Jag står inför ett svårt val.
Jag lever med en man sedan 2016, vi har haft det väldigt svårt de senaste 2,5 åren.både känslomässigt och ekonomiskt. Det har verkligen vara dåligt,så dåligt att vi t.o.m har diskuterat ett uppbrott, att det inte är värt o fortsätta. Varenda bråk har slutat med sex,sen är det bra i några dagar o sen börjar det igen!
Jag arbetar heltid och detta är också ett av problemen till att jag har tröttnat, han gör ingenting hemma, han studerar just nu (knappt det) men ingen mat är lagad till 17.30 när jag kommer hem, det är inte undanplockat osv…JA HAN ÄR LAT, BEKVÄM kalla det vad ni vill…o jag har curlat honom…
…men nu till mitt riktiga problem - det finns en man som jag arbetar nära med, som har börjat visa intresse, eller ja sexuellt intresse…där han under ca 1 års tid har “spanat” in mig, detta kom delvis som en chock för mig, nog för att jag kännt blickar men han är ju som sagt en man
Vi har börjat frenetisk sms:a varandra om diverse sexuella grejer vi ska göra med varandra och han är verkligen på, men trotts detta så börjar jag undra om det kanske kan finnas mer än en sexuell attraktion till varandra?!
Han är rätt blyg när vi ses, men i text form går det bra, o säga både det ena o andra.
Han har kommenterat i princip hela min kropp att han GILLAR den riktigt mycket.
Jag har nog börjat få lite känslor för kollegan, men frågan är vad han vill med allt detta, och varför jist jag??
Man kan ju med detta inlägg säga att jag har 2 problem
1: min sambo som jag inte vill leva med längre
2: attraktionen med min kollega
Det är en flirt. Allt börjar med just en flirt, om det blir allvar är en långt senare fråga även om vi människor älskar att leva långt fram i huvudet.
Försök att inte tänka för långt fram utan se det för vad det är. En flirt. Från både ditt och hans håll. För honom en mer riskfri sådan än för dig (du nämnde ingen partner på han sida så jag utgår ifrån att den inte finns)
Se det för vad det är. Du är missnöjd och går därmed igång på alla cylindrar av någon annans uppmärksamhet. Det kan absolut vara känslor, men var medveten om var de kommer ifrån hos dig. De springer ur ett missnöje, därför öppnade du fönstret. Inte för att han är en underbar och unik enhörning. Han är en man bara, det vet du ju egentligen.
Vill du ha ett snyggare och mer respektfullt uppbrott så gör du det först utan att ta in någon annan i den ekvationen. Är möjligheten att vara mer respektfull mot din nuvarande inte motivation nog, var det mot dig själv.
Du vill ju ha något annat. Det är helt ok såklart, men städa först innan du bjuder hem en ny gäst. Det mår verkligen alla bättre av.
Ta det du känner på allvar. Men likt alla känslor, du har ett val i hur du agerar på dem.
Din sambo verkar vara en parasit som inte kan bidra till ert gemensamma hushåll, inte ens med sin del att se till att studera. Tänk på hur den fördelningen kommer att bli i framtiden om ni väljer att skaffa familj osv….
Varför curlar du honom? Det är ju ditt beslut.
Det låter inte som ett balanserat förhållande.
Men beslutet kring ditt nuvarande förhållande ska du ta, isolerat från om det finns ett nytt intresse eller inte. Det ska inte tas utifrån om du har en ny på gång.
För övrigt är det ju absolut inte ok att hålla på att sexchatta med en kollega om man är i en relation. Om relationen är dålig osv så tar man tag i det, pratar ut och eller lämnar.
Beroende på vilket beslut du tar kring din nuvarande relation, sedan kan du fundera på din flirt.
Visst är det trevligt med uppmärksamhet, men jag är din motsats.
Jag vill socialisera, umgås, lära känna osv, jag gillar mys o närhet. Härligt att känna sig sexuellt attraktiv, men jag vill bli uppskattad för HELA mig. Och ja, jag är 50+
Kul om ni kan roa er med sexchats, men kan mannen ifråga inte också kommunicera om annat eller i verkliga livet så känns det inte det minsta attraktivt. Rent av oattraktivt tycker jag, men där är vi uppenbarligen olika.
Personlighet o hjärna kommer först på min lista för att känna attraktion.
Men det kan ju visa sig att detta är en toppenkille, eller ett äckel, det vet ju inte jag.
Han har aldrig gjort allt för mycket på hemma, hsr skyllt på både det ena o andra och därmed aldrig hjälpt till.
Några barn kommer vi aldrig skaffa, det var han tydlig med från början.
Jag har 1 barn sedan innan och han 3) gifta sig var också helt bannlyst, o jag har faktiskt vant mig vid tanken på detta.
Svar på din fråga angående sex-chattandet, jag vet att det är fel,och jag vet att jag gör det fel.
Men jag tror att han ger mig den uppmärksamheten jag behöver konstigt nog!.
Kära du, när jag läste ditt första inlägg så trodde jag ni var väldigt unga, kanske också för att du skrev om din sambos studier.
Jag tror att du är värd så mycket mer. Ärligt. Du är en snäll person som är värd mer än en egoistisk latmask.
Jag har själv gjort fel i tidigare relationer, då får man ta tag i det. Du får inse att den man du lever med är som han är. Vill du ha något annat så får du ändra på det.
Du kanske ska vara glad att ni inte är gifta om det ska bodelas med en vuxen lat student…?
Kanske är din flirt den ögonöppnare du behövde för att inse att du inte är nöjd?
Separera. Bo själv. Se vad som händer. Bli inte någons brödföderska/kock/städerska igen.
Du är värd mer!
Ja det är en ögonöppnare, det kanske var detta som krävdes för att jag skulle öppna ögonen och inse att realtionen jag lever i varken är sund.
Det är precis de 3 jag varit, hemsk tanke med det är så det varit de senaste 2,5 åren
Om ditt förhållande alltid sett ut så, så tro nu inte att det ska bli förändringar framöver från din sambo även om han kommer att lova det, när hans markservice o försörjning försvinner, dvs om du lämnar. Var rädd om dig!
Det finns betydligt bättre män.
Fundera över vilken roll sex och sexuell bekräftelse spelar i ditt liv. Du skriver att vi bråkar och har sex. Att kollegan börjar flirta och ni sexchattar.
Anser du att du inte är värd mer än sexuell bekräftelse eller är det ditt sätt att lösa problem? Tuff fråga men vill att du verkligen bottnar i dessa viktiga frågor❤️
Jag har nog i stort sett hela mitt liv haft sex som en bekräftelse, även min sambo har ett extremt sexuellt behov (maniskt)
Istället för att prata så har vi löst det genom att haft sex.
Jag vet ju självklart att jag är värd mer än sexuell bekräftelse.
Känner (som du säger) att jag behöver nog bearbeta dessa frågar med mig själv
Han kör troligtvis med detta för att jag INTE ska lämna honom.
Han har stora problem med sig själv, hans mor har stått o sagt till honom bla “du duger inte åt någon”
Känns lite som att han behöver reda ut sig själv först
Så är det nog och med din svärmors ord så kan man ju förstå var problemet kommer ifrån. Stackars honom, men bara han kan ändra sig själv och må bättre osv.
Om han var omtänksam, delade arbetet hemma osv så hade det varit lättare att stanna o stötta varandra.
Du separerar från din högst omogne sambo och inleder dig inte vidare i några problemförskjutande drömmerier och fantasier om/med den där kollegan.
Sluta med det direkt och ta asap tag i den separation som du säger dig önska och som är mycket lättförståelig utifrån dina beskrivningar. Med reservation för att vi bara hört en/din sida av saken.
Vill du därefter gå från rena fantasierna till att börja sexa runt med där kollegan IRL så är det ju fritt fram. Även om jag personligen inte ser det som att det i praktiken skulle bli den mest sannolika händelseutvecklingen när alla hinder väl är avlägsnade.
