Jag känner precis likadant inför jul och nyår. Första högtiderna som singel igen, och det här är en svår period under året att vara ensam.
Ibland har det till och med gått så långt att en del av mig vill ha honom tillbaka, trots att jag mådde dåligt av vårt förhållande, för att kanske få känna några stunder av närhet och värme i den kalla, mörka vintern.
Det gör ont. Men måste ändå steg för steg vidare
Sitter ensam och lite sjuk på annandagen och mår inte bra. 
Mådde absolut inte bra med honom heller och jag ville ju detta!! Kan inte säga att jag ångrar mig men jag känner mig SÅ ensam. Barnen är hos honom och släkt och vänner är på vift. Det är jag, katten, TVn och Skilsmässopodden.
Vad gör man?
Samma här… Vi kanske hade det bra?! Jag kanske inte uppskattade honom - som han alltid bråkade om? Han kanske är snäll och det kanske var MITT fel, allt? Som han sa! Att han alltid spanade efter andra, kanske var mitt fel? Jag var fel.
Jag vet ju att det var rätt beslut me VARFÖR vill jag bara “åka hem” igen? 
Jag är i samma läge. Första julen som singel och dottern är hos son farmor med x:et. Jag lyckades hålla mig frisk på julafton och var hemma hos vänner, men nu är jag förkyld och har ställt in en annandagsmiddag med min bror och fru. Jag har lyssnat på ledd meditation (min coach), gjort en komma-vidare-ceremoni och sitter nu och äter god mat och tittar på Netflix-serier. Så mitt recept är att hitta bra förströelser och tänka att det kommer andra dagar som känns bättre än just den här.
Gud, vad skönt att veta att någon annan också plöjer Netflixserier och äter ensam. Faktiskt! 
Det är väl just det att man KÄNNER sig så ensam. Jag har ju barnen, min mamma, min syster m sambo, otaliga vänner och härliga kollegor. Och en katt!
Du har helt rätt dock - det gäller att roa sig och få tiden att gå. Barnen kommer på söndag och kan jag bara härda ut fram tills dess så harjag dom i 8 dgr och sen är det jobb och skola igen. Rutiner. Tror aldrig jag längtat så efter rutiner!!
Passa på att gör saker du inte kan göra när du har barnen hemma - det är skönt att inte behöva vara en bra förebild ibland 
.
Jag känner mig fruktansvärt ensam. Nästan värre när barnen är här för jag vill hålla samman inför dem men lyckas inte. Fast nu har jag haft ett andrum en lite stund. 
Skickar en kram till dig och det kommer bli bättre. Ett sätt jag tagit mig igenom dessa fem månader är att när jag har en skitdag tänker jag ok men det blir bättre imorgon. Oftast har jag märkt att det är så att vissa dagar är bättre och andra sämre. Just julen har varit jobbigare än jag trott och jag tror att det är så för många.
Det har varit en period nu när känslorna legat nära ytan. Satt i godan ro och kollade på tv, så kom det en låt som fick mig att bara bryta ut i gråt på ingen tid. Blev liksom överrumplad. Är också trött på att vara ledsen. Samtidigt försöker jag tillåta mig att vara ledsen och släppa ut sorgen. Ja du… Livet är inte lätt.
Har haft en skitperiod av mycket bråk och starka känslor. Just nu hatar jag mitt ex. Han är ett avskyvärt svin. Han försökte utnyttja mig IGEN strax efter nyår - som han gjorde i 15 år.
Är mest ledsen. Njuter av att vara ensam!
Jag har sorg. Tänker på mitt ex någon gång varje dag, undrar hur han har det etc.
Jag försöker att gå vidare, bygga upp mitt liv. Bygga upp mig, vem är jag utan honom?
Pratade med min terapeut häromdan om att jag inte fullt ut accepterat att det är som det är.
Han tog upp radikal acceptans. Ska jobba vidare med det och min inre kritiker.