Din man sätter på 22 åringen framför dina ögon, sitter och chattar med henne non stop…framför dina ögon.
Han har ett litet roligt äventyr framför dina ögon.
Den 22 åriga tjejen kommer sannolikt att så småningom dra sig ur. Det är stor skillnad på livet för en 22 årig tjej och en snart 40 år gammal familjefar.
När det händer kommer han komma “tillbaka” till dej och familjen eftersom han var smart nog att hålla dej precis lagom varm under tiden han satte på den andra.
Dessutom har du fixat så han får mer sex hemma utan att han behövt lyfta ett finger.
Smart kille.
Vill 22 åringen satsa på deras relation så kommer dammet inte hinna lägga sig innan han är ute ur dörren.
Syster, du är för snäll Försök styra upp det här för det är katastrof. Ställ ultimatum. Du kommer inte ångra att du ställde ultimatum, däremot kommer du ångra om du lät dig bli nertrampad och förnedrad.
Det kan vara vällovligt att vilja rädda andras äktenskap. Men i det här fallet fattar jag verkligen inte varför TS ens skulle försöka. Om hon är ytterst välvillig skulle hon möjligtvis kunna ge sin man en chans att rädda äktenskapet. Men baserat på det hon skrivit kan jag inte för mitt liv se varför hon skulle anstränga sig ännu mer för att försöka bräda en flirtig 22-åring.
Jag säger inte att deras äktenskap är kört. Men TS måste vara på det klara med att det här är hennes mans egenskaper. Hon kommer inte att kunna förvandla honom till en person som börjar ta ansvar för sitt äktenskap istället för att fly till nån pigg ungdom så fort det passar. Det finns inget TS kan göra för att ändra på den saken. Det här ligger på honom. Inte på henne.
Hon får acceptera honom som han är, eller hiva ut honom och sedan betrakta på avstånd hur gärna den där kollegan vill ha honom när han plötsligt är frånskild och ledig.
Visst, han kanske är en tidigare deprimerad, numer förälskad bortaknullare?
Kanske ides han inte jobba heltid för han tyckte att han hade ett trist liv, vem vet?
Men nu har han ju det jättelajbans, ny frilla, fina kläder, ung brutta som han är ett med.
Tyvärr är ju tråkkärringen kvar men hon har ju börjat tvätta och dessutom sexa som tusan.
Han lever, som @Largo skriver, life just nu.
Vad TS kände innan är liksom inaktuellt numer.
Nytt läge, som hon inte valt men har att hantera.
Storstövel på är min rekommendation innan utspark!
Åxå viktigt att du inte försöker bli någon du inte är… att du ska försöka "vinna"tillbaka han genom att göra saker du kanske inte vill.
Det gör du kanske inte heller… men det kan lätt bli så att man ska försöka överprestera i kök,säng,som förälder och det håller inte.
Har han börjat vingla så stå på dig.
Styrka till dig
Okej, du tror att karln behöver få höra att han inte ska flirta med en 22-årig kollega, för då tar hans fru illa upp? Du tror att TS inte har berättat detta tillräckligt tydligt för honom? Du tänker att det är en fråga om kommunikation?
Ja, vi tror verkligen olika om mäns generella begåvning i så fall. Menar du på allvar att en kvinna ska behöva UPPLYSA en vuxen karl som agerar på det här viset att han beter sig som en ärkeröv?
Det här är extremt viktigt och jag vet att bl a @onedaymore har varit inne på det vid andra tillfällen.
Att den som flirtar med andra eller är otrogen blir belönad med en partner därhemma som är rädd att bli övergiven och därför anstränger sig till max för att rädda förhållandet. Mer sex, mer försök att vara perfekt… Den otrogne vinner därmed på sitt beteende. Dels ett spännande äventyr med en ny person, dels en fast partner som plötsligt blir “perfekt”.
Om det är någon som ska anstränga sig på alla fronter så är det den person som är ute och snedseglar. Inte den som håller på att bli övergiven.
Om det TS skriver stämmer så, jo, då vet vi. Det han gör kan inte på något vis klassas som annat än flirtande, alternativt otrohet. Han är lååååångt över gränsen för vad som är acceptabelt och det är rent absurt att hinta till TS om att hon antagligen inte heller är perfekt när det handlar om så här grova övertramp.
Jepp, TS’ man kan säkert ändra sig om han har lust. TS kan däremot inte göra ett smack för att få honom att ändra sig och jag skulle aldrig i livet rekommendera henne att ens försöka. Jag rekommenderar henne att ställa honom mot väggen snarast. Inte börja fundera över sitt eget ansvar i den här smutsiga byken.
Men jag tror att man kan må bra av att inte vänta på mirakel utan istället göra en enkel och snabb cost/benefit-beräkning, tillsammans med en rimlig sannolikhetsbedömning…
Med andra ord… tyder allt på en förkylning så är det lämpligt på exakt alla sätt att initialt behandla det som en förkylning och inte börja slå i litteraturen efter fall någonstans i världen där det sedermera visade sig vara någon särdeles elakartad, ovanlig och rent av sällsynt åkomma som inte upptäcktes direkt för att allt tydde på just en förkylning…
Allt kan hända, men det betyder ändå inte att det händer…
Jag läste ditt inlägg igen… på slutet skriver du att även när ni är borta går han iväg och skriver med henne…
Är det vad du TROR eller har han sagt det?
Har han sagt det så är det ju ABSOLUT nåt att sätta stopp för.
Alla har vi våra gränser vart otrohet går… du vet nog vart din går…
Och det klart han nekar till allt…
Otrogen eller inte, ingen kan egentligen veta. Men spelar det någon roll? (visst, klart det spelar roll).
Även om det bara är en ”vänskap”, är beteendet rätt, är det passande, och känns det schysst? Han drar sig undan, är närvarande hemma men ”ändå inte”. Det är eviga messande och chattrande även i din närhet, eller när du är på jobbet och han är hemma med era barn, närvarande men ändå inte, och er äldsta har även påpekat detta.
Redan detta är ju i sak ett relationsproblem (!) enligt mig.
Visst, vi lever i den tidsåldern, man ska pilla på ifåånen samtidigt som man har paddan framför sig och i bakgrunden så har man 55” påslagen… 24/7…
Själv så kan jag spy på ett sådant beteende när man har folk runt om kring sig, lever i en relation, är tillsammans i ett rum, befinner sig i ett samtal, försöker umgås.
Och det är han som ”hotar” om skilsmässa…
Nu är jag inget fan av ”hot” om än det ena än det andra. Men att du har all rätt att sätta ner foten, råder det inga tvivel kring. Själv så brukar jag ibland prata om ”känslomässig otrohet”… din make investerar ingenting i er relation, men han verkar lägga en herrans massa tid och omsorg kring att investera i sin ”vänskapsrelation”. Sånt rimmar alltid illa i mina öron och ögon… speciellt om ens relation är svag, knackig, och svajjig.
Så var det för mig också. Vi var gifta i 25 år, och han hade alltid varit trogen och ärlig. Så upptäckte jag av en ren slump att han ljugit stort för mig om en grej han hittat 10 år tidigare. Varje gång det kom på tal, så ljög han om det. Han hade nämligen inte hittat grejen utan stulit den.
Nåja, jag bortförklarade det. Kanske han varit full och sedan skämdes för vad han gjort? Men jag upptäckte några fler lögner, och så en dag upptäckte jag att han hade en älskarinna på annan ort.
Nu när vi varit skilda i några år, så vet jag att min trogne ärlige make i själva verket ljög om ganska mycket och att han var otrogen med minst 2 olika kvinnor.
Jag tror min make varit lite deprimerad och dels går igenom en 40 årskris. Känner honom rätt bra efter alla dessa år och det känns så i alla fall. Jag vill rädda vårt förhållande. Men har han varit otrogen så lämnar jag honom. Men frågan är om han har det eller det bara är någon flirt. Jag tror inte min make vågar gå hela vägen. Han har ett samvete det vet jag. Jag vill tro på att detta bara är en 40 årskris och en oskyldig flirt. När jag pratat med honom att han sitter och skriver hela tiden till henne så säger han att hon skriver så mycket till alla sina kompisar. Och visst dagens 20 åringar håller ju på hela tiden med sina telefoner.
Men han är ju inte en 20 årig tjej som sitter med luren fastklistrad i handen, han är ju en 40 årig gift man med barn. Måste han sitta med luren fastklistrad i handen och svara på allt hon skriver hela tiden? Han har väl annat att göra som att ta hand om hem o barn? Det verkar väldigt skumt allt detta. Hade det varit likadant om han blivit vän med en 20 årig kille? Hade han då också suttit med luren hela tiden?
Nämen… inte ursäkta och bortförklara honom nu genom att skylla på att “dagens 20-åringar för att de håller på med mobilen hela tiden”
Din “fyrtioårskrisande” man är dubbelt så gammal och tillhör inte dagens 20-åringar hur mycket han än försöker och så desperat vill.
Hon kan skriva en roman till honom om hon vill, det är HAN och enbart han som väljer om han vill svara, vilket ju är det enda han vill hela tiden, även fast han egentligen bara gör sig löjlig genom att försöka verka twentyish
Jag tror inte hon upprätthåller den intensiva kontakten med några andra 38-åriga karlar som hon inte har ett särskilt intresse för. Se till att få ta del av deras konversation. Det är inte för mycket begärt i det här läget, och det borde din man begripa helt på egen hand.
Nej kära du, hitta inte på ursäkter åt din man, det kommer du bara att ångra. Du är hans kvinna, du ska vara hans prioritet, inte nån jäkla 20åring tjej på jobbet
Försök styra upp det här för det är katastrof. Ställ ultimatum. Du kommer inte ångra att du ställde ultimatum, däremot kommer du ångra om du lät dig bli nertrampad och förnedrad.
