Tja främst tänker jag att du verkar grovt ha missbedömt din position i förhållande till exets i myndigheternas ögon, och att du kanske ska vara glad att detta är familjerätten och inte tingsrätten i en vårdnadstvist, och fundera en gång till på vilka chanser du verkligen har att gå segrande ur en sådan
2 gillningar
Begär inte att få visa dina bevis. Säg bara att det han påstår inte stämmer. Sen släpper du det. Om de verkar vilja veta mer så säger du att du har bevis.
Låt dem fråga efter bevisen i så fall. Upplys om vad som är falskt med en enkel mening, varje gång. “Det där är fel”. “Det där stämmer inte”.
Men propsa inte på att få visa något om de inte ber om det. Se bara till att ha med fakta som kan behövas.
3 gillningar
Jag gillar dig.
Däremot skulle jag vilja säga “vad var det jag sa”.
Du skrev tidigare i en tidigare tråd att familjerätten stod på din sida. Har de svängt nu?
Och som jag skrivit tidigare: du kan kommunicera med barnen direkt och behöver inte gå via honom.
Som jag antog har du bundit ris åt din egen rygg. Din bild av vad myndigheterna bedömer stämmer inte med hur det faktiskt är.
Förhindrar/ saboterar någon vårdnadshavare komminikationen med barnenför den andra, far barnen uppenbart illa hos den andra - ja, då kan det bli tal om enskild vårdnad, inte annars.
Jag tror inte heller du terroriserar honom med sms, däremot är jag övertygad om att han tycker det räcker med ett sms från dig för att han ska vara terroriserad.
Jag förstår din frustration och din vilja att få en kommunikation jag tycker den känns i de trådar jag läst. Du har fog för det men det lyser igenom och med den gedigna dokumentation du har är risken enorm att dem du vänder dig till börjar betrakta dig som en rättshaverist.
Jag antar att du väntat dig att familjerätten skulle gå på din linje och tolkat tidigare domar som du gör. Flera av oss påpekade att det inte alls var säkert utan att det var andra förutsättningar som gällde där.
Jag kan inte påstå att jag är särskilt förvånad, snarare verkar de resonera som jag antog att de skulle göra och som jag ville göra dig beredd på.
Barnen är så stora att ni inte behöver kommunicera om dem. Ni behöver inte tala med varandra om dem om det inte är något alldeles akut. Du kn inte tvinga ditt x att kommunicera med dig.
Vissa saker kan du inte ändra på. Tyvärr.
Du vill väl men jag tycker det är synd att du lägger din energi på och låter ditt x dra ner dig. Du gör dig själv en björntjänst om du inte ger upp försöken att få honom att ändra sig. Det kommer inte att ske och han kommer att vända allt mot dig och har han pengar, inflytande och rätt kontakter… om ett ägg rullar mot en sten eller en sten rullar mot ett ägg är det alltid ägget som krossas. Är det två stenar som rullar mot varandra med några ägg i mitten…
7 gillningar
Felet du gör när han kommer med sina påståenden, är att du låter honom dra in dig i en diskussion. Du förklarar och försvarar dig. Jag vet att det är svårt att sluta med det, men det är enda sättet. När han påstår sådant i familjerätten, så svarar du med så få ord som möjligt:
-
Jaså? Det stämmer inte. Om han envisas, så säger du Var snäll och visa alla de där SMS:en för familjerätten i så fall!
-
Samma svar som på nr 1.
-
Vad pratar du om? Förklara lite närmare! Du ska inte förklara något, utan han ska berätta exakt vad du frågade, när du frågade och varför frågan var dum. Han kan gärna få bevisa också, att han aldrig ställt en enda dum fråga i sitt liv.
Sedan är det också så, att du absolut inte får skicka ett enda SMS till. Inget. Nada. Om han har barnen och det kommer upp någon viktig ändring angående överlämningen, så ringer du honom. Inget SMS.
7 gillningar
Tack Noomi.
Rodnar extra av berömmet när det kommer från dig.
6 gillningar
Hahaaa… rodna lagom bara, annars kan det hipsvips komma surt efter 
3 gillningar
Tack. Ja precis
1 gillning
Ingen här känner dig, jag har därför ingen åsikt om DIG som person.
Däremot har det funnits flera trådar där en del, bl a jag, inte delar dina åsikter eller försökt få dig att se frågan du lyft från ett annat perspektiv.
Du skulle göra dig själv en stor tjänst genom att se skillnaden mellan sak och person. Några av mina allra bästa vänner är de jag har störst utbyte av, just för att vi INTE delar åsikt och därmed breddar det mig och man växer.
Vad är det ni diskuterar när de tre punkterna kommer upp? Är de ens väsentliga i diskussionen? Han ska naturligtvis inte ljuga, men istället för att dra fram Excel-blad, vilket faktiskt känns väldigt konstigt att du så detaljerat dokumenterat detta (även om jag förstår varför, du vet ev att anklagelsen kommer) så framstår du som värsta ”stalkern”, just för att du har dokumenterat det.
Precis som Nimue skriver ovan så gör din handling och dokumentation att du bidrar till att uppfattas som ”konstig” och din exmans påståenden blir sannolika och han plockar poäng….
Han anklagar dig, då har han bevisbördan, men är det ens viktigt? Självklart ska du tillbakavisa osanna påståenden men Vad är det ni diskuterar EGENTLIGEN?
Klargör att det inte är sant, att du inte delar hans åsikt kring dessa tre punkter. Stanna där. Det är att ”backa”. Detta innebär inte att du håller med honom eller ger upp din egen åsikt. Agera sansat.
Det tror jag med. Alla har rätt till sin egen känsla.
Ni kommer aldrig att se verkligheten likadant. Så är det. Fokusera därför på det väsentliga i era samtal med t ex familjerätten, vad du vill åstadkomma med samtalen. Låt honom inte dra in dig i ömsesidiga anklagelser, det leder ingenstans.
Mycket bra skrivet och liknelsen på slutet är klockren.
Fokusera på det som du tror att ni realistiskt kan komma fram till.
3 gillningar
@Mamma17 förstår jag saken rätt är det i morgon ni ska ha möte med famijerätten igen.
All styrka till dig och lycka till. Kommer att vara med dig i tanken.
1 gillning
Tack snälla som tänker på mig/oss:hugs:
Både och…
För att göra det kort:
Familjerätten klargjorde att de bara fokuserar på att vi ska kommunicera på ett sätt som funkar. För kommunicera måste vi, punkt slut. De bryr sig alltså inte om något annat än att få till vår kommunikation.
För att ge ett exempel: Det drabbar inte barnen negativt om jag, deras mamma, inte får reda på att de hamnat på sjukhus. Så sådant bryr de sig inte om… om jag fattade dem rätt.
De vill bara att vi ska kommunicera. Mitt x vill inte kommunicera med mig alls. Jag har försökt hitta en lösning själv länge med noll resultat. Nu står han till och med med ryggen mot mig då han hämtar barnen. Så jag har inte så stort hopp att det lyckas. Som ni säger, varför skulle han ändra sig?
Mitt x lever i en verklighet som inte stämmer. Han krigar mot väderkvarnar. Samtidigt vill han inte kommunicera alls. Och till sist respekterar han inte min och barnens tid och behov samtidigt som han kräver att jag respekterar hans tid och behov till 100%.
Om åtta år är alla mina barn myndiga, så bara hålla i och hålla ut . Jag ser honom mer och mer som en barnvakt och jag märker på mina barn att de också börjar se igenom honom. Så bara vänta ut…
2 gillningar
Så var det något som gick bra?
Vad sade de till din exman? Att han måste kommunicera? Och vad sade han?
Låt honom inte provocera dig när han vänder ryggen till. Följ familjerättens råd så mycket du kan.
Håll ut och sänk dig inte till att gå i konflikt.
1 gillning
Det var vad jag misstänkte.
Både du och jag och alla normalt funtade människor inser att självklart drabbar det barnen och dig såsom varande vårdnadshavare om .
a) barnen hamnar på sjukhus och du inte får reda på det
b) om bestämda överenskommelser inte hålls
c) saker bestäms som förutsätter den andra vårdnadshavsrens medverkan utan att den är tillfrågad
men tyvärr är inget av detta tillräckligt ändå.
Du får dessvärre harva på och härda ut. Sade de något om vad ni skulle kommunicera om och sade de åt honom om vad han måste kommunicera?
2 gillningar
Låter iaf som att man som utomstående kan ha fog för att känna förtroende för familjerätten som oberoende myndighet 
1 gillning
De ger inga råd. De sa att de tycker ingenting utan deras uppgift är enbart att hjälpa oss att få till en kommunikation.
Eller också planerar du det du vill med barnen, utan att bli ett offer. Vad ska han göra åt det om han inte tänker kommunicera?
1 gillning
Gör nåt med barnen istället för att vänta, skriv ” eftersom du inte har svarat på två dagar så kan du hämta barnen på söndag. Då hittar jag på nåt med barnen på lördagen. ” Så sparar du det som bevis i framtiden infalls det behövs.
2 gillningar
Jag slutade faktiskt vänta redan innan vi skiljde oss. Jag planerade saker för mig och barnen, och om pappan oväntat dök upp, så fick han ta det som det var.
Efter skilsmässan hände det faktiskt en gång att han ringde och var arg. Då stod han utanför huset och skulle hälsa på barnen, sade han. Var fanns vi? Jo, vi var flera mil därifrån på ett kalas. Jag sade bara lugnt till honom att det här var ju tråkigt, men nästa gång kunde han ringa och förvarna i god tid, så vi höll oss hemma. Efter det har han ringt i förväg, men det senaste året har han börjat slarva igen. Ringer bara en halvtimme i förväg, och då är det inte säkert att vi är hemma.
3 gillningar
Men det är det jag menade.
Det låter väl bra att de fokuserar på er kommunikation, men vad sade de om den då? Inga råd alltså? Hur ska de då hjälpa er att få den att fungera?