Är min man otrogen?

Allmänna diskussioner
1

Det är en lång historia men jag misstänker att min man är otrogen och det känns så starkt att jag nästan förstår alla signaler men förnekar det så pass att jag intalar mig själv att det är jag som är snurrig.

Gift 7 år nu, två små barn. Jag har aldrig under vår tid flörtat eller varit otrogen. Innan vår relation har jag alltid varit reserverad, älskar studier och skolan. Han är tvärtom, gick ej klart skolan, var stökig och tog aldrig gymnasieutbildning. Han var populär bland tjejerna, hade sex med en hel del, och älskar spänning resor och impulsivitet i livet. Sen kom jag, vi gifte oss lite för fort tror jag. Vi fick första barnet och där tror jag att allt började. Han älskar gå ut på helgerna, träffa vännerna och leva samma liv som tidigare. Vi dejtar aldrig, umgås inte själva och pratar inte djupt alls. Allt är ytligt, som om vi är skilda men i samma hushåll.

Min man älskar pengar, jobb och sig själv. Han anser sig själv vara bättre än andra, starkare, och snyggare. Han ser sig själv som väldigt attraktiv och att han inte kan rå för att tjejer stöter på honom på krogen/utgångar. Jag har nog inte klubbar sen jag blev mamma… så jag hamnar inte i sånna situationer där jag lär känna andra män.

Min man umgås med singla killar, som träffar kvinnor hela tiden. Konstigt? Ja undrar varför. Vi har inga vänner kvar som är ”familj” och som vi umgås med. Beror nog på att varje lediga tid spenderar han med grabbarna, snarare än att bilda relationer med andra par.

Ekonomin… låt mig inte börja. Jag är bara en tillgång. Det har han själv sagt en gång, att vi inte ska separera för de kommer allt kosta mer. Jag har ett bra jobb. Studerat fem år och arbetar 100%. Det går bra för mig.

Min man har under hela vår tid tillsammans haft sina kvällar som han måste ha enligt honom. Och det är nästan varje helg. Otrohet känner jag i min mage men… jag måste ju ha bevis för att det ska vara sant? Eller hur funkar det där egentligen.

Han har sedan två månader sen bytt lösenord på sin telefon. Jag kommer inte åt något alls. Detta efter att jag kom åt hans telefon pga en magkänsla och där hittade jag en konversation med en tjej och hur de var glada att de träffade på varandra på en festival. De började lära känna varandra och såg fram emot att träffas för att umgås… Enligt honom var detta första och sista gången. Men jag tror att det var första gången jag kom på honom. Detta är en liten liten topp på berget tror jag.

Det är alltid något, småsaker hit och dit. Sätter man ihop helheten så ser jag bara hur otrogen han är…. Men utan bevis kan jag verkligen lämna för jag tror att han har och är otrogen… vi har ju barn?

Mitt psyke under vår tid är helt förstört. Min familj misstänker att han har grova psykiska problem i grunden. Narcissism. Kan stämma. Alla signaler passar in men jag vill inte vara en sån kvinna som skyller att mannen är narcissistisk utan en diagnos. Men det kommer jag aldrig att få. Han fick dock diagnosen empatilös när han var ung.

Jag skriver av mig för jag mår hemskt dåligt med panikattacker för första gången. Jag tar hand om barnen 24/7 känns det som. Jag är utmattad. Han rör mig inte, varken sexuellt eller känslomässigt. Vi har sex, men han har inte det med ”mig”. Det är som om det enbart handlar om behovet från hans sida. Inget annat. Kramas eller prata efter sex är typ ett stort nej för honom.

Han respekterar inte mig alls längre. Skriker hela tiden. Klagar. Skäller. Han är snäll ibland… när han har rökt gräs. Han tar anabola men vägrar erkänna det. Varför ska han ta sånt förstår inte. Han tränar varje dag… även om det innebär mindre tid med mig. Han tränar hellre än att vara med mig. Umgås hellre med vänner än mig.

Sjukaste av allt. Han har aldrig under vår äktenskap sagt att han älskar mig. Fråga mig inte varför jag är dum och är kvar. Jag har sagt åt han lämna mig och frågat varför han ens är kvar. Enligt honom är detta vad han vill och han släpper inte det.

Sociala medier. Han har inte en enda bild på mig och han har offentlig instagram. Det är som om jag inte finns för allmänheten.

Han vill att jag ska laga mat, tvätta och ta hand om barnen. Jag arbetar 100% men ska ändå göra allt. För honom gör jag inget jämfört med vad han gör.

Jag kan fortsätta hur länge som helst, men helt ärligt. Vad fan ska jag göra? Jag kan inte fråga rätt ut för han nekar var och vänder det på mig, att jag är den knäppa här.

3 gillningar
2

Jag tänker att du ska lämna. Ta hand om dig. Du är värd mycket mycket mer. Allt du funderar på svarar du själv på i ditt inlägg.
Skit i om han är otrogen eller inte. Resten av det du beskriver räcker gott och väl. Men jo, han kanske är otrogen utifrån hur du beskriver honom och hans beteende.

Gör dig själv och barnen en tjänst, lämna.

5 gillningar
3

Vad får du ut av relationen?

Uppväger det på något vis de enorma brister du beskriver?

Han prioriterar sin träning, sina kompisar, sina utekvällar före dig och er som familj. Du kämpar med skötsel av barn och hem utan något som helst erkännande, du blir inte sedd och dina emotionella och sexuella behov erkänns inte och möts inte.

Det är illa. Mycket illa. Så illa att min spontana fundering är - spelar det så stor roll om han är otrogen också? (Vilket man tyvärr får anta).

Du är värd så mycket mer! Lämna denne man! Han förtjänar inte dig och du ska inte förspilla ditt liv på honom.

Bygg sedan upp ett nytt och bra liv för dig och barnen. De tar skada av att växa upp i den miljö ni är i nu. Låt dem se en annan bild av hur man lever och tar hand om varandra i en familj - er familj, din och deras. Låt dem lära sig av dig att stå upp för sig själva. Du kommer att få mer kraft och hitta din glädje igen. Så småningom (men det är ingen brådska) kan det komma en ny man i ditt liv, en som värderar dig och ömsesidig omsorg.

8 gillningar
4

Det spelar ingem roll om han är otrogen eller inte.
Uppenbarligen tar relationen mer energi än den ger.
Du får ingen stöttning av honom utan han utnyttjar dig som husalf för att kunna leva sitt liv.
Sättet han behandlar dig på och ditt mående är skäl nog att lämna.

7 gillningar
5

Hur länge vill du stå ut i en till synes död relation med två barn du har möjligheten att vara med på heltid? Separerar du tappar du ekonomi och riskerar att hamna i olika typer av konflikter; om pengar och barn. Och du lär träffa barnen 50% av tiden.

Det finns för och nackdelar med att både vara kvar ett tag till samt separera så snart du orkar.

Första steget är ju att upptäcka och erkänna för sigsjölv att du lever i en dålig relation. Det är en sorgeprocess som helst bör leda till någon slags förändring så att du inte går under…. Kanske du ska försöka frigöra tid till egna intressen och hobbies? Så att han tar mer ansvar i hemmet och med barnen?

Den tiden kan du ha för att få tid att processa vad du behöver för att må bra och vilka alternativ du har för att få till de olika förändringar du skulle kunna genomföra. Vill du separera, ta tid på dig och processa hur det skulle kunna gå till…. Vill du stanna ett tag till, fundera ut hur du kan skapa dig mer frihet och utrymme till ditt i den relationen ni har.

3 gillningar
6

Vad ser du hos den här mannen och vad har ni gemensamt?
Otrohet skulle vara en sak till på listan över anledningar, men redan innan så verkar det negativa överväga ordentligt.

Läs alla ovanstående kommentarer en gång till.
Du o era barn är värda mer än detta.

7 gillningar
7

Jag tycker du ska lämna honom, helt oavsett om han är otrogen eller ej. Vad ska du med honom till? Han får dig inte att må bra, glad eller älskad. Detta är orsak nog. Det är sådan oerhörd skillnad mellan att bara leva och att ha ett bra liv. Kasta inte bort din tid på honom!

8 gillningar
8

Din man är tyvärr ett praktarsle och så fort du har kickat ut den där barlasten ur ditt liv kan du börja leva på riktigt.

7 gillningar
9

Försök läsa ditt eget inlägg som om det är din dotter som skriver det om ett antal år… då blir det sannolikt/förhoppningsvis lika uppenbart för dig som det är för oss alla som läser det du skriver.

Du är välutbildad och du kommer att reda dig på egen hand och det är något att vara innerligt tacksam för, så låt nu inte detta bryta ner dig till dess du är en blöt fläck som inte kan ta dig ur den där dysfunktionella relationen.

Mitt starkaste råd till dig är att du omgående skaffar dig en egen personlig samtalskontakt/samtalsterapeut (via VC, Kyrkan eller helst privat då det går fortast och du blir inte begränsad av ett fåtal gånger samt att du har råd att prioritera dig själv denna gång och det kommer att vara ditt livs bäst investerade kronor det vågar jag lova dig) för att “bara bestämma dig” och sen bryta den här relationen tror iaf jag inte kommer att vara så värst lätt för dig, alls.

Ingen här kan svara på om han är otrogen eller inte, men det spelar inte heller någon som helst roll för du lever i en i alla stycken riktig skitrelation. Om han går de sista 10% eller inte är helt egalt, för han lever ju redan 90% av otrohetslivet 24/7.

Nu ska jag skriva något som kan låta hårt men jag tror du måste vakna till lite här… för hur katten tror du att du ska kunna prata om något viktigt eller djupare med den mannen som är grund som en flat tallrik. Att sen tjejer raggar på honom när han är ute är väl inte heller konstigt, han har säkert någon sorts diffus “bad-boy” charm som faktiskt även du föll för, trots att du redan då hade kunnat få en mycket mycket bättre, funktionell och smartare (på alla sätt) man.

Det är det här sista som helt följdriktigt har lett fram till nuvarande relationsdynamik som du måste börja se och värdera för vad det är. Du kommer inte få något mer av honom, för han har inget mer att ge… han är partykillen som är ganska tom i bollen men som lever sitt liv på klubbarna som en kung.

Spark i arslet och ut med honom asap… men skaffa hjälp för att få upp ögonen för vad det är för en looser du har vid din sida (fast inte ens vid din sida står han ju) och ge dig själv och dina barn ett bättre och mer stabilt liv :muscle: :v: :revolving_hearts: :high_heel: :dash:

11 gillningar
10

I sammanhanget spelar det inte så stor roll om han är otrogen eller inte. Med tanke på allt du beskriver så har han tankarna på allt annat än dig ändå och som någon ovan skriver så är det svårt att se vad det är som får dig att stanna.

5 gillningar
11

Jag håller med alla andra om att det inte har ngn betydelse om han är dig trogen rent sexuellt, han är ju otrogen på alla andra sätt. Gör som Noomi säger, skaffa sig omgående ngn utbildad att prata med. Terapeuter via VC har oftast köer. Ställ dig i den men kolla under tiden vidare. Försök med företagshälsovården, Kyrkan ställer upp även om man inte är troende och det finns också privata terapeuter. Ta också bums en långhelg hos en kompis eller någon i din familj. Och beställ städhjälp till veckan efter.

Skriv också här. Du kan få massor med stöd och även råd i praktiska funderingar.

7 gillningar
13

Jag har gått igenom liknande saker och började att gå till en psykolog.
Kändes som att redan efter första samtalet så föll poletten ned för psykologen vad som var problemet.

Första övningen var att inte ha sex på några veckor då det ”binder en mot relation”.

Gjorde som jag blev tillsagd och på några få veckor så vaknade jag upp och började inse vilket dålig relation man var i och att det var dags för en förändring.

Jag valde att ta kostnaden och gå till en privat psykolog, då jag behövde hjälp där och då, kände att tiden fanns inte att vänta för att ta det inom hälsocentral och få gratis möten.

Bland de bästa pengarna jag någonsin spenderat och det var en bra investering på mig själv.

Som de andra skriver så kan ett samtal göra mycket gott för dig.

5 gillningar
14

Du behöver inte sätta någon stämpel på honom. Det räcker att han beter sig illa mot dig, eller hur? Men jag kan ändå påpeka att den som helt saknar empati har en störning. Normala människor har empati. Mer eller mindre, men de har det i alla fall.

Det finns en lista du behöver läsa. En lista på varningstecken för psykisk misshandel. Det är många punkter, och du bör läsa i genom hela minst två gånger. Din man kanske inte passar in på varenda punkt, men det räcker med hälften för att du ska dra dig ur äktenskapet fortare än kvickt. Så läs listan: https://varningstecken.n.nu/

6 gillningar
15

Trodde aldrig jag skulle få respons. Tack snälla för era kommentarer. Vissa ord var tuffa att läsa men det är sanning i allt ni säger. Jag har en familjemedlem som har sagt allt ni skrivit då denne vet hela historian från början.

Mina barn är helt underbara och rädslan att inte se dom 50% av min tid har fått mig stanna. Men det kostar min hälsa att vara kvar.

Relationen är mer än bara dålig, den är destruktiv på ett tyst sätt. Våra dagar bara går och det är som ni säger, jag lever bara men inte ett liv jag skulle vilja ha. Mina barn är min styrka. Dom är helt underbara. Jag har ett bra jobb och utöver det så har jag en intervju på ett annat jobb. Den delen sköter jag fint. Men mitt äktenskap har fått min självkänsla att rasa.

Jag trodde att relationer kunde se ut såhär. Vi gick igenom en fas då vi skulle separera. Han nämnde att jag aldrig kommer hitta någon som honom. Det första han pratade om var att jag får inte visa mina framtida ”män” till barnen. Jag blev helt chockad. Istället för att prata om vårt beslut så visade han ingen sorg direkt, utan att sa indirekt att ja kan ligga runt men aldrig presentera en man för dom. Det roliga är att han vet att jag är en person som inte ”ligger runt”.

Jag arbetar med bank/ekonomi och sköter även hjälp vid separationer. Jag fattar den här ekonomiska delen till 200%. Den här delen kan jag klara och ta hjälp av via jurist.

Jag är så trasig av detta och låg i mig själv att jag har tänkt… det är nog sant det han säger att allt detta beror på mig. Men alla i min omgivning säger att det inte har med mig att göra. Däremot säger min man att det är mig det är fel på. Om och om igen när vi diskuterar vår relation.

Han berätta en gång att han klarar inte av att jag blir annorlunda när han ska gå ut. Det är klart jag blir ledsen när han går ut med vänner istället för att umgås med mig efter barnen somnar. Jag har byggt upp en rädsla av ensamheten.

Det finns alltid två sidor, jag vet. Detta är min historia. Jag är inte perfekt men jag vet att det finns riktig kärlek där ute. Att må såhär som jag gör är något som tär mig varje dag…

6 gillningar
16

Gör inte dina barn till en sköld att hålla framför dig för att försöka undvika det som även du vet är det enda rimliga att göra i en situation som den här. Dina barn tjänar inte på att du utplånar dig och kallar det för att du gjorde det “för deras skull” (vilket troligen inte ens är sant) utan de förtjänar iaf EN vuxen, fungerande, funktionell och kapabel förälder :muscle: :v:

Så var mamma nu, först och främst och skapa ett lugnt och stabilt familjeliv för dig själv och dina barn. Som du med stor sannolikhet kommer att ha mer än 50% som det låter på din beskrivning av den grunda, anabolkonsumerande och gräsrökande partykungen till pappa :see_no_evil:

1 gillning
17

Den rädslan fick mig också att stanna, men allra mest rädslan att de skulle vara hos honom helt utan skyddsnät halva tiden. Och det är sant - du vet inte i förväg hur det blir. Kanske han inte vill ha barnen alls, eller ens träffa dem, som det blev i mitt fall. Kanske han hotar att söka enskild vårdnad (vilket är extremt svårt att få, så det är ett tomt hot) och väljer 50/50 bara för att jäklas med dig.
Du vet inte hur det blir, men båda de alternativen är bättre än att fortsätta som nu. I nuläget blir du matad med lögner och hans åsikter, och det kommer att göra dig sjuk och svag med tiden. Om du lämnar honom blir du starkare och kan se till att skydda barnen från alltför mycket av hans dåliga inflytande.

7 gillningar
18

Få kvinnor har så många trumf på hand som du, när ni separerar. Jag skriver ”när” för det låter som du är en skugga av dig själv och en serviceinrättning. Jag blir glad att läsa att ekonomiskt osv så kommer du att klara dig galant.

Man ska vårda sin relation och finnas där för sin partner, det ska vara ett ömsesidigt val. Du har en svag och psykiskt väldig liten man som inte vill bli vuxen och ta ansvar. Anabola o gräs…… missbruksproblematk…. Och kanske just för att han egentligen har en psykisk problematik i bakgrunden som han inte vill konfrontera. Vi har alla våra problem o ev trauma och att ha god självinsikt är en viktig del i att utvecklas som person, men även för att ta ansvar för vem man är och vill vara. Din man är så grund.

Anekdot: Jag hade en väninna på mellan- o högstadiet. Vi var lite småkära i hennes granne. En snygging o lite bad boy, 5-6 år äldre. I vuxen ålder blev de ihop, tre söner osv. Gissar att hennes föräldrar inte var jättenöjda pga hon var en ganska ”duktig” flicka. Långt senare visade det säg att han slog henne. Det var dock väldigt svårt för henne att ge upp sin ”illusion” om honom och lika svårt att erkänna för sig själv o andra (t ex föräldrar) hur de hade det. Hennes son ville inte åka på klassresa för att inte lämna mamma själv m pappa…. Jag vet inte om det blev droppen, men det borde det ha blivit…….Till slut blev det i alla fall separation.

När du egentligen en dröm om denne coole man att han egentligen inte är så här? Men det är han. Det är exakt så här han är.
Och du är värd så mycket mer. Och era barn också… Du ska lämna, om inte annat för att visa att man ska stå upp för sig själv. Du är värd så mycket mer. Glöm inte det.

Börja dina förberedelser, framför allt ekonomiskt och med bostad osv. Sedan tar du snacket och vänder dig aldrig om. Tro inte på några lögner om hur annorlunda han ska bli.
:heart::muscle:

5 gillningar
19

Läste nyss nedanstående i mitt facebookflöde;

“Some people are great manuipulators. They can lie, cheat and treat you badly and somehow manage to make you belive that it is your own fault”.

3 gillningar
20

Varför behöver du veta om han är otrogen eller inte för att lämna?
Han behandlar dig som skit! Du förtjänar bättre!

Och vaddå att du inte ska få introducera en annan man i barnens liv? Det har han inget med att göra!

Han knarkar skriver du… Dina barn ska väl inte vistas i en sådan miljö?

3 gillningar
21

Kära du! Bry dig inte om han är otrogen eller vad han sysslat med innan. LÄMNA!!! Du behöver inga bevis för detta, det enda beviset du behöver är att han är en skit…rakt av och du är värd så otroligt mycket mer. KRAM

3 gillningar