Vårdnadshavare reser bort

En fråga en fundering
Jag vet att under vårdnadshavarens vecka så är hens ansvar.
Har tidigare sagt att vid tillfällen ex ska åka bort eller tävla på hen vecka så koll av med mig om jag inte jobbar så kan barnet vara hos mig. Får nu höra att ex ska resa bort över helg, har ingen aning vem som ska passa barnet. Troligtvis så är det ex nya vilken jag ICKE vill eller ämnar träffa om inget extremt inträffar. Jag känner inte mig till gott mod om så är fallet. Är det inte bättre att ex meddelar och kollar av med mig om barnet kan vara hos mig. Känns som det är så det ska vara i första hand. Jag är ju förälder o borde vara första valet. Usch känns inget vidare.
Då ex inte själv sagt ngt vill jag ej dra upp o fråga då det är mkt spännt mellan ex nya och mig
Lite stöd o pepp tack :pensive:

Har du bara hört rykten och inte vill fråga hur det ligger till så får du ju bara låta exet sköta det som han vill.

Så, antingen frågar du och erbjuder att barnet är hos dig… eller så frågar du inte och gillar läget.

Finns det öht några andra alternativ som du själv ser det?

1 gillning

Det är lite en balansgång i det inre. Ibland måste jag resa i arbetet. Jag vet att jag alltid kan fråga min ex-fru hjälpa till med barnen ifall det är min vecka. Hon hade aldrig sagt nej. Men sen har jag en känsla, kanske helt ologisk, men det tar liksom lite emot att alltid hon ska ta det. Hon hade gärna haft barnen, de hade gärna varit med henne. Men det känns motigt att nu när vi delat på oss så ska hon behöva rycka in - att jag liksom inte klarar mig själv, att jag inte klarar av föräldraskapet utan hennes hjälp. Och det är en känsla jag inte tycker om. Hade jag löst det med någon annans hjälp hade jag liksom klarat mig på egen hand utan henne. Men om jag ber henne om hjälp misslyckas jag som självständig förälder.

Men jag lägger den känslan till sidan. Hon är barnens mamma och min stolthet får stå tillbaka. Så behöver jag hjälp med barnen vänder jag mig i huvudsak till henne. Kanske ditt ex brottas med samma känsla?

1 gillning

Det är inget misslyckande att behöva resa i jobbet och jag kan tycka att när bägge föräldrarna är fungerande personer är det ganska självklart att börja med att fråga dem när man måste iväg. Jag och X gör så, oavsett separation är det vi som är föräldrar tänker jag.

Har du föreslagit detta? Annars gör det. Du behöver ju inte nämna dina känslor inför att barnet inte lämnas hos dig utan nämn det utifrån positiva ordalag att du gärna tar dessa dagar eller att du gärna vill bli tillfrågad först.

Eller du kanske redan provat det….?

1 gillning