Hej!
Önskar bolla mina tankar här. Tacksamt för stöd.
Jag har tidigare varit i en längre förhållande som tog slut för tre år sedan. Det tog 2,5 års dejting innan jag träffade en man som jag fick känslor för. Honom träffade jag från augusti 2023 fram tills januari månad. Denna man är motsatt mitt ex (med det sagt menar jag att mitt ex hade fler punkter som uppfyllde mina krav). Men vi klickade väldigt bra, kommunikativ och rolig. Han bor dock 42 mil ifrån mig och han hade sina småbarn, 1 till 3 år varannan helg. Gällande hans barn så dök det upp funderingar hos mig som jag inte tog upp med honom då det var för tidigt i stadiet och jag vill ej lägga mig i. Men jag kan inte låta bli och fundera på hur han kunde lämna sitt ex, när deras yngsta var 5 månader gammal. Minns att han nämnde att deras relation tog slut för att de slutade ligga och att han inte längre var kär. Minns att jag reagerade på det, höll det dock inombords.
Men ialf. Vi blev blixt kära på något vis. Hördes flera timmar i veckan, jag fick blombud, han körde 42 mil till mig. Ringde mig t.o.m. och frågade hur jag mådde när jag hade mensvärk. Allt var så magisk. Jag som inte varit sådär förtjust sedan mitt ex kände mig typ hög och kunde ej sova.
Men, detta började sakta dala ut, när vi hamnade i en diskussion om barn. Jag frågade honom hypotetiskt hur han skulle resonera om vi skulle bli gravida? (Jag har ej egna barn men önskar). Hans svar var att jag skulle få göra abort då det skulle förstöra hans och hans barns liv. Det blev en diskussion av det såklart men det var svårt att kommunicera med honom då han undvek, var tyst, svarade ej på telefonen osv.
Ni kan gissa själva, efter det så har det gått rakt ner på botten. Han hörde inte av sig men avslutade oss inte. Min magkänsla säger något att han ej ville satsa på oss. När jag tog upp det, att vi kanske vill olika saker i livet och om vi ska avsluta detta. (Fast att jag egentligen inte ville). Men hans svar enkelt ”ok, då säger vi så!” Jag blev paff då jag serverade honom ett avslut typ.
Jag har sett honom på en dejting app nu, har mått dåligt över detta då jag egentligen saknar honom. Men jag vill inte be någon att vara med mig. Någon man som läser detta, för visst är det inte mer komplicerat än så, om han var intresserad av mig genuint så hade han ju hört av sig, eller hur!?
Jag känner mig som en idiot som saknar honom och det lilla vi hade. Även om jag älskade mitt ex så var denna man på ett annat sätt. Kändes som att det fanns något, men jag måste ha inbillat mig.
Det som kvarstår vid att jag tänker att vi inte passar är att han inte kan prata med mig när det skaver/uppstår diskussion. Jag gillade inte heller hans svar på graviditeten. För att behålla självrespekt så måste jag dra en gräns, samtidigt som jag egentligen vill ha honom.
Har jag snurrat till denna text? Önskar feedback. Gjorde jag rätt?
PS. Vi är 30 plus.
