Varför ska det vara upp till din sambo?
Har inte du också rätt att bestämma vad DU vill?
Vill du leva i ovissheten?
Det är jättebra att du väljer att ha en “pysventil” i form av forumet men du måste även bestämma dig för hur du ska klara av den här krisen.
Och du då?
Ska inte du få må bra?
Vad är meningen med att låta honom få bete sig som ett barn och få bara göra det som är roligt när du själv går under?
Att hitta tillbaka till sin partner handlar inte om att slippa ansvar, det handlar om att ta ansvar. Att spela golf är inte att ta ansvar, det är att fly!
Att du går hemma och går genom ett helvete och gråter är inte vad du behöver nu. Tänk efter på vad du behöver, behöver du gå på massage? Gå en lång promenad i skogen? Träna?Träffa vänner?
Gör det!
Prata tillsammans med din sambo och förklara att oavsett vad så är ni två i det här och ni behöver båda två göra saker som gör att ni mår bra.
Jag är ingen expert men jag utgår ifrån min egen erfarenhet. När min man kraschade vårt äktenskap in i värsta krisen tvingades jag att fatta vissa beslut ganska snabbt. Beslut gällande vad jag ville här och nu. Jag insåg direkt att om vi skulle rädda vårt äktenskap krävdes enormt engagemang och hårt jobb. Det mesta skulle ligga på honom i början men jag insåg att jag var tvungen att göra något också. Jag började ta mig tid till att gå på massage och behandlingar som jag behövde, jag tog min träning på mer allvar (boxning när man bara vill vara hemma och gråta är otroligt skönt!) och jag såg till att ha ett samtalsstöd för egen del. Någonstans på vägen började jag även att ta extra hand om mitt yttre. Jag hamnade i frisörsstolen och kapade av mitt långa hår.
Vad jag försöker säga är att du kan inte ge upp allt och vänta på honom. Du måste älska dig själv och ta hand om dig själv i första hand. Först då kommer du att ha ork att kunna orka att vänta in arbetet på er relation.