Hej, separerade i september då min fru var otrogen med en man som hon nu är tillsammans med. Har ett barn tillsammans som fyller år till veckan. Vi äger fortfarande en lägenhet tillsammans som den som har barnet får bruka (den andra sover borta).
Vi kommer ha separata födelsedagskalas, och när frun har sitt kalas säger hon att den nya mannen kommer närvara. Detta är jag inte okej med (jag vill inte ens att han vistas i min lägenhet, ännu mindre är där och firar mitt barn).
Vad säger ni om detta, har jag någon rätt att protestera? Har lust att dyka upp och ”göra en scen” då jag inte känner mig OK med detta.
Precis. Jag har försökt få honom att inte komma till lägenheten/sova i min säng (!) men respekten finns liksom inte där. Men tycker det är så okänsligt att komma på mitt barns födelsedagskalas.
Vi har firat barnen separat, dvs i olika hem och vid olika tidpunkter. Barnen har alltid i god tid före fått veta när och hur de blir firade. Mitt bästa tips är, för både barnens och föräldrars skull, att ha separata kalas särskilt när det är infekterat. Jag förstår dina känslor gällande ditt hem, men ni har separerat och oavsett om hemmet rent tekniskt är ditt, ert eller hennes, är det ett avslutat kapitel. Det är supertufft, jag vet, men ha fokus på att säkerställa att ditt barn är i centrum.
Ooouch, jag kan förstå dig rent känslomässigt och ”praktiskt”…
Klart du har rätt att protestera. Mest gällande hur ni kan, bör, borde resonera kring ert gemensamma boende.
Får lite känslan av att ni inte har satt upp så många ”regler” eller förhållningssätt kring ”er lägenhet”, eller så har ni (försökt) men tycker helt olika.
Om jag befann mig i din/er situation – där ni sitter med ett gemensamt boende, där du och ditt ex bor växelvis på era ”barn-veckor” – då skulle jag inte heller känna mig helt bekväm med att min ex-partner hade sin partner på besök (framför allt inte övernattandes, i den ”gemensamma sängen” – som jag tolkar dig!).
Heck, om jag var din ex-fru/sambo så skulle det inte ens kännas ”bekvämt”…
Och jag tycker nog att det är det du främst skall framföra – förhållningssätt kring hur ni kan respektera ert gemensamma boende, och respektera varandra som frånskilda.
Att hindra ditt ex, och dennes nya partner att vara med att fira ditt barn (på din ”barnfria-vecka” – som jag tolkar det). Den är givetvis svårare. Du kan givetvis ge uttryck för ditt önskemål. Men isf bör fokus vara “er gemensamma lägenhet” och “din bostad”.
Att ”dyka upp och ställa till med en scen”. Det skulle jag avråda… och jag tror inte att du skulle ”vinna” något på det, troligen tvärtemot… och jag tror inte det hjälper dig i ett längre perspektiv…
Fokusera på dig själv, ditt barn. Och försök därefter hitta ett förhållningssätt till er gemensamma bostad.
Tyckte det var väldigt jobbigt i början med ”den nya” som skulle umgås med mitt barn.
Blev också lämnad efter otrohet och min före detta träffat en ny. Känns okänsligt av ditt x och den nya när uppbrottet fortfarande är så nytt. Men tyvärr är det så krasst att du kan inte styra över detta. Du kan ha dina känslor och dina åsikter i frågan men ni lever separata liv nu. Helt separata även om ni delar samma tak växelvis. Tycker du kan framföra din önskan å dina åsikter till ditt x mer kan du inte göra.
Mitt x tar beslut som kanske inte jag skulle tagit om allt möjligt men jag har lärt mig att gradvis acceptera att vårat barn har fått två separata liv där den som bär huvudansvaret just då är den som måste bestämma. Jag vet hur det känns dock och det är tungt. Känner med dig.
Så snart det är praktiskt möjligt så hoppas jag att ni istället för att fortsätta äga något gemensamt, se till att dela upp det som delas ska, t ex inget gemensamt ägande, för det blir ofta problematiskt.
Nu är ni så nyseparerade att jag förstår om ni inte hunnit med det praktiska ännu, men för ditt mående så är det bra om det prioriteras…
Lätt för mig att säga eller hur…?
Sedan kan jag ju tycka att den som varit otrogen skulle kunna visa hänsyn efter den skada som han/hon ändå orsakat genom svek genom att agera extra schysst o varsamt, men det verkar inte föresväva ditt ex….
Tack så jättemycket allihopa. För era svar, att ni talar mig tillrätta och stoppar mig från att göra en scen.
Jag blir bara så bitter ibland. Och tanken på att hennes familj kommer vara på plats på kalaset och verkar acceptera hela situationen. Helt enkelt köper att hon bara bytt ut mig över en natt i princip. Det gör ont att tänka på, jag har ju sett dom som min familj.
Du är och kommer alltid vara den biologiska föräldern och det kan INGET el INGEN ändra. Ha det i tankarna när det är som tuffast.
Jag var orolig att min ekonomiska situation och faktum att jag inte har ngn släkt i Sverige skulle göra att mina barn hellre ville vara hos sin pappa med ny familj men så fel hade jag där! Jag har min stabila och trygga roll oavsett hur fint de har det i det andra hemmet. Så fortsätt vara du! Bygg upp ditt nya liv med ditt barn (barnen?) så känner de sig delaktiga. Du lär också dina barn att det inte finns ngt farligt/konstigt/negativt att firande kan se ut på olika vis vid olika tillfällen! Tänk vilken gåva inför livet
