Förlåt, men det där låter lite knas det också. Det är väl inte ditt jobb att skydda henne från en tokig värld? Hon är 27 år och ska väl kunna stå på två egna ben? Kan hon inte det så har ju ert förhållande hållit henne tillbaka på ngt sätt där du haft henne i en skyddad verkstad. Eller?
2 gillningar
Du har rätt… hon blir rätt provocerad av att jag säger sådär. Samtidigt har jag skämt bort henne väldigt mycket, faktiskt så pass så de går att räkna på en hand hur ofta hon tex nattat båda barnen.
Så de kanske är dags för oss båda att stå på egna ben, nu är papprena inskickade, vi söker boende, ringt Fastighetsbyrån, hon tog bort gifta på Facebook med pga alla rykten som går… känns som att skeppet sjönk rätt fort
2 gillningar
Idag har jag känslor som inte varit så mycket av tidigare, skuld känslor… jag har verkligen känt ett behov att prata med folk under dessa veckor, kanske alldeles för många, och att jag berättat hela historien, både släkt o vänner och sen har de spridits vidare som en löpeld… verkar vara folk som jag knappt känner som pratar om det nu, de har kommit fram idag att mina gamla chef fått hot pga av vad han gjort mot mig, jag vet inte av vem men de är inget jag står bakom, fast han såklart tror det, hans sambo har fått reda på allt med, därav var han själv tvungen att berätta för mina föredetta kollegor vad som hänt, min ja, nu kan vi säga ex fru, har märkt att många av mina vänner tar avstånd från henne, rent av tagit bort henne från Facebook mm… ikväll känns de som att de är JAG som pajat detta mest…
2 gillningar
Jag tror det är naturligt att det kommer många olika känslor när man går igenom kriser. Skuld är garanterat en av dem.
Att du skulle ha en större skuld låter dock inte helt objektivt.
Försök se det ”utifrån” om dina handlingar/din situation osv var en kompis istället för dina/din….
Förutom att du verkar behandla henne som en porslinsdocka o inte låter henne ta fullt ansvar för sig själv o barnen så tycker jag du verkar agera hyfsat logiskt. Eller kanske är det även på hennes initiativ, t ex i princip inte kan natta två barn osv…
Kanske bidrar ni båda till hennes hjälplöshet?
Men nu får hon ta sitt vuxenansvar.
Ta hand om dig o barnen.
3 gillningar
Jag relaterar. Har enorma behov av att prata med folk, så hade absolut kunnat göra likadant som du. Dock höll jag mig en del då jag inte ville att min äldre bonusson skulle få reda på allt drama på omvägar innan vi själva sagt ngt.
Med det sagt höll jag på att sprängas av att inte snacka fritt.
Du är i kris. Var inte för hård mot dig själv.
3 gillningar
Helt klart har snacket gått för mycket, men jag märker av hennes försvarsmekanismer, detta har jag läst om, att hon vrider det nästan till att nu är de mesta mitt fel, “de går inte att fortsätta nu när halva kommunen tror att jag varit otrogen” “de blir provocerande när du tror att jag varit otrogen så jag kan lika gärna vara det” “du bygger upp sådant förakt för den andra personen så du glömmer grund problemet, du behöver nog tagga ner mot honom”
Även vid terapin kom det upp mycket små grejer, som att jag är för konflikträdd, inte säger vad jag tycker, lite för blyg (ingen riktigt karl typ)
Jag tolkar som sagt de där som ett försvar från hennes sida, att det ska plockas små grejer som är sämre än vad det egentligen är, och hitta grejer i detta som jag gjort fel, för att göra hennes val mycket lättare.
Självklart går hon i försvar o försöker rättfärdiga sitt beteende.
Dock kan jag tycka att du ska rikta besvikelsen, ilskan o alla känslor mer mot henne än en ev älskare. Hon är inte ett hjälplöst offer utan en vuxen kvinna med ansvar för sig själv, er relation o era barn.
8 gillningar
Håller helt med om att rikta ansvaret ditt det hör hemma.
Ett tag var jag själv så förbannad på mitt x så jag ville radera hela hans släkt i sociala medier (Gu vet, sitta där passiv aggressiv och un-frienda på fb.) Så patetiskt men jag kände verkligen så då. Dock glad idag jag inte gjorde det. Det är ju x som beter sig mupp.
Tror det är bra att du skriver av dig här och kanske skriver ner dina känslor i nånstans för att få dem ur dig och ta dig igenom detta. Ditt x har ju sabbat ditt förtroende och det är ju grovt.
2 gillningar
Jag ber om ursäkt för min ärlighet just nu, men kanske är detta ändå det bästa för er båda?
Jag vill inte på något sätt förringa din eller er upplevelse, för smärtan efter ett uppbrott liknar inget annat. Och det är en fruktansvärd process att gå igenom som tyvärr många gånger kan kännas orimligt lång och mödosam.
Men det verkar också finnas roller i er relation som kanske inte varit så bra för någon av er?
För det hon verkar nämna nu är ett behov av frihet och att upptäcka sig själv. Jag tänker exempelvis på det här:
Hon har nog helt enkelt gått vidare. Och nu vill hon inte bli kontrollerad, övervakad eller känna sig förpliktigad.
Samtidigt som du kanske fastnar lite i detta
Hon verkar inte vara en vuxen människa idag. Men det är faktiskt dags att hon blir vuxen. Hon måste stå själv och hon måste få göra sina egna misstag. Det kommer bli svårt för henne, det kommer bli smärtsamt och det kommer troligen inte alltid bli bra, men det är vad hon måste gå igenom själv. Och du måste ta ett steg tillbaka i detta och släppa taget.
Sen tror jag som sagt att ett äventyr med din chef vore förödande. Både för er förmåga att kunna skiljas på någorlunda vänskaplig basis, men också för henne. Men det är återigen något hon måste lära sig på egen hand. Nu verkar hon mest bara nyfiken på att utforska allt nytt som har med känslor och sex att göra, och kanske har det hela tiden skavt i henne att hon såg dig springa efter andra tjejer i början av er relation. Det vill säga, du har fått utforska, men inte hon. Om du kommer med pekpinnar gentemot henne nu kommer det nog bara förstärka hennes lust att bli fri så fort som möjligt.
Jag tror sammanfattningsvis att detta som sker nu var oundvikligt på många sätt. Sen hade det så klart varit bra om hennes frigörelse kunnat ske inom förhållandet där ni båda istället reflekterat över vilka roller ni haft, hur de har begränsat er på olika sätt och hur ni skulle kunna omvärdera dem tillsammans inom ramen för en fortsatt relation - men en relation på nytt sätt.
Men även med detta sagt tror jag fortfarande att det som sker troligen är nödvändigt på många sätt, och säkert faktiskt också kan bli för det bästa för er
6 gillningar
Otroligt bra skrivet 
Håller nog faktiskt med dig i allt. Du måste vara psykolog?
1 gillning
DET har du INTE gjort, dvs pajat det… hon är den som pajat det och är sanningen för obekväm för att någon ska veta om den så är det priset hon får vara beredd på.
Konsekvenser smakar som regel illa, men är oundvikliga både i kort och långt perspektiv… så lika bra att hon får bita i det sura äpplet direkt 
4 gillningar
Hej, läste vad du skrev i en annan tråd.
Angående bilen: är det din bil? Jag tänker att ni är gifta? Har ni bodelat eller har du bil genom jobbet?
Att vara vänner. Fungerar inte så bra om inte kommunikationen fungerar. Eller om en ljuger, inte tar sin del av ansvaret. När man läser dina inlägg så låter du lite väl snäll. Som en dörrmatta. Hon vill skiljas, du tar allt ansvar för barnen på veckorna, hon är ute och festar på helgen, hon kör din bil.
Nu har du semester och det är ju självklart att du har barnen. Och all tid du kan lägga på dom har du igen. Bara du inte glömmer bort dig själv. För du måste vara stark.
Tycker du själv att hon tar hälften av ansvaret? Hur har ni lagt upp det i 7 veckor framåt tills hon flyttar?
Den där psykologen du pratade med hade rätt. Det blir som en psykos. En fantasivärld som utifrån sett är helt vrickad. Men det går inte att påverka. Med några undantag. Om du fortsätter underlätta att hon får bete sig som hon gör så blir det värre. Skriv en kort lista på vad du behöver tills hon flyttar så att det blir någorlunda rättvist så även du får återhämtning och egentid. Verkligheten knackar på!
Hon är inte din vän nu! Vänner beter sig inte som hon gör.
2 gillningar
Jag frågade faktiskt henne, att om jag får 90k över efter lånet är betalt, tänker du då kräva hälften? Då sa hon nej, för de är faktiskt så att bilar och allt kring det, även bränsle har hon knappt betalat en krona för. Istället har hon betalat barnomsorg och barnförsäkring, så på ett sett kanske jag ändå blir skyldig henne något. Men att hon ska köra runt i min v90 nu varje dag känns väldigt konstigt, och hon skyler på att hon måste skaffa nytt parkeringskort för jobbet och de tar någon vecka, om hon ska byta bil och köra min andra lilla skåpbil istället…
Ja du har helt rätt… jag har påpekat gång på gång att de viktigaste för mig under denna period är att vi är snälla och ärliga mot varandra, tex man hoppar inte i säng med någon annan, då vänder hon detta mot mig och säger att hon blir provocerad när jag tror sånt om henne.
Men de hon inte förstår är att jag vet typ inte vem hon är nu längre egentligen?
Precis som du säger, vår “vänskap” hänger på en skör tråd nu, och de känns ju heller inte som att barnens sommar är bara mitt ansvar?
Exakt så är det ju, den där fantasivärlden som närmast kan likna något från alla serier hon ser på (faktiskt väldigt starka kopplingar när det gäller de där spännande och förbjudna, äldre man mm) ja. De är helt fuckt up men i hennes huvud kanske de inte är så farligt och livet rullar vidare…
Men de kommer nog ikapp henne en vacker dag!
2 gillningar
Just nu finns det ingen ”vänskap” även om du fortfarande tror det. Däremot så kanske kanske ni kan ha nån slags vänskap och förhoppningsvis samarbete med barnen längre fram. Men det är lite beroende på hur du agerar nu. Är du dörrmatta så kommer det slå tillbaka på dig själv.
Vart har du fått ifrån att barnen är bara ditt ansvar? Agera som om ni redan är skiljda. Jobbar hon så har du barnen. Då kan hon ta helgerna. Sen när hon har semester så tvärtom.
Vara snäll och ärlig är bra. Men du kan aldrig bestämma över vem hon ligger med. Så slå bort det ur tanken direkt. Ta inte ens upp det. Det enda du egentligen kan trycka på är att hon tar sin del av ansvaret för barnen. 50/50. Och vad hon gör på sin ”lediga tid” har inte du med att göra längre.
Gör en plan för hur du ska klara av tiden fram till att hon flyttar. Vilka dagar du har barnen, aktiviteter, vad ska du hitta på då du är ledig etc. Håll dig aktiv.
Tror du är i chock fortfarande. Förhoppningsvis kommer du snart till nästa fas då du blir lite arg. Alla kan vilja skiljas men man måste bete sig. Och du måste stå upp för dig själv.
3 gillningar
Broder.
Det är dags för dig liksom för så många andra att vakna upp från godtrogenhet och välvilja och inse att du inte kan styra andra.
Fattar inte varför så många lägger ner tid och energi på sådant som inte går att påverka, d v s andras val, göranden och låtanden.
Hur mycket är någons löfte om ärlighet världa som redan svikit, ljugit och gått bakom ryggen på folk? Hur mycket är löften värda som formulreats ensidigt? Nicht, nada, null, nothing, intet.
Varför, oh varför ska du försöka pressa henne till att vara schysst och ärlig när hon i allt har visat att hon inte är det?
Du måste släppa tanken på att hon bryr sig om respekterar och vill dig väl. Hon vill landa så mjukt som möjligt och komma undan så billigt det bara går men på sina villkor.
Och du kan inte be henne agera på ett visst sätt och vänta sig att hon ska följa det.
5 gillningar
Hårda men sanna ord ifrån dig! Helt klart.
Bara som igår, hon kommer hem från jobbet, kastar sig på soffan för hon är så trött, lägger fram förslag för vad jag och barnen ska hitta på.
Nej helt klart är det dags att börja vakna upp till verkligheten båda två, igår sa hon att hon skulle festa i helgen och bo på hotell, då sa jag att de var den dummaste ideen jag hört, men visst de kan jag väl heller inte förbjuda henne mot att göra.
Nej det kan du inte och det är ingen högoddsare att hon ska dit med sin nya. Ingen idé att bry sig om hennes göranden och låtanden, du slösar bara onödig energi som du kan använda bättre på dig själv och barnen.
3 gillningar
Jaha? Så då har du barnen hela veckan vilket iof är guld värt. Men varför tar hon för givet att du ska ha dom i helgen?
Nej du kan inte förbjuda vad hon gör när hon är ledig men ni behöver komma överens om vem som sköter vad och när. Du behöver egentid för att orka gå igenom detta och jag gissar att mycket av flytt etc kommer ligga på dig för hon är i det blå.
Hur fungerar resten av ”vardagslivet” just nu? Matlagning, tvätt, städ, nattning, handling etc.
4 gillningar
Ja jag sa också till henne förut “vi kommer ju slåss om helgerna i sommar” men då svarade hon att nej du har förtur till helgerna men just denna ville hon iväg, men att de var bra att jag ville hitta på saker.
I samma veva sa hon att hon bytt lösen på sitt Google konto nu så jag inte ska älta och börja kolla vart hennes mobil befinner sig, aj då sa jag stopp, visst att jag varit nyfiken, men jag börjar för det första fatta att jag mår bara sämre av att se de, för det andra, att gå in på “hitta min Android” är inte ens något jag tänkt på…
Än en gång en hint från hennes sida, nästan som att hon vill att jag ska fatta att hon gör vad hon vill på sin rast eller efter jobbet.
Ja eftersom jag går hemma nu så gör jag automatiskt de mesta nu, men jag har börjat lämna tvätt och att laga kvällsmat åt henne.
Helt klart kommer de ta väldigt mycket tid att börja flytta ut ur kåken, hela vinden och källaren, mycket som ska säljas och kastas, de är ju så att även när hon flyttar så kommer hon behöva vara här på typ helgen och hjälpa till med allt sådant
2 gillningar
Sluta upp med detta omgående, människan kan väl laga sin egna förbaskade kvällsmat om hon är snasksugen
1 gillning