Vi har varit gifta i 12 år, i flera år har jag kommit in i detta forum och försökt hitta svar på hur jag kan ta ur mig från äktenskapet. Vi har separerat två gånger innan men alltid lyckats gå tillbaka till varandra. Det är riktigt bra när det är bra, och då är allt på hans villkor. Jag känner mig psykiskt nedbruten och varje gång jag tar upp att vi bör skilja oss så möter jag på motstånd. Oftast samma svar: ”du har hormoner, när det släpper kommer du inte att känna så”…
Jag känner att jag inte kan vara den person som jag är eller den förälder som jag vill vara pga att hur jag är, är ett problem. Detta har nu fått mig till att tvivla om jag verkligen klarar mig utan han i mitt liv, även fast jag Vet att jag kan.
Jag har fallit i en depression. Jag får höra att jag är psykiskt sjuk och att jag drar ner min familj runt mig, de dagar som jag har kraft och försöker så får jag möta en sur gubbe som inte är nöjd.
Han är inte nöjd men han vill inte separera. Jag är trött och känner att jag kan lika gärna vara själv med mina barn, att vi är helt två olika personer och att det blir bättre om vi separerar. Att han kan hitta någon som nöjer han så slipper även jag att kämpa eller tvivla på mig själv. Därefter får jag ångest och tvivlar på mina tankar igen.
Jag vet inte vad/hur jag ska gå tillväga och jag har absolut ingen att prata med i min närhet.
Är det någon som känner igen sig?
Mitt bästa tips är att du börjar med att skaffa dig ett professionellt samtalsstöd där du kan få hjälp att både sortera och bearbeta dina känslor och upplevelser.
Ge den processen tid, så att du är bättre förberedd och om du/ni separerar ytterligare en gång så blir det isf tredje gången gillt, utan att du går tillbaka
Separera, bara gör det. Varför hålla ihop en relation som dränerar dig på livskraft och ger dig ångest och depression? Så onödigt, livet är kort, du är värd att må bra
Hur vill du må? Hur vill du leva? Vem är du innerst inne när ditt omdöme inte grumlas av hans förminskande och kränkande kommentarer och kroppsspråk?
Gör upp en klar målbild i ditt inre. Om 2 år när ni separerat och du har hittat och byggt upp dig själv igen. Var bor du? Hur har du inrett? Hur lever du ditt liv utan honom?
Det är ett stört beteende din man visar upp. Han styr och ställer, gnäller och klagar på dig. Varför vill han ha kvar dig? Är det för att ha någon att använda som soptunna för att hävda sig och själv må bättre? Vilket som, låter inte som kärlek iallafall.
Tredje gången gillt, denna gången tar du all hjälp du kan få och genomför separationen och står fast vid den. Du klarar det! 🩷🌸🩷
