Någon som läst den och kanske kan dela med sig lite?
Hej,
Tycker denna länk sammanfattar allt bra 
Hur man får tillbaka sitt ex? 9 tips på hur du får tillbaka ex som tappat känslor – Optimal Blueprint
Jag har även läst den boken.
Funkade det med boken, löste det er situation?
1 gillning
Hej,
Jag brukar ofta försöka tillämpa no-contact-rule och ja i mitt fall fungerade det. Jag tror dock mycket beror på bakgrunden till uppbrottet men oavsett tror jag på att bygga upp sig själv och bli starkare men jag tyckte absolut sammanfattningen är läsvärd 
1 gillning
Jag körde en 30-dagars webbkurs när jag var nydumpad. Den hette typ “Get your ex back permanent” eller något sånt. Men enda anledningen till att jag valde den var för att i beskrivningen stod det att efter genomgången kurs var sannolikheten stor att man inte längre skulle vilja ha tillbaka sitt ex.
Och det var precis mitt mål. Att inte längre vilja ha honom tillbaka. Upplägget var ungefär som listan här ovanför. Mycket handlade om att aktivt koppla bort sig från exet och att börja fokusera på sig själv istället, och inse att livet ofta blir bättre utan exet. Att det är vanligt att man har idealiserat relationen och förminskat problemen.
Det finns ju alltid en anledning till att relationen kraschar - det är liksom inte bara otur. Och så länge anledningarna som orsakade uppbrottet finns kvar, kommer man få samma resultat nästa gång. Man fick lära sig att det man tolkar som äkta saknad grundad i äkta kärlek lika ofta är en sorts abstinens.
Samtidigt var kursen tydlig med att ens ex ofta kommer tillbaka om man följer instruktionerna. Så även mitt ex. Inte så att han tiggde och bad om att det skulle bli vi igen, men precis som förutspått så kunde han inte låta bli att höra av sig när jag var hård med nollkontakten. Och på samma sätt blev han allt mer mån om att vara mig till lags ju mindre intresse jag visade för honom.
När vi var tillsammans var det jag som fick tjata om att vi skulle ses. Jag kom långt ner på hans lista. Men idag, när vi inte är ett par längre, är det han som ständigt hör av sig och vill att vi ska göra saker tillsammans. Och eftersom jag inte längre är så benägen att gå honom till mötes, utan ganska ofta säger nej så är det precis som att han anstränger sig desto mer. Jag kontaktar fortfarande aldrig honom. Vill han prata med mig får han ringa. Det gjorde han senast idag… 
Det är väl egentligen enkel psykologi. Drar nästan åt manipulationshållet… 
Den där principen att om man gör sig otillgänglig så blir man mer åtråvärd. Men samtidigt mådde jag väldigt bra av att bryta kontakten med exet och att börja sätta mig själv först, insåg jag i efterhand. Det gav mig tid att läka och att utvärdera vad jag egentligen söker i en relation.
Även självkänslan stärktes. Kursen hjälpte mig att landa i insikten att om jag inte kan hitta det jag söker i en relation, då vill jag inte ha någon relation alls.
Däremot finns det väl knappast nån quickfix vad gäller att laga trasiga relationer. Vanligtvis handlar det om att försöka laga sig själv först och främst, och att inse att man aldrig kan laga någon annan.
8 gillningar
Samma tankesätt som ofta fungerar för att hooka ett ex fungerar förmodligen för att återuppväcka intresset hos en befintlig partner.
Det vill säga: Desperation och tjat fungerar aldrig. Det har rakt motsatt effekt. Du kan heller aldrig övertala en partner med logiska argument att er relation är värd att satsa på. Det får samma effekt som en jobbig dörrförsäljare som försöker tvinga på sin kund ett köp.
Gummibandsprincipen är klassisk. Om du slutar jaga honom och istället ökar ditt avstånd, då kommer han med stor sannolikhet att börja jaga dig istället. Bra sätt att öka sitt avstånd är att göra positiva, roliga saker på egen hand. Sånt som stärker dig.
Ju bättre du mår UTAN honom, desto mer kommer han dras till dig. Även i stabila, välfungerande relationer stärks ju ofta attraktionen mellan parterna om båda har kompletta, stimulerande liv på varsitt håll.
Men det går ju aldrig att bortse från att om man inte vill förändra något på allvar utan mer hitta någon form av “mind games” kommer det bara fungera till en viss nivå. Det är ju ingenting som man bygger en djup relation på. De är bara betet för att skapa ett intresse, en gnista som kanske har tappats bort.
Man brukar säga att bästa sättet att få den perfekta partnern är att först och främst fråga sig hur man själv kan bli den perfekta partnern. 
Och du har ju bra analyser om vad som gått snett mellan er. Kanske är det där ni måste börja.
2 gillningar
Likaväl som att ägna sig åt sig själv, så kan tydliga gränser vara en grej som ökar partnerns intresse. Eller respekt, kanske. Det går hand i hand.
Ingen attraheras av en undfallande dörrmatta. Kanske måste du helt enkelt ställa krav på honom. Ta kommandot. Att han säger sig ha tappat känslorna kan du inte göra något åt. Men du kan bestämma hur du ska agera på det.
Du är i din fulla frihet att sätta upp vilkor kring dig själv. T ex att antingen går ni i familjeterapi, eller också lämnar du honom. För du tänker inte finna dig i hans limbo-villkor. Och det är långt ifrån uteslutet att det kommer få honom att hicka till. Förutsatt att du faktiskt menar allvar, alltså. Tomma hot och ultimatum har aldrig lett till något bra. Det måste vara genuint.
Så om du kan känna ända in i märgen att du faktiskt hellre lämnar relationen än att gå runt i en lång ovisshet - då ökar hans respekt för dig automatiskt. Vilket är en stor del av attraktionen.
Mitt ex ville att vi skulle fortsätta vara vänner efter uppbrottet. Umgås ungefär som vanligt, fast utan krav på honom, tolkade jag det som.
Jag sa tvärnej. Här skulle fan inte umgås. Jag ägnade en hel dag åt att ringa runt och avboka olika saker som vi hade bestämt sedan länge, där andra människor var inblandade. Jäklar vad arg han blev! Så kunde man ju inte göra! Vi hade ju LOVAT de här människorna att vi skulle närvara på ditten och datten!
-Det skulle du ha tänkt på innan du valde bort mig, sa jag.
Där var jag obeveklig. Jag kunde förstås inte tvinga honom att vara tillsammans med mig, men jag kunde däremot tvinga honom att ta de fulla konsekvenserna av sitt eget beslut. Jag trodde då att jag därmed hade sabbat alla möjligheter till återförening eftersom han blev så sur. Och det var det värt.
Men nu i efterhand vet jag att den där bestämdheten, den förstörde absolut ingenting. Snarare växte jag i hans ögon, även om han blev irriterad inledningsvis. Jag visade att jag värderade mig själv, och att jag inte alls tänkte dansa efter hans pipa. Den sortens signaler är förmodligen en betydande anledning till att han idag vill fortsätta ha kontakt med mig, att han tycks ha mer respekt för mig nu än förr.
3 gillningar
Hej Jenna,
Jag skulle säga att boken riktar sig mest till om man faktiskt gått isär och som Trassel beskriver superbra så handlar den mycket om att inte vilja ha tillbaka sitt ex. Men jag fick den och lite worksheets så jag har inga problem och mejla över om du ändå vill läsa I sådana fall är det bara skriva till dig här (inte jätterhaj på forumet än då jag inte är så aktiv längre).
I mitt fall så dejtade vi endast men han avslutade abrupt och då fungerade no contact-rule för han “kom tillbaka” men problematiken grundar sig mer i hans otrygga-undvikande anknytning och där är det ingen större skillnad så nu funderar ja istället på avsluta men skulle ändå säga boken hjälpt mig bli starkare.
Ett tips är även kolla in psykologen Michael Larsen, han har en bra blogg med olika infallsvinklar på relationen och problematiker man stöter på, har hjälpt mig otroligt mycket. Nu hoppas jag man får tipsa om såna här saker utan bli bannad eller något, hehe.
Bra du ska ställa er i kö till familjeterapi, om han vill försöka måste ju konkreta sake göras, det kommer ju inte bara att ske av sig självt
Bra att du agerar!
Alla förhållande hamnar i kris förr eller senare. Men man kan inte sätta sig på rumpan och vänta på att lösningen ska komma av sig själv. Och det är ju det din man gör. Han har förlorat sina känslor och väntar på att de mirakulöst ska dyka upp. Det har gått ett år sedan dessa känslor försvann och han har inte lyft ett finger under hela denna tid. Han kommer inte göra mycket nu heller. Så du gör rätt som sätter ner foten!
Under tiden som ni väntar på tid hos familjerådgivningen kan du i lugn och ro förbereda dig på vad du vill ha sagt.
Hej igen,
Nu var det ju ett tag sedan jag läste boken men självklart handlar den om att vinna tillbaka sitt ex (du är ju inte riktigt där än att det är ett ex men kanske kan få några konkreta tips) men tycker också mycket fokus som sagt låg på att känna att man kanske inte vill det (det i sig brukar ju dock ofta attrahera motparten…) Men skriv till mig om du vill med din mejl så kan jag mejla över det allt såklart Men tycker nog mera att plöja mig Michael Larsens blogg (gäller ju välja ut de inlägg som stämmer in på ens problematik) hjälpte mig mycket.
Jag tror mycket i ditt fall (ja mitt med) att sätta en deadline för sig själv att ser jag inte någon förändring X-datum så tar jag upp det en sista gång/alt. bryter beroende på hur länge problematiken fortgått.
Jag tycker bara din partner låter bekväm som om han tror han bara ska vakna upp och känna något plötsligt? Det kommer nog inte hända om man inte vrider och vänder på vad det är som skaver och jobbar på det.
Han håller verkligen dig i en limbo av ovisshet. Med tal på loggen läste jag nyligen ett inlägg där som hette " När vi fastnar i potentialträsket om att partnern ska förändras" och då skrev han så bra: Det är som du redan vet inte ett hus som ska renoveras, utan en människa med personlighetsdrag och år av inarbetade vanor. Och att det inte är tanken som räknas utan handling och så är det ju verkligen i ditt fall, din partner måste HANDLA om något ska förändras
2 gillningar
Mitt ex hade samma fråga, “vadå försöka?”
För oss så funkade det inte. Jag hamnade i ett limbo och hon gick runt och var irriterad.
Jag sa precis som du att vi skulle umgås och hitta på saker utan barnen. Vara nära osv. Ta hjälp av psykolog. Men det fanns inte en chans i världen hon hade bestämt sig.
Nu gör vi det praktiska med bodelning och hitta en till bostad.
Det känslomässiga kommer att ta tid
Tror också att distans är bra för att få perspektiv på situationen och omfattningen.
2 gillningar
För mig känns det tonårsaktigt att spela otillgänglig/ointresserad eller vad det nu är artikeln förespråkar.
Jag tror att om man redan lever i en relation så är det inte så man räddar sitt äktenskap. Men jag kan ha helt fel.
Jag tror mycket mer på att skapa ett kul liv i vardagen, ”se” varandra, uppvakta varandra, var extra omtänksamma mot varandra (båda två), göra saker tillsammans, besöka platser med bra historiska vibbar, bra gemensamma minnen. Se och känna närhet med barnen/familjen, inse att man har det ganska bra. Ha sex, lust föder lust, gosa, mysa osv osv.
Om man inte vill det, då är det nog kört. Man kan ju inte tvinga sig på den andra parten, men då tror jag att ens partner måste vara ärlig och säga att de egentligen inte ens vill.
Din man har han ett gott öga till någon annan? Jag känner väldigt få män som lämnat eller funderar på sina känslor utan att de spanat in någon ny. Däremot känner jag betydligt fler kvinnor som lämnat utan att någon annan är inblandad, men det är bland mina vänner/bekanta.
Jag tror inte på att skapa närhet genom distans. Visst, kanske nyttigt att längta efter varandra, men ni kan ju bara påverka varandra positivt om ni är med varandra.
Men det är min åsikt.
Jättebra att satsa på familjerådgivning så att ni kommer någon vart.
3 gillningar
Bra citat! 
När jag ser mig omkring inser jag att det ligger både metaforiska skruvar, muttrar och … hmm… någon konstig sorts grej som inte borde sitta löst alls. 
1 gillning
Hejsan, läst era inlägg. Kan du maila över boken? / Fredrik
Hej, skulle du kunna skicka denna bok till mig?
Mejla miss_lexie@hotmail.c om det är aktuellt
1 gillning