Hur ta snacket?

Lämnare
1

Hej!
Jag ser att jag var aktiv här sent 2021 och sökte stöd. 3 år senare sitter jag här igen.

Förra gången hittade vi inte tillbaka till varandra utan vi fortsatte i samma spår. Mer jag som begravde det jag kände och ville fortsätta för barnens skull.
Nu har jag väl hamnat här igen för att jag insett hur olika vi är. Vi vill olika saker och vi är två som lever under samma tak. Vi bråkar aldrig och är som två bästa vänner.
Men det finns ingen attraktion från min sida. Inte funnits på många år.

Nu har jag väl bestämt att jag ska ta upp detta för att inte sitta med det här själv och bearbeta i fred. Utan att han ska va med på noterna att jag vill skiljas.

Men hur gör man? Jag går bara och drar på det…
Får panik av vad som kommer hända och hur han kommer reagera.

2

Hej, det bästa rådet från flertalet kloka här är att hålla det så enkelt som möjligt exempelvis,

Jag känner och upplever att vi är och beter oss enbart som vänner och jag fortsätta så. Men det betyder att jag har landat i att jag vill skiljas.

3

Tack. Ja… jag är så jäkla rädd alltså.
Vet inte för vad men för förändringen.

Håll det enkelt… ska försöka.

2 gillningar
4

Känner igen mig här…har gått i några veckor nu och skjuter upp ”snacket” hela tiden. Pendlar mellan ångest ena stunden, för att nästa stund känna mig peppad. Livrädd för att släppa bomben….Vad jag förstått efter att ha hängt här ett tag är detta väldigt vanligt. Jag vet exakt vad jag vill och vad jag skall säga, men jag vågar inte….

Håller tummarna för dig att du vågar ta steget.

5

Ja, tiden innan är vidrig. Totalt adrenalinpåslag hela tiden. Men om man får tala om belöningar så är det en lättnad sen. En sorglig men ändock. Kom ihåg att det är ingen främling ni pratar med och världen kommer inte att explodera.

2 gillningar
6

Tack för ditt inlägg, ger ett bra perspektiv.

Vi har pratat nu och är väl ganska överens om att sista 6 månaderna varit riktigt kassa för oss båda två.
Skönt att vi ser samma bild.
Inte droppat några ord om skilsmässa ännu dock. Knyter sig i magen och jag får inte ut orden. Men ska se om de går under veckan

1 gillning
7

Jag tycker det var en lättnad när jag hade sagt att jag tyckte att vi skulle skiljas. Kändes som ett lugn i mig.

1 gillning
8

Jag längtar efter den där lättnaden som alla pratar om. Skall förhoppningsvis våga ta snacket vilken dag som helst nu.

2 gillningar
9

Kan bara instämma en lättnad, jag behövde inte ljuga mer för mig själv.
Visst det är väldigt färskt och mycket behöver ordnas, men jag har hitta en fantastisk lägenhet och ser med spänning fram emot mitt nya liv.

3 gillningar
10

Vad fint att höra! Det gör så mycket att känna att man är autentisk mot sig själv. Vill inte leva på något annat sätt. Och jag känner att jag iaf kan gå ut med huvudet högt med den vetskapen. Tror inte på äktenskap där man harvar runt och mår skit till vilket pris som helst.

Man har ETT liv. Vill man leva för sin egen skull eller för någon annans?

4 gillningar