Raderat, vill inte att fel person läser
1 gillning
@Aic Så ledsen för din skull. För mig tillbaka till i våras då jag kom på mitt ex med otrohet, det var dock inget långvarigt. Jag förlät henne och vi fortsatte, då hon visade total transparens och djup ånger.
Det finns tyvärr bara två vägar, att du förlåter och ni kämpar vidare, men då måste din man vara beredd på att det kommer ta tid att vinna tillbaka förtroendet, kanske år. Eller så går ni vidare på olika håll.
I vårt fall fanns det andra bekymmer, som hälsa (framför allt hennes) och annat, som också tärde på förhållandet vilket gjorde att hon inte orkade till slut. Så för ca en månad sedan var skilsmässan ett faktum, mycket möjligt att vi hade kommit dit tillslut i alla fall.
Om ni inte har bekymmer i övrigt, som belastar förhållandet, tror jag att det kan finnas en god chans att fortsätta. Med mycket tålamod från din man och förlåtande från ditt håll.Ett förslag som jag fick var att sätta en tidsgräns för när jag inte skulle ta upp otroheten längre, vilket jag gjorde men vi kom aldrig till den gränsen. Sen tror och hoppas jag att parterapin hjälper er, vi kom aldrig dit.
3 gillningar
… 11år… låter inte som att de två kommer sluta med detta tyvärr.
Lita på handlingar och inte ord
1 gillning
Tack för ditt svar!
Blir så ledsen av att höra om din skilsmässa.
Vi kämpar på en dag i taget, vet inte än om det går att få det att fungera. Han gör allt för att jag ska lita på honom igen, vilket kommer att ta lång tid om det överhuvudtaget går.
Jag ältar mindre allt eftersom tiden går, men det dyker ständigt upp nya tankar och frågor.
Ta hand om dig!
Jag vet att det är handlingarna som betyder något.
Han gör allt för att jag ska lita på honom igen, vet att det kommer att krävas ett enormt arbete från bådas håll.
Han har lagt alla korten på bordet och svarar på alla mina frågor som ständigt dyker upp.
Tack. Men det var som sagt ytterligare problem som spädde på till en skilsmässa. Otroheten drev mig till depression, som gjorde att kommunikationen brast, även angående andra problem.
Så se till att kommunikationen inte bryter samman, på något område. Det är i alla fall vad jag lärde mig och kommer ta med mig.
1 gillning
Vi pratar om allt, han hävdar att han aldrig vill hamna i den här situationen igen.
Han kan nog bli lite trött på mitt ältande emellanåt, men han svarar ändå på alla frågor jag har.
De har brutit all kontakt och hon har avslutat allt samarbete med hans företag.
Hon blev ganska arg när han sa ifrån att han aldrig ville ha mer med henne att göra.
Håller med om att kommunikationen är det viktigaste.
1 gillning
Förstår hur du känner dig. Jag hoppas på att vi ska klara det här, vissa dagar går det bättre andra dagar är jag inte lika säker på att jag klarar av att leva med sveket.
Vet inte om jag någonsin kan förlåta.
Så jobbigt att andra ska döma och lägga sig i. Ni lever ju som ni vill och fattar de beslut som passar er bäst.
Tråkigt att inte era vänner kan vara stöttande nu när ni ändå tydligt signalerar att ni vill försöka fortsätta tillsammans.
2 gillningar
Åh vad jag känner igen mig i dina ord.
När vi är hemma hela familjen känns allt så bra mellan oss.
Jag har valt att bara berätta för en vän och hon vet allt och dömmer varken mig eller min man. Ingen annan vet, vill inte att folk ska veta.
Vi bor i en liten stad där de flesta känner varandra. Den andra kvinnan och hennes sambo bor 3 min promenad från vårt hem…
Tack för att du orkar ta dig tid att svara.
Hon verkar inte vara helt frisk bra att ni polisanmälde henne. Man är ju mer än tillräckligt sårad och trasig för att orka och klara av att hantera något sådant.
Mitt stora dilemma är att de har sina barn i skolan där jag arbetar. Ser henne flera gånger i veckan…
Hon har däremot inte berättat allt för sin man. Han har hört av sig til mig och ställt frågor.
Ta hand om dig