Både jag och mitt ex tjänar bra, men jag tjänar mer. Tycker ni att jag ska betala mer för barn-kostnader då eller ska vi dela 50/50.
Eftersom exet mycket väl har råd att betala 50/50 så känns det mer som att om jag betalar mer så går det mer till hennes allmänna ekonomi (nya möbler/spa-hotell med nya pojkvännen/etc) än till barnen specifikt.
Hon tycker att det är allmän praxis att man betalar barnkostnader proportionellt med lönen och det kan jag verkligen förstå om den ena tjänar jättelite o har det knapert, men om båda tjänar bra o har råd att betala 50/50? Är jag sniken som tycker att vi ska betala 50/50?
Det är regel att betala proportionellt. Att båda bidrar till barnens levnadsstandard utifrån förmåga. Lika stor andel av din lön ska gå till dina barn, som av hennes lön. Alltså, dina barn ska leva på samma nivå som dig (eller snarare samma nivå av snittet av föräldrarnas nivå) oavsett var de bor. Det är en liten tankevända, inte helt enkelt att greppa.
Såvida inte ditt ex lever i fattigdom, och så verkar det inte vara, så är det väl rimlig att du bidrar mer med saker de främst får av dig. Resor och utflykter tillsammans med dig till exempel, sportutrustning eller avgifter till aktiveter. Du kanske också kan unna dem lite finare kläder om de är intresserade av sånt, eller t.ex spelkonsoler eller hobbygrejer hemma hos dig.
Generellt tycker jag INTE du behöver ge ditt ex några pengar. Om du hade varit Krösus och hon gått på existensminimum hade det varit enn annan sak, men om ni båda redan har en schysst nivå ser jag inte att du ska behöva ge henne något alls. Men du kan som sagt ta på dig att betala t.ex avgifter för aktiviteter och utrustning, som de såklart kommer ha på hennes veckor med.
Om du tror att pengar i fickan innebär lite extra lyx till exet i form av spa så nej, jag hade inte gett extra pengar. Däremot kan man stötta sina barn på andra sätt. Betala terminsavgiften till sporten istället för att dela på den. Eller ta telefonabonnemanget. Det finns många sätt man kan lösa det på om den ena tjänar mer än den andra. Om det är det man vill
Jag och barnens pappa har i stort sett likvärdiga inkomster men delar absolut inte lika på kostnader runt barnen.
Jag har en bättre ekonomi pga stort eget sparande från arv som var skyddat iom äktenskapsförord och har av den orsaken bättre förutsättningar att betala för mycket av barnens extrautgifter. När det handlar om ny mobil/cykel ytterkläder/klubbkläder eller liknande så betalar jag utan minsta förväntan att pappan ska betala hälften. Behöver barnen kläder köper jag kläder. Jag väljer att tänka att mina pengar till 100% går till mina barn, och skiter helt ärligt i vad X använder sina pengar till istället.
Jag tycker inte pengar är värt att bråka om och vill inte hamna i diskussioner om ”vad får en vinterjacka kosta” eller ”behövs verkligen en ny mobil”. Jag vill helt ärligt inte behöva ha någon som helst kontakt om kostnader om det inte behövs, vill inte känna mig minsta beroende av x:et. Men jag förstår att jag har privilegiet att ha råd… hade jag inte haft mitt sparande hade jag kanske varit tvungen att ha ”delad ekonomi” runt barnen även efter skilsmässan.
Ska tillägga att jag och barnens pappa är goda vänner, det underlättar naturligtvis. Han har några gånger frågat om jag kan vara med och betala kostnader för barnen, som nu på sportlovet när han tar med barnen till fjällen. Han berättade tidigt att han hade svårt att få ihop ekonomin för resan fullt ut. Jag betalade då för hälften av barnens skidskola och tänkte återigen att pengarna går 100% till barnen. Hade vi fortsatt levt ihop hade det varit självklart med skidsemester och jag unnar barnen glädjen att få swisha ned i backarna. Att jag inte får dela glädjen med barnen svider en aning… men absolut inte på grund av pengarna.
Jag tycker att du tänker rimligt. Jag och X har bra löner båda två (även om det sannerligen är dyrare att bo ensam). X tjänar sen en tid dock mycket mer än jag men vi delar 50/50. Varför ska han betala mer? Dessutom är inkomst bara en av flera parametrar i en ekonomi. Jag har nog lite mer sparat och jag har bara ett barn, han har ytterligare ett sen tidigare. Ekonomi är nog det enda vi aldrig bråkat om. Skulle jag hamna i ekonomisk knipa tror jag att han skulle hjälpa mig. Och vice versa. För vårt barns skull.
Förstår inte riktigt problemet?
Bor ni på varsit håll så har ju barnen två hem. Vad du eller ditt ex gör för pengarna är er sak.
Låt inte barnen bo i en väska utan låt dom ha sina saker/kläder hos respektive förälder.
Vill dom ha måd sig något från ena stället är det bara att se till att det kommer tillbaka.
Att tro sitt ex ska ha samma syn som sig själv kommer bli problematiskt i längden. Det kan ju komma in nån tredje part som ändrar på balansen.
Vad du har i plånboken har ingen annan med att göra helt enkelt.