Velar fram och tillbaka i en separation

Jag är 39 år och har 3 barn alla i tonåren jag är sambo sedan över 20 år tillbaka i alla år har jag blivit tagen för given och fått gjort allt hemma.
Trots att jag vädjat och bönat och bett har aldrig sambon hjälpt till i de vardagliga sysslorna, han odlar bara sitt intresse att vara i garaget och mecka. Jag varnade honom för 2 år sedan att jag såg andra män och hur dom var mot sina respektive, nu har jag träffat en underbar man som är 14 år äldre än mig men ger mig all den uppmärksamhet som min sambo slutat att göra. Min sambo har fått vetskap om den nya mannen och gör nu helt plötsligt allt för att behålla mig trots att jag sagt att jag vill separera. Mitt stora problem är att jag velar och vill ge sambon en chans trots att det varit dåligt i 10 år varför kan jag inte bara släppa och gå vidare? Han är taskig mot mig ibland och ibland är han snäll som förr i tiden, det känns som att jag inte kommer loss vad skall jag göra?

1 gillning

Jag förstår ditt dilemma, det gör jag.
Jag tänkte först, lista för och nackdelar. Sedan tänkte jag, vad har en gammal ”tråkig” man att sätta emot en ny förälskelse? Men du har också en historia med din man och ni har tre barn ihop. Har ni testat familjerådgivning? Nu kanske han faktiskt skulle vara mottaglig för det…. Men det måste bli en förändring, inte en tillfällig sådan.

Jag tycker verkligen inte om att ställa två helt olika förutsättningar mot varandra. Jag tror det är betydligt bättre att skilja sig för att vara själv ett tag. Det tror jag skulle ge dig bäst förutsättningar att må bra och bli lycklig.

Det blir vardag med alla. Klart den nye uppvaktar, han har allt att vinna….
Med risk för att vara åldersdiskriminerande skulle jag personligen aldrig välja en man som är 14 år äldre eller yngre än jag. När du är 50, så är han i princip pensionär.

Bara du kan välja.

3 gillningar

Håller med @Lisa0987 att det är värt att tänka över. Ja det är nog lättare att skapa ett nytt lätt och lyckligt förhållande med någon ny än att fixa det gamla, eftersom det gamla förhållandet har ett bagage. Men å andra sidan kommer det nya förhållandet inte bli en exakt likadan fast bättre version av det gamla förhållandet. Det är ett helt nytt. Det gamla tappar man - kärnfamilj, den gemensamma släkten, ett antal vänner, tryggheten i det kända. Kort sagt så kommer nya förhållandet uppfylla behov det gamla förhållandet inte gör, men detsamma gäller vice versa. Det nya förhållandet kommer inte innehålla allt det gamla förhållandet uppfyller.

Med det sagt menar jag inte att det rätta är att stanna kvar. Men förbered dig på vad det innebär så det inte blir en chock. Förälskelse kan få en att blunda för negativa grejer, så försök se dem komma så de inte slår dig i ansiktet.

4 gillningar

Tack för ditt svar när jag pratar med mina arbetskollegor är det ingen som orkar höra och dom blir trötta på mitt velande. Jag sover dåligt på nätterna och har mardrömmar. Gråter varje dag och har tappt minst 15 kg. Sambon ger mig varje dag dåligt samvete och säger det är ditt fel du väljer och går du behöver du aldrig komma tillbaka. Varför velar jag, jag håller på att bli tokig.

1 gillning

Jag vet inte vad jag vill och önskar att någon annan kunde säga åt mig vad jag skall göra, när jg säger det så får jag till svar att ingen annan kan välja åt mig om det skulle bli fel. Jag dricker ibland vin för att kunna orka med den pressen jag känner jag blir då hånad för att jag är svag. Hade jag inte haft den andra mannen som stöd hade jag gått under.

Självklart säger din man en massa saker nu för han är väldigt sårad. Han vill fixa det mellan er och det är inte ovanligt att…vad är det man brukar säga…omvändelse under galgen? Han har nog troligen aldrig insett eller ens hört vad du sagt förut.

Ang hushållsarbete så ska jag inte uttala mig för jag sköter allt hemma för jag trivs med det.

Hade du lämnat din man även om du inte träffat den nya? Hur länge har du träffat honom? Hur väl känner du honom?

Varför kan du inte släppa? Kanske för att du inte vill. Det var ju inte så här du trodde att det skulle sluta för er.

Risken finns att du lämnar, din man jobbar på sig själv och träffar en ny och med henne blir den här mannen du drömde om. Och efter ett tag så svalnar din förälskelse och då är det för sent.

Hur var era första år tillsammans? Är det nånting ni skulle kunna ha som mål?

2 gillningar

Jag tror faktiskt du även har andra problem och att fly från dem genom självmedicinering (alkohol) är ingen lösning. Frågan är om du även flyr in i en annan famn?

Jag tycker att du ska gå och prata med någon. Bara för dig, inte för att du ska välja partner.

Om du varit din partner, skulle inte du ibland tappa hoppet då och bli elak och säga att du faktiskt får bestämma dig och stå för det? Han står inte heller ut och är beroende av ditt beslut. Gå och prata med familjerådgivning!
Tänk hur era barn mår i detta. De märker mer än du tror.
Du behöver hjälp att hitta ut ur labyrinten.
:heart:

2 gillningar

Jag går och träffar en kurator och hon kommer från Ibiza hon undrar om jag vill fortsätta leva som jag gjort eller få till en förändring, risken med den situationen jag lever i är att den bara fortsätter. Hon undrar vad jag vill göra med resten av mitt liv. Jag vet varken in eller ut.

Helt ärligt så tycker jag att din nuvarande man får finna sig i läget som det är nu. I många år har du bönat och bett om “hjälp” med barn och hushåll och han har valt att skita i det. Han har satt 3 barn till världen och sen dumpat dem på någon annan. Ett redigt rövhål om du frågar mig.

Jag tycker ni ska separera och ha barnen varannan vecka. Inte för att du ska vara med någon annan men för att din man ska lära sig ta ansvar och vad det innebär att vara 3-barns far.

Ni behöver inte ens separera utan bestämma att ni ska leva i ett särboförhållande.

Finns få saker som retar mig mer än människor som knullar fram unge efter unge och sen inte tar hand om dem.

2 gillningar

Din man är säkert nonchalant.
Att jämföra med andra är nästan bara dumt. För egen del jämförde sig våra bekanta med oss. Utåt sett verkade nog allt super. Men mitt ex var inte förälskad längre o träffade andra.

Är ni inte nära varandra och förälskade kan ni inte vare sig lösa eller acceptera problem. Så det är bara att skiljas om du tror att hans uppfyllnad av kraven kommer skapa attraktion är du fel ute.

1 gillning

Det är nog inte en dum idé. Båda får ta ansvar för den egna grå vardagen och det vardagliga tragglet. När man inte behöver gå och störa sig på varandra och istället börjar dejta på nytt, ägna tiden tillsammans att göra roliga saker istället för att reta sig på varandra, då är det nog lättare att hitta tillbaka eller rent av skapa något nytt bra ihop. Och dels får @Susanne80 ett andrum varannan vecka, och dels kommer det visa sig om det var så att han kan och vill sköta en fungerande vardag med barnen. Om han ser på henne som barnpassare och hushållerska kommer det nog visa sig i ilska och bitterhet över att behöva ta det själv istället. Och det är inte direkt till hans fördel om han vill att det ska hålla.

1 gillning

Exakt så @nu_ar_allt_bra!

Din nuvarande mans förändring kommer med största säkerhet inte hålla i sig. Det är en panikåtgärd, men den kommer inte inifrån honom. För hade den kommit inifrån hade han lyssnar på dig. Om han bara bryr sig när konsekvenserna drabbar honom själv är han fortfarande precis lika egoistisk som tidigare, oavsett om han gör ett handtag eller två så länge som det krävs för att hålla dig kvar.

Jag håller heller inte med de som tycker att den historia man har tillsammans ska väga så tungt. De som stannar för dåtiden och inte för framtiden kommer märka alldeles för sent att de har förspillt sin chans på framtid.

Däremot är jag starkt skeptisk till att lämna för någon annan. Svaret på dina problem ligger inte hos en fjorton år äldre man. Även om hans initiala uppmärksamhet ger dig vad du så länge har saknat är det inget stabilt att bygga en framtid på

Bättre att istället ta tiden att leva själv och inte minst hitta dig själv. Efter att ha blivit tagen för en tjänsteande under så många år är det lätt att ens självförtroende får sig en törn, och att självkänslan sjunker sakta men säkert.

Men bara genom att stå upp för dig själv och sätta ned foten gentemot en person som har behandlat dig alltför illa alltför länge vinner du mycket. Och om du därefter blir fri från den situationen och den personen har du alla möjligheter till ett bra och nytt liv. Och först då är det läge att fundera på att dejta igen. Om det är vad du fortfarande vill då.

Vi är många som har gjort samma resa. Och det blir bättre!

5 gillningar

Tror att det delvis är panikåtgärd. Men också att han vaknade upp nu och förstår vad som har hänt. Tycker inte du ska vara dömande på just hans beteende. Fråga dig om du kan ge mer tid o se om du kan får känslor tillbaka. Kanske några månader.

Ge inte massa feedback o vad han ska göra utan observera.

Kan du ikväll få känslor spelar det nämnligen ändå ingen roll vad han gör.

Att du har en annan grumlar dig oavsett. En nyförälskelse kommer alltid trumfa din man. Men den går också över.

1 gillning

Självklart ska man inte stanna för det som varit, men tro det eller ej, en del ändras där ”under galgen” o av kris, men självklart måste en sådan förändring vara varaktig.

Skriver under på det.

1 gillning

Jag känner inte att den andra mannen skulle vara orsaken till det som händer då jag känt såhär ensam i drygt 2 år, jag har gråtit mig till sömns många nätter och skrikigt tyst att nån någon gång kommer att förstå och avlasta mig inte bara begära mer och mer. Den andra mannen kräver ingenting utan finns där för mig alltid.
Min sambo har nu börjat prata om hur tufft det blir för mig ekonomiskt och att jag får göra avkall på mycket, jag säger då att jag vill bara bli sedd.

2 gillningar

Det låter som du har bestämt dig men inte vågar ta steget.

2 gillningar

Din man är förtvivlad. Så lyssna inte på hans panik just nu. Och du är förtvivlad. Och ni har inte kunnat se varandra på många år. Hur var det i början?

Det är så enkelt precis som du skriver! Du vill bara bli sedd. Du skulle kunna ha 2 heltidsjobb, sköta allt hemma, renovera huset, ta hand om 10 ungar samtidigt som du pratar i 3 telefoner och springer ett maratonlopp. Bara du känner dig sedd och älskad. Det behovet kommer först. Bekräftelse.

Hur långt har det gått med den andra? Ärligt!

Vad gör du hemma? Gör din man nånting?

2 gillningar

Så elak din man är.

Såklart har du det sämre ekonomiskt om det är du som varit föräldraledig, tagit all vab och allt annat gällande barnen. Vad fan trodde han. Han har säkert inte ens fört över pensionspoäng till dig.

Som sagt, försök få till ett särbo förhållande så din man förstår vidden av att sätta 3 barn till världen. Då är du fri varannan vecka och kan vila och ta det lugnt på kvällarna efter jobb. Dricka te och se en bra serie eller fika/äta middag med vän/vänner. Det låter simpelt men det är guld värt.

4 gillningar

Han har bara inte förmågan att se dig. Det kan man lära sig eller vara nyförälskad. Så inte så konstigt just det. När man inte känner kärleken mellan varandra så rasar allt. Börjar där.

Men din mans hot om ekonomi osv visar att han är rätt förvirrad och kanske inte nåt att hoppas på.

Klart att en annan man påverkar det också massor.