Inledning

När man skiljer sig måste man dela upp sina gemensamma tillgångar. Det är den processen som kallas för en bodelning. Allmänna bestämmelser om bodelning hittar man i Äktenskapsbalken (ÄB) 9 kapitlet. En bodelning görs först efter att man ansökt om skilsmässa.

Det första steget är att upprätta en så kallad bouppteckning. En bouppteckning är ett dokument i vilket man skriver ner vad man har för tillgångar och skulder vid tidpunkten för ansökan om skilsmässa. Det vill säga alla saker som du sålt efter dagen för ansökan ska fortfarande räknas med, medan saker som du köpte efter inte ska räknas med. I uppteckningen ska man ange exakt värde på alla tillgångar, exakt storlek på alla skulder, vilka som tillhör vem och vilka som är gemensamma. Generellt sett kan sägas att allt ni skaffat medan ni var gifta är gemensamma tillgångar. Vill man inte göra det här själv, eller inte kan komma överens, så kan tingsrätten utse en så kallad bodelningsförrättare som hjälper till med bouppteckningen.

Värdera och fördela tillgångar och skulder

Utifrån bouppteckningen görs sedan en andelsberäkning vilket betyder att man värderar alla tillgångar och skulder. Värdet på tillgångar ska beräknas till marknadsvärde. Det vill säga om ni äger en bil så ska värdet sättas till vad den är värd om den skulle säljas.

Nästa steg är den så kallade lottläggningen då man fördelar alla tillgångar mellan parterna. Vem som får vad och vem som i framtiden, efter er skilsmässa, kommer att vara ansvarig för vilka skulder. Alla dessa steg kan skötas frivilligt om ni kan komma överens. Man skriver då ett bodelningsavtal i vilket man anger den fördelning man har kommit överens om. I ett sådant avtal kan man fördela hur man vill och behöver inte dela lika så länge båda är överens om det.