dotter i studenpresent eller livspresent (eller vad som) är att lära henne vikten av att avsluta en relation i tid. Medan man fortfarande har självförtroende och självkänsla intakt.
Vad skönt ändå att du kan kalla denna person för ditt x och numera vara helt fri att börja prata om dig själv i mer positiva ordalag. Det är ingen som bestämmer hur du ska skriva om dig själv, endast du fattar det beslutet oavsett vad du bär med dig i livets ryggsäck.
Då tycker jag att det är på tiden att du inte tänker, använder eller beskriver dig själv med dessa ord. Det är historia, inte nuet och inte heller framtiden.
För din egen och barnens skull omfamna dig själv med fina ord Det är en gåva som vi föräldrar gärna ska skicka vidare, dvs hur vi själva ser på oss oavsett/trots omvärlden.
Jag röstar för en ny mantra bestående av fina omtänksamma ord
Tack för de orden. Jag jobbar på att försöka se mig själv som en bra person med många fina egenheter som att vara omtänksam, snäll och rolig/glad. Vill bara inte gå genom resten av livet utan att bli älskad av någon och även av mig själv.
Så har studentveckan kommit till sitt slut och jag kan återvända till vardagen igen. Min tjej är otroligt tacksam för hur fint jag hade ordnat det för henne och jag har skjutsat henne hit och dit för att fira sina vänner som även som tagit studenten men på andra dagar. X närvarade ingenting varken på utspringet eller på mottagningen efteråt vilket var otroligt skönt för mig, men jag vet ärligt inte hur min dotter känner det. Vi talar aldrig om barnens pappa. Den äldsta dottern kom hem från Uppsala för att närvara på sin lillasysters student och hon hade fått med sig present och något att hänga runt halsen från deras pappa. Han hade köpt henne ett triangiakök!!!
Det hade säkert varit jättebra till någon som tycker om att vara i naturen och ta del av allt som den har att erbjuda, men uppenbarligen känner han inte vår dotter på något minsta lilla vis. Men den kan ju komma till användning när ryssen kommer.
Hur som helst har jag haft en alldeles underbar helg med sol, värme och bad i sjö
Alltså… Egentligen är min nuvarande partner för snygg för mig Men så länge han inte klagar tänker inte jag göra det
Men det finns så mycket som skapar en grund för en relation och så mycket annat vi har att erbjuda. Och även om det tar slut beror det troligen inte på utseendet, om det inte är en riktigt utseendefixerad typ man haft oturen att träffa, men då hade de kanske jagat vidare redan från början ändå.
Så det är okej. Mitt intryck är att du är en riktigt bra person. Och det gör dig till ett större kap än andra
Tack snälla rara @onedaymore för det inlägget. Du vet den där låten: Just idag är jag stark, just idag mår jag bra… med Kenta Gustafsson, den beskriver mitt tillstånd just här och nu
Det sistnämnda kan endast du själv göra. Vissa behöver hjälp och stöttning i att lyckas och det är inte heller sant att det alltid kommer vara på topp med att älska sig själv. Det finns bakslag ibland.
Men att älska sig själv så har man i alla fall börjat.
Likaså utseende så är det i betraktarens ögon vad som är vackert. Det bestämmer inte bara en person.
Jag förstår vad du menar och det är så kloka ord. Det är en lång kamp och just nu är jag beredd på att ta den kampen, för JUST NU känner jag mig stark och nyfiken på livet
Jag vill ta plats i mitt liv och ta del av vad livet erbjuder mig. Jag hoppas bara att jag inte blir alltför besviken och att de smällar som ingår i livet inte blir så hårda.
Igår gjorde jag sista arbetsdagen innan en fem veckors semester tar vid. För många är det en underbar känsla att få vara ledig och göra mysiga saker.
För mig är det lite ångest, ska jag komma iväg på någon liten tripp eller kommer jag låsa in mig och sitta i soffhörnet och bara känna mig ensam och övergiven?! Jag vet att det är upp till mig själv att ta mig utanför dörren men att se alla glada semesterfirande familjer gör att jag känner mig ännu mer ensam.
Den där tiden som ska läka tar en otroligt låååång tid för att läka mig om den alls kommer göra det
Det är en gåva som vi föräldrar gärna ska skicka vidare, dvs hur vi själva ser på oss oavsett/trots omvärlden.
