Jag har kärat ner mig totalt i en 11 år yngre. Hon är 33 år jag är 45 år.
Jag har barn 2 4 6 år och alla tjejer
Bor med en fru sedan nio år i stockholmsförort
Men känner att jag och min fru tappat gnistan. Det är sex senast för 10 månader sedan och kanske inte bråk mellan oss men olika åsikter i allt.
Den yngre tjejen är roligare och inga barn har levt partyliv tills för några år sedan.
Vad skall man göra?
Får inte den nya tjejen ur mitt huvud?
Hur tar man bäst upp med sin fru att man vill lämna och hur gör man?
Skall jag berätta för min fru om den nya eller bara lämna eller vad är snällast?
Vilsen som satan
För med all sannolikhet så kan du som snart 50-åring se fram emot att om ett eller ett par år förutom din då 4, 6 och 8-åring ha ytterligare ett eller två spädbarn. Kul
Går du inte med på det… tjaa, då sitter du med stor sannolikhet själv i lägenheten med dina tre barn varannan vecka
Så vad gör du åt den tappade gnistan? Du klarar inte av att hålla liv i din nuvarande relation och därmed funderar du på att lämna och starta upp en ny. Jo, men det kommer säkert bli jättebra, tills du upprepar mönstret och tröttnar på den nya tjejen…
Det är jobbigt att vara småbarnsförälder och hålla relationen vid liv, det visste du väl? Den sköter sig inte själv utan DU/NI måste jobba på den.
Det duger inte att bara dra.
Vill din yngre kollega verkligen ha en småbarnsfar som tröttnar när det blir jobbigt?
Ursäkta sarkasmen i inlägget, men satsa på terapi med frugan istället och ta ansvar för din familj.
Jaa, och efter ett år eller två med nya har ni ingen sex mera för då har gnistan slocknat även där.
Tänk nu noga efter vad som är viktigt i livet. Familjen, eller en ny barnlös kvinna. Fixa det du har.
Eller så lämnar du och hänger här och klagar på x fru, varannan barnvecka, ekonomin, gravid sambo som inte vill ha sex, släkt, gemensamma vänner som lämnar, svärföräldrar mm… Ditt val.
Stanna kvar i askan istället för att hoppa in i en eld som förbränner allt och sedan har du inget kvar
Från partypingla till bonusmorsa med tre småtjejer.
Män verkar ha lättare att tänka med undelivet än relationellt. Hur tror du dina döttrar skulle ta det? Är inte de värda att du jobbar på din och fruns relation istället för att byta till en ny modell för du ledsnat på den gamla?
Hur länge tror du det dröjer innan den nya ledsnar på dig och byter ut dig?
Som gamle Spock så riktigt uttryckte saken: “you may find having is not as fun as wanting”
Ni har tre småbarn, 2, 4, 6 år gamla.
Tacka för det att det sliter på din och fruns relation.
Hjälper du till hemma? Delar ni på hämtningar och lämningar? Matlagning? Tvätt? Städ? Disk?
Tacka tusan att ungtösen utan barn att ta hand om verkar roligare att tumla om med i sänghalmen men för hur länge? Är det någon slags medelålderskris du går igenom en V’ger i Star Trek - th motion picture "Is this all I am? Isn’t there something else? " Typ.
Du har tre underbara småtjejer du satt till världen som förmodligen älskar och ser upp till dig. Vill du ge dem vv boende med en ung bonusmamma? Vill du missa halva deras uppväxt, varannan jul o s v? Vid livets stora händelser, avslutningar, examen, kanske familjebildning - vill du då dela det med en som inte kan känna för dina barn som din fru gör som fött dem? Var du med vid förlossningarna? Kan ungtjejen känna för dem på samma sätt?
Broder, i ditt ställe skulle jag ta upp med frun att ni håller på att tappa bort varandra. Gå till familjerådgivningen och försök hitta tillbaks - för dina döttrars skull. Där ska din första lojalitet ligga. Det är deras bästa du i första hand ska tänka på. Ungtjejens himmelssäng kan visa sig vara en helvetesbädd. Vilken slags far och förebild för dina döttrar vill du vara? Vad skulle du säga om dina döttrar var i din frus situation med tre småbarn och deras gubbar skulle lämna dem för ett deccenium yngre kvinna? Hur skulle du som morfar reagera och tänka om sådana män?
Efter att ha tänkt ett varv till skulle jag faktiskt säga att snällast faktiskt är att vara helt ärlig och säga att du spanar på en ung tjej utan barn som är “rolig”.
Din fru måste få veta vem du är. Verkligen är.
För ni har tre små barn. Med all säkerhet krävs det enormt mycket ork och tid och investering för att orka ta hand om dem samt hem och säkert också jobb på det. Din fru behöver verkligen en jämstark partner i detta. Hon behöver någon som är pålitlig och duglig. Någon som fyller rollen som make och far.
Och ärligt talat, gör du det? Om du är beredd att lämna dem alla för en partypingla?
Hade jag varit i hennes skor hade jag velat veta detta. Jag hade velat veta vem jag lever med, hellre än att fortsätta i en lögn.
Hej! Jag har varit ihop med en man, ungefär samma åldersskillnad som du beskriver, men han hade ”bara” två barn… och var redan skild när vi träffades. Nu är vi skilda sedan tre år. Utifrån min erfarenhet så vill jag skicka med dig
Du och ditt liv är så roligt, intressant och härlig som du gör dig. Det låter som att den unga, pigga tjejen ska addera rolighet och lättsamhet i ditt liv. Det kan du inte lägga på en annan människa, du måste kunna skapa det själv. Tänk ut hur ditt liv ska bli glatt och trevligt igen, och prata med din fru om vad ni kan göra tillsammans för att få det bättre, på lång sikt.
Vad gör du när den nu unga tjejen är 45, har fött dig två barn och inte längre har samma kropp, glöd och partylivet alldeles i närheten? Lämnar för en ännu yngre? Ungdom är inte ngt som består. Lär dig älska medelåldern! Du verkar faktiskt snarare längta tillbaka till 30-årsåldern, även om det är i form av den här unga kvinnan.
Vad känner du när du är 67 och går i pension, och hon är 55 ovh fortsätter jobba, umgås med arbetskamrater, kanske gör karriär? Eller hon är 60, planerar att jobba 8-10 år till, och du är redan en gubbe på 72 som gått hemma några år…. Detta var en fråga som gnagde i mig ganska mycket under min relation med exet. Hur sjutton skulle vår tid bli sen? Kan man skilja sig när gubben gå i pension?
Jag kan roa dig med att berätta om en man jag känner väl. Han lämnade för en 19 år yngre kvinna, och sliter hårt för att rent fysiskt hålla jämna steg med henne numera. (Jo, det gick ju bra de första åren, men skillnaderna blir allt tydligare.) De trodde att de skulle vara barnfria ganska mycket tid, för deras ex skulle väl fixa det där med ungarna? men barnen ville annorlunda, så det är noll dagar barnfritt i månaden där. Hämta/lämna på fritids, utvecklingssamtal, korv och makaroner. De planerade kärlekssemestrarna har bytts mot husvagn med många sovplatser. Det blev inte riktigt som han tänkt… Nej, vill man ha kul och roa sig, så ska man se till att de egna barnen växer upp, och framför allt nöja sig med EN kull.
