Jag kommer begära skilsmässa. Jag vet att jag gör det rätta, för min skull, för våra tre barns skull och också för hans skull.
Jag har de senaste åren vuxit som människa och nu ser jag plötsligt allt så klart; min utveckling och mina drömmar (jag har utbildat mig vidare under några år och planerar att snart starta egen verksamhet) har fått honom… ja jag vet inte. Missunnsam, elak och okänslig.
Orkar inte gå igenom hela historien men i korta drag har jag varit medberoende då han alltid druckit för mycket. Våra tre barn har jag alltid haft huvudansvar för, trots att jag bett om en rättvisare fördelning. Jag har varit utmattad och sjukskriven i två omgångar sedan vi fick vårt första barn för 12 år sedan. Alla, precis alla vakennätter har jag tagit. Han vaknar inte, många gånger pga alkoholintag. Han har aldrig förstått samba