Jag gissar att jag inte är den enda som valt att skilja mig på en ganska usel bostadsmarknaden.
Vi äger ett gemensamt hus som vi hade gjort stor förlust på om vi sålde i dagens läge.
Vi båda räknar med att det kan ta ett x antal år innan den kan säljas till inköpspris.
Vi kommer uppenbarligen få behålla huset, men att tvingas fortsätta bo tillsammans känns jobbigt. Det känns som att man lever i ett ingemansland. Man har lämnat men ändå inte riktigt.
Har någon annan varit i en liknande situation? Hur gjorde ni?
Ett förstahandskontrakt verkar man inte kunna få om man samtidigt äger en bostad och andrahandsbostäder är fruktansvärt dyra.
Frågar som Noomi.
Dvs hur mkt lån kontra vad ni kan få ut?
När marknaden är låg så både säljer och köper man för lägre pris. Om (eller när) marknaden går upp så kommer även ett nytt boende kosta mer.
Viktigaste inom bostadsmarknaden är att man köper och säljer i samma konjunktur.
Dvs ”sälj billigt - köp billigt” eller ”sälj dyrt - köp dyrt”
Är egentligen bara om lånen är högre, lika, eller bara marginellt över säljpriset som affären egentligen blir ”dålig”.
Tänk även på avdrag för mäklare/renoveringar osv
Säljer man utan egentlig vinst behöver ni inte heller betala vinstskatt
(Sen vill man få ut lite för insats till nya. 15% av nya insatsen iallafall såtillvida inget sparat kapital finns)
Att inte ha någon kontantinsats är absolut inte bra.
Det om att ”gå back”. Är det 5-700,000 lägre än inköpspris eller är det ”gå back” som att ni har 5-7,000,00 kvar i lån efter försäljning? Du behöver inte svara men är en viss skillnad.
Men blir det inget kvar till insats så ruggigt tungt.
Går även att tänka att om ni får ut något. Om än bara lite så kan man kanske ordna en hyresrätt eller hyra hus i andra hand och sedan kanske köpa igen om ett par år
Tänker att många analytiker räknar med fallande bopriser även under 2024 och några att priserna kanske börjar vända uppåt igen först andra kvartalet 2025… men allt sånt är ju osäkert så klart
Att sälja under inköpspris är för många en mental puckel. Men som @Noomi och @Haffi säger… frågan är hur det ser ut med lånebilden och ev kvarvarande ”insats”…
Har ni barn? Hur är kravet på boende? Möjlighet till växelvist boende…?
Som @pappa73 anger kan växelvis boende vara en lösning
Så körde jag (vi) ett tag. Det var dock inte av ekonomiska skäl utan mer känslomässiga osv.
Den som hade barnen bodde i huset med barnen och den som inte hade barnen bodde i en mindre lägenhet om strax över 25 kvm som då delades av båda. En behövde inte så mkt mer när man var själv utan barnen
Man hade i princip all sina saker i huset. Vi delade en garderob och ett låssystem i lägenheten. Hälften var.
Vid byte mellan boenden så packade man med det som behövdes för veckan. Tog även med saker från lägenheten till huset.
Ang mat så handlade båda till båda boendena och vi markerade om det var ngt den andra inte skulle ta av.
Så kan man leva ett tag. Vi körde så i flera månader.
Barnen fick även besöka lägenheten men sov aldrig där
Och ett alternativ är ju att hyra ut huset under längre tid
Vet inte om jag förstår rätt, men menar du med ovanstående att ni skulle ha 500’-700’ kvar i befintliga lån om ni skulle sälja (till utomstående) i nuet?
