Ni som följt mig, och så mycket hat och motstånd och bannor jag har fått i detta forum…. Så mycket att jag behövt radera mängder av inlägg, vilket jag ångrar nu.
Jag kan berätta hur det gått, nu ett par år senare och hoppas kunna ge styrka till er som kämpar.
Vid en skilsmässa händer det att ena föräldern (i mitt fall pappan, men det kan lika gärna vara mamman) öppet behandlar den andra föräldern som en betydelselös person. Tex vill inte tala med den, vill inte planera semesterveckor, jul mm, vill inte betala hälften av saker till barnen, vill inte berätta när skolan ringt, vill inte informera om ambulans hämtat barnen, vill inte berätta om barnens post och betyg, vill inte tala om problem som barnen har mm.
Detta är ett dolt sätt att förmedla till barnen utan ord, att den andra föräldern är dålig medan hen själv är bra.
På sikt kommer barnet att anamma den första förälderns (den som beter sig illa mot den den andra föräldern) åsikter och beteende och själv börja tycka att den andra föräldern är dålig och inte värd att umgås med.
Detta är en dold form. Det finns fall där den ena föräldern talar öppet skit om den andra föräldern och det är lättare att bevisa.
I mitt fall var det dolt.
Tillslut slutade även min dotter att svara på sms och telefonsamtal precis som pappan. Sedan anammade hon alla hans åsikter. Allt jag gjorde var skit och allt pappan sa var rätt. Lögner kom. Jag var plötsligt psykisk sjuk, hade misshandlat dottetn både psykiskt och fysiskt och jag var plötsligt inte bra för henne.
Hon började skicka elaka sms till mig ”jag hatar dig och vill inte ha med dih att göra mer. Vill inte veta av din släkt. DÖ!”
Jag har inte träffat min dotter nu på 1,5 år och hon hatar mig. Relationen var bra innan men nu vill hon inte veta av mig.
Det kan gå så långt att barnet vägrar låta den utsatta föräldern att träffa barnbarnen tillslut, om detta inte vänder.
Det kallas Föräldraalienation eller PA (Parental Alination).
Socialtjänsten har ingen kunskap om detta utan driver ofta på alieneringen pga okunskap och manipulation från den attakerande föräldern, som vill verka bra på papperet.
Ni som känner igen er (pappa som mamma) finns vardnad.nu och även ”Saknade barn” och Facebookgruppen ”Föräldraalienation ”
Det värsta är att föräldraralienation skadar barnen allra mest, tvärt emot lagens intention. Det är också väldigt svårt att hantera. Särskilt svårt när det gått så långt att barnet vägrar all kontakt med andra föräldern.
Minns nog ett par av dina tidigare trådar, ibland är det inte helt lätt att beskriva sin situation så att läsaren förstår hela perspektivet, vilket jag tror händer i ditt fall ibland.
Jag har hört talas om detta fenomen, i olika stor utsträckning är det många skilsmässobarn som hamnar i detta, för jag vill främst hävda att det största problemet barnens, som hamnar i en extrem lojalitetskonflikt mellan sina föräldrar. Det kan räcka med att ena föräldern använder ett visst tonfall, eller gör ett visst ansiktsuttryck när den andra föräldern kommer på tal, för att barnen ska uppleva detta.
Jag tror tyvärr att många springer snett här, genom att fokusera mer på att försöka förhindra att den andra föräldern ”snackar skit” istället för att fokusera på det som GÅR att påverka, det vill säga att leva ett liv där den andra förälderns skitsnack ter sig så uppenbart grundlöst att snacket faller platt.
Jag minns nu inte hur gammal din dotter är, men troligtvis tillräckligt gammal för att bestämma själv var hon vill bo och med vem. Hur tufft det än må vara så tror jag att din chans till upprättelse i den här situationen är genom att acceptera att hon för stunden har dessa åsikter, men att du står stadig och trygg i dina värderingar och i det liv som du lever.
Ja precis. Barnen vet själva inte om vad de råkat ut för och om de när de blir vuxna plötsligt inser det, så mår de dåligt av det eftersom de känner skuld.
Många får svår depression med självmordstankar.
Nu har jag i alla fall en stödgrupp för att orka själv, men det är otäckt.
Tyvärr har socialtjänsten ingen kunskap om detta och driver ofta på processen istället utan att förstå det. Det enda man kan göra, som utsatt, är att stå bredvid och titta på när det hår utför för ens barn.
Hela min historia håller jag på att skriva om nu och ska ge ut boken under pseudonym.
Om relationen har varit bra INNAN separatationen men blivit dålig efter, så är det ett varningstecken.
Men det kan ju i vissa fall vara befogat också.
Alla kan fråga sig själva ”vad skulle krävas för att jag skulle bryta kontakten med min mamma/pappa totalt?” Det krävs oerhört mycket för att ett barn ska bryta kontakten med sina föräldrar och då är det sannolikt en yttre påverkan på barnen som skett.
Jag bröt kontakten med min mamma. Ingen yttre påverkan, det berodde helt på henne. Hur mycket hon än ville skylla det på min pappa eller allt vad det nu var. Hon såg aldrig, aldrig sin egen del.
Nu när vi var på minnesstund på hennes jobb så pratade alla så varmt om henne, om hur hon var.
Alla vi fem syskon undrade vem de pratade om, för det var absolut inte vår mamma de beskrev. Så den man är på jobbet eller inför vänner är ibland långt ifrån den en del är mot sina barn. När ni inte ser eller hör.
Då hade du en väl en anledning. Och det beklagar jag.
Det jag talar om är då det inte finns någon anledning. Då relationen mellan föräldern och barnet varit bra innan och plötsligt utan anledning bryts.
Läs boken ”jag ska se till att barnen hatar dig”. Det beskriver vad jag talar om.
Min syster är utsatt för föräldraalientation av sin ex-man så jag vet hur fruktansvärt det är att vara i din situation. Frustration, hopplöshet, sorg, ilska, vanmakt… Och det är smärtsamt att veta hur barnen tar skada av det.
Socialtjänsten/familerätten är i dessa lägen tyvärr inte så insatta och helt tandlösa i vad de kan göra.
Jag hoppas verkligen att du på något sätt kommer då kontakt med din dotter igen. All styrka till dig!
Nu äntligen tror faktiskt socialtjänsten på mig, men de kan ju inget göra ändå.
I boken ”jag ska se till att barnen hatar dig” fick mamman och dottern påtvingad LVU. De två fick åka till ett LVU-hem ihop och pappan (som var den som alienerat dottern) fick inte ha kontakt med mamman och dottern. Det var kaos i början men med tiden blev dottern ”avprogrammerad” och de fick en bra relation igen. I slutet av boken berättar dottern själv om vad hon varit utsatt för.
Jag bad socialtjänsten här att få samma sak, dvs påtvingad LVU ihop med min dotter. Men de sa att alla kriterier inte var uppfyllda för det. Ändå är vår situation exakt samma som i boken förutom att min dotter inte slår mig, vilket dottern i boken gjorde
Jag vill skicka julkort till barnens släktingar på pappans sida. Efter att jag bytt jobb för ett år sedan har jag råkat blivit av med mina kontakter (ja klantigt). Jag frågade både pappan, hans mamma (barnens farmor) och barnens farfar om mobilnummer eller e-post så att jag hinner skicka innan julafton, men ingen vill. De säger ”tar det sedan”, ”gör det imorgon”, ”jag har inte det”
Bortförklaringar för att de vill skilja mig från barnens släkt på pappans sida. Smart lömska och det går ju inte att bevisa att de nekat.
Nåväl, jag har deras adress och kan skicka med snigelpost
Måste bara berätta en ”kul” grej. nä sorglig. Hoppas ni ser det ologiska. Egentligen ligger det en lång lång historia bakom men jag hoppas att jag lyckas förmedla det knäppa ändå.
Polisen gjorde orosanmälan eftersom min dotter snattat, rökt wejp, kört moppebil rattfull och har normbrytande beteende, som har en tendens att öka med tiden. Men soc lägger ner deras orosanmälan med motiveringen att pappan säger att han bryr sig om henne. (Så lätt är det )
Vi har fått gå på familjebehandling var för sig, pappan och jag, eftersom pappan inte vill ha med mig att göra. Min familjebehandling lades ned efter tre gånger eftersom den bara ska handla om att få dottern till skolan och inget annat, och jag kan ju ändå inte göra någt åt skolan eftersom pappan håller dottern borta från mig och inte vill tala med mig. Därför anses familjebehandling onödig för mig. (Yes, jag behövs inte )
familjebehandlaren har fått Pappan att gå med på att jag, pappan och familjebehandlarn ska tala ihop. Men vi ska bara tala om skolan och inget annat. Och anledningen till att just min familjebehandling lades ned var ju att vi bara ska tala om skolan, vilket jag inte hade nåt att göra med. (Fick jag tala om skolan plötsligt eller? )
De vill inte diskutera grundorsaken till problemet. Jag får inte ihop logiken. Skrattretande
)
)
)