För ett halvår sedan dejtade jag en man i några månader. Vi blev båda förälskade och kände stor passion för varandra. Vi träffades via en dejtingsida och vi skrev i några v innan vår första dejt. Båda var tydliga med att det vi sökte var en seriös relation jag efter ett långt och bra äktenskap där bådas känslor bara svalnat han efter några års äktenskap och ett pat kortare förhållanden. Mina två barn är vuxna och utflugna han hade två hemmaboende barn varannan v.
Vi började träffas fysiskt och allt kändes bra och efter ett tag fick vi båda starka känslor. Båda talade öppet om både barnen och livet i stort. Han undrade om jag kunde tänka mig att ta in hans barn i mitt liv då mina var vuxna om jag ville börja om med mindre barn, det var tidigt i relationen så sa att beroende på hur det utvecklas så ja…
Han var noga med att se till att jag kom hem ordentligt efter mina aw eller utekvällar när han ej var med, ville veta om det fanns andra män osv vilket jag mest tog som en oro att jag skulle börja dejta andra då vår relation var så ny.
En bit in i vår relation blir han varslad i spåren av Covid hans företag fick minskad orderingång och många skulle ev sägas upp under sep-okt. Märkte att han blev påverkad men våra träffar var fantastiska och däremellan skrev vi nästan dygnet runt.
I slutet av juni upplever jag att han vill träffa mig hela tiden och att det är något forcerat över honom! Han sa resan första gången vi skrev att han var singel och sökte seriöst… att han ville ha en relation…
Jag upplevde att något inte stämde och ringer upp honom och ställer några frågor och det framkommer att han sedan något år lever sambo med en kvinna!!! Jag hade verkligen inte anat det en enda gång! Jag blev chockad och så oerhört kränkt!
Flera månader hade jag gett när jag kunde valt att satsa på någon som var fri!
Han grät och bad om ursäkt och sa att de vara bråkade, i samtal vi haft framkom det att en av hans döttrar 7 år gammal mådde psykiskt dåligt och just då förstod jag varför då mycket av bråken handlade om just barnuppfostran!
På frågan om han älskade sin sambo sa han jag vet inte… tänker att sådant vet man!
Framkom att de varit ifrån varandra ett par gånger redan under sitt korta förhållande men att de valt att köpa hus och flytta ihop och det fått allt att bli värre…
jag kände/känner mig så äcklad och lurad!
I början kunde jag tänka mig att satsa på honom om han lämnade henne men han skulle prova att stanna dock utan att berätta för henne om oss… så mycket var hans relation med henne värd han skulle stanna men utifrån en lögn och utifrån ekonomi då han ev skulle förlora jobbet! Jag blev lurad helt klart men hon lever i en total lögn…
Sista samtalet jag har med honom frågar han mig ( detta var i början av juli) om jag kommer vara singel i oktober och om han kan få höra av sig till mig då?!
Fegisen vill alltså ta sig igenom sommaren ekonomiskt trygg med henne sedan nu i höst när han vet om han får behålla jobbet eller inte höra av sig till mig för att fortsätta! När han vet hur hans ekonomi ser ut.
Jag bad honom att aldrig någonsin kontakta mig för jag vill inte ha honom i mitt liv, jag är fortsatt förälskad tyvärr men det går över, mitt samvete gäller dock kvinnan han lever med!
Jag vet att han förr eller senare lämnar henne och att han inte älskar henne och dessutom varit otrogen… hon vet inget för han vägrade att berätta trots att jag sa att om du menar allvar med henne är ärlighet oerhört viktigt!
Min undran är helt enkelt bör jag kontakta henne och berätta eller ligger det utanför mitt ansvar? Är så kluven. Om jag varit hon hade jag absolut velat veta… de lever parallella liv med helt olika intressen så de är inte mycket tillsammans så det är inte troligt hon anat något…
Tänker hon är värd sanningen och en möjlighet att välja utifrån den.
Stackars dig! Det är sjukt hur många kräk det finns därute…
För min del skulle jag vilja veta om min partner är otrogen.
Det är lätt att tänka att man inte ska lägga sig i och att man inte ska förstöra en familj etc och allt annat som kanske är den lätta vägen ut?
Men är det snällt att låta någon annan leva i en lögn? Är det snällt att låta någon annan bli ekonomiskt och praktiskt utnyttjad?
Och felet och ansvaret är hans, och bara hans. Han har betett sig fruktansvärt, och alla konsekvenser detta kan ge för hans familj är hans och inte sitt ansvar.
Jag tycker själv att du ska berätta för henne, ingen vill leva med en otrogen människa.
Men du ska vara jätte försiktigt, du ska abslout inte avslöja din identitet. Man vet aldrig vad den människa kan göra.
Kram
Mvh M.Y
I och med att det faktiskt verkar som att han mest utnyttjar henne för ekonomisk trygghet så tycker jag nog att du borde berätta.
Oftast brukar jag tycka att man inte ska lägga sig i andras relationer då det är så komplext med alla känslor och vad som egentligen är bäst för andra är svårt att veta. Men det här verkar ju vara ett synnerligen fegt exemplar som ljuger rätt kallsinnigt för att sko sig själv i alla ändar, snarare än en person som är sliten mellan olika lojaliteter och känslor.
Låter som att det är mitt ex du varit med. Det var dock längre sedan än så för min del och vi hade ett långt äktenskap.
Frågan har kommit upp här tidigare och jag känner likadant då som nu. Jag hade inte velat höra av den andra kvinnan. Gärna ärlighet men då från min f.d man. Att överhuvudtaget bli kontaktad av någon han delat känslor med hade bara känts ännu mer förnedrande.
Jag vet att många inte håller med mig men jag styrs av min egen moralkompass och den lyder enligt följande: berätta för henne!
Han ljuger och utnyttjar henne och han har gjort detsamma med dig.
Min egen situation är inte ett dugg lik men otrohet som otrohet. Jag önskar att min man hade haft modet att berätta för mig vad han gjort. Men det gjorde han inte utan jag fick konfrontera honom.
Ärlighet är bättre än lögner.
Tack snälla för era tankar och sympatier… ska se till att hon får veta för det känns mest moraliskt riktigt och så jag själv skulle velat ha det.
Behöver lite tid att tänka över hur jag ska lägga fram det vet ju att jag kommer att göra någon oerhört illa även om det primärt inte är jag som är orsaken… tack än en gång för era synpunkter. Återkommer kanske efter att jag tagit kontakt.
Ha en fin dag alla
Som sagt hade det varit mer värdefullt för mig att höra det från min f.d man, det är ju hans känslor som jag vill veta mer om. Har du redan bestämt dig för att berätta så är det så klart okej om det är vad du behöver. Det du skulle kunna göra är informera mannen om att du tänker berätta så får han chansen att ge sin sambo hela bilden så att hon slipper dra den ut honom bit för bit när du släppt bomben. Det kommer att bli en långdragen process precis som det var för mig annars. Sedan kan du kontakta henne och verifiera det han sagt eller inte sagt. Det skulle nog stilla frågorna istället för att skapa fler. Det var ovissheten om vad som egentligen drev min f.d man som var värst för mig.
Som bedragen så håller jag med @Lotta.
Informera honom om att du kommer att kontakta henne för att berätta allt. Ge honom en kort deadline så han får chansen till att göra det rätta. Gör honom införstådd i att du kommer berätta allt/svara ärligt på alla frågor som hon kan tänkas ha så att han inte försöker “komma undan” med fler lögner.
Önskar för övrigt att de män som min fru bedrog mig med hade haft samma kurage som du har. Det hade besparat mig mycket lidande.
Jag har tänkt tanken att kontakta honom innan jag berättar för henne. Det är dubbelt för mig! Jag vet att det är värre för henne men faktum är att jag också känner mig bedragen. Hade jag vetat om att han var i en relation hade jag aldrig träffat honom överhuvudtaget, finns inte i min värld att man träffar en upptagen man. Då jag trots hans lögn fortsatt har känslor för honom vill jag helst inte tala med honom alls och när han frågade mig om han fick ta kontakt med mig igen efter några månader var jag mycket tydlig med att jag aldrig ville höra av honom igen inte ha honom i mitt liv… känns lite dubbelt att kontakta honom känner att han har haft sin chans att berätta! Min tanke är att han ej vill berätta för att det blir lättare att lämna henne att det på nått sätt minskar hans skuld.
Känns så overkligt alltihopa och trots att jag inte visste om sambon så går jag igenom alla våra träffar för att försöka se om det fanns några ledtrådar. Men han spelade spelet väl och bedrog under några månader två kvinnor… hennes helvete blir att försöka förstå och att om och om igen fråga honom varför? Jag måste läka utan att få några svar då jag inte varken vill eller kan fråga honom… tack för alla tankar och er omsorg. Det värmer. När man upplever det här känns det som man är ensammast i hela världen men tyvärr är vi alltför många som behövt genomlida lögner och svek känns då så skönt att kunna göra det bästa av detta helvetet och stötta varandra…
Om han berättar något för sin sambo så kommer det sannolikt inte vara sanningen.
Han kommer ljuga om det mesta som hänt, även om dig.
Jag har inte någon som helst tro på att han plötsligt blir en ärlig person, han är den han är.
Är det inte du så kommer han hitta någon ny på dejtingsidan, om han inte har har en tredje på gång redan.
Verkar inte som du bekriver det som han är någon nybörjare på detta spel om han så väl vet att dölja sina spår.
Släpp honom. Släpp det. Tänk på vad du la göra som får dig att må bättre istället.
Blir det bättre för dig om du berättar?
Du har råkat ut för en psykiskt svag man. Såklart jättetrevlig och allt, annars hade du ju inte gillat honom. Men… Titta framåt. Hur vill du ha det själv? Se det framför dig och satsa på det.
Jag tror inte att han är med i den bilden och då ska du inte ägna honom mer energi. Han får lösa sina egna problem.
Sätt dig själv främst.