Hem | Så här skiljer du dig | Juridik | Sök advokat | Träffa psykolog | Artiklar

Vågar jag lita på henne?

Hej,

Hittade det här forumet och kände att jag också kanske behövde skriva av mig lite efter att ha läst massor här för att förstå och kanske leta svar (svar som kanske inte finns).

Så ursäkta för låååång post……

Kort prolog:

Haft ett underbart förhållande i åtta år, vi skaffade barn efter fyra år tillsammans, och innan det blev “för sent” (Vi båda var nästa 40 då). Vi fick en underbar dotter. I bilden finns också bonusbarn som det funkar kanon med mellan alla parter.

Vi har rest, gjort saker tillsammans, gjort saker på egen hand utan den andre, uppfyllt planer och drömmar ihop, byggt bra saker, synkat fantastiskt i och utanför sängen, nästan aldrig bråkat om saker då vi bara har fixat ihop det efter diskussion och resonemang.

Jag var skild innan vi träffades, där det exet ljög mycket och var otrogen, ett destruktivt förhållande helt enkelt (som man i backspegel borde ha tagit sig ur tidigare, men det är en annan historia)

Hon haft två längre förhållande bakom sig men ca 10 år i vardera, som tagit slut för att dom synka inte/hon ville vara själv/ kände sig rastlös och fann inget meningsfull med att stanna kvar.

Så tillbaka till denna historia som jag tror börjar i höstas….

Efter en kanonsommar där vi gjorde en under två år planerad drömresa på en månad i genom flera platser i sydostasien så kom hösten.

Min sambo var frustrerad över ett nytt jobb hon tagit åtta månader tidigare som drev henne till vansinne, vi hade redan pratat jättemycket om detta under våren och redan då kände hon att hon ville därifrån. Hon hade därför börjat att söka nytt.

Hon gillar att träna mycket och hämtar mycket energi därifrån och har så klart under år på samma gym lärt känna massor folk där, både tjejer och killar, flera som har blivit goda vänner. Inget konstigt i det för vi har haft mycket gott förtroende och tillit till varandra.

Ska sägas att jag tränar också en hel del vilket hon också uppmuntrar för vårt välmående.

Men hennes frustration över jobbet började kännas här hemma.

Hon ville inte riktigt göra saker på helgen då jobbet tog all energi, och jag försökte hitta på saker samtidigt som jag gav henne distans då hon inte hela tiden ville prata om situationen med jobbet. Mer frustrerande var att hon gick på flera intervjuer på nya jobb men föll flera gånger på mållinjen. Hon tyckte allt var skitjobbigt.

Hon engagerade sig mer i gymmet då det gav henne energi, vilket jag så klart uppmuntrade för att det var hennes energikick och energipåfyllnad. Gymmet arrangerar träningsresor, oftast endagars till Stockholm, som hon åkte på och tyckte det var superkul. Så klart var hon öppen med hur kul det var, vänner hon träffat och nya vänner hon skaffat. Inge konstigt.

På en resa under senhösten var det bara hon och en till kille som skulle hänga med från hennes gym, inget konstigt då jag visste vem det var, dock aldrigt träffat, då hon har prata om honom tidigare då hennes väninna var intresserad av honom och dejtade också honom några gånger, men det blev inget i slutändan.

Dom åkte dit och det slutade tidigare än planerat så innan tåget gick var dom på Fotografiska.

Återigen inget konstigt tyckte jag då hon berättade allt precis som hon brukar.

Framåt November var hennes frustration över jobbet total, hemma blev det ju sådär,mer gnissel, mindre hångel, mindre sex. Jag försökte visa kärlek och närhet ännu mer än jag brukar genom kramar, beröring och pussar.

Så helt plötsligt i början av December fick hon ett nytt jobb, lyckan var total. Alla var glada igen. Ända var att hon skulle behöva börja pendla till Stockholm, heller inget konstigt då jag tidigare också har pendlat till Stockholm från och till, alla logistik runt omkring barn och vardagsliv har vi då fixat smärtfritt och utan bekymmer.

Hon börjar jobbet efter årsskiftet, och spenderar nu ännu mindre tid hemma och tillsammans med mig. Det känns också som hon nu prioriterar tiden på gymmet mer.

Vårt tidigare väl fungerande samliv med närhet, hångel och sex återvänder inte utan blir snarare mindre och mindre och ingenting. Hon känns mer och mer distanserad.

Januari går, Februari kommer och vi åker till fjällen. Bra vecka, men dålig stämning mellan oss. Tröttnar lite då det bara är jag som rör henne, tar pussar etc…

Frågar om det är något, men i princip inget bra svar.

Jag blir sur och upphör med min närhet för att se vad som händer.

Och det händer ingenting….

Tänker att det är en svacka i vårt förhållande, tänker också att någon sådan här svacka har vi aldrig haft under dom drygt åtta tillsammans. Dom små dippar vi har haft har vi lätt tagit oss ur för vi har ändå haft en kärlek till varandra.

Låter det vara för stunden.

Nämner det när vi kommer hem och fråga om allt bra, men fläktas bort om att vi kan ta det sen.

Veckan efter åker jag en weekend till annat fjäll, denna gång med kompisar.

Åker också med en magkänsla som inte är bra, hon messar knapp tillbaka på mina mess under helgen.

Kommer hem strax efter lunch på Söndagen. Det är tomt hemma, inget konstigt med det, dom är väl ute någonstans.

Sambon och dottern kommer hem senare på eftermiddagen.
Dottern berättar att dom har varit en park i stan och lek och fikat.
Kul, säger jag och frågar om dom var själva.
Svaret kommer lite för snabbt, vi var med X säger hon.

Igen, inget konstigt, X är en gammal killkompis till henne som vi har umgåtts med tusen gånger.

Vi tar mellis lite senare på Söndagseftermiddagen, efter det åker hon och tränar på ett pass, som vanligt på Söndagar.
Jag leker med dottern och frågar spontant om hon lekte något kul i parken med X.
Nä, jag lekte inte med X, svarar hon.
Okej tänker jag och frågar om det var någon kompis där, och dottern påstår bestämt att det var en kompis med, och att det inte var X.

Då, av en ren magkänsla frågar jag om det var Z, han som var kompis från gymmet och som hon åkte på träningsresa med.

Jag vet att dottern vet vem det är då hon träffat honom en gång när hon och sambon var på stan och fikade tidigare i höstas.
Och ja, dottern svarar klart och tydligt att det var Z.
Z och mamma satt och pratade hela tiden fortsätter dottern spontant att berätta.

Jag blir kall och magkänslan jag hade under helgen blir snabbt till magknip.
Vad är det som händer tänker jag flera gånger.

Sambon kommer hem och jag frågar lite spontant vad hon och X pratade om, hon svarar undvikande att det mest var lite skvaller om andra sker.

Ok, så du var inte med Z, frågar jag.
Hon blir blek och står på sig en gång till att det var X hon var med.

Men när jag säger att dottern berättade vem det var dom var med bryter hon ihop.

Förlåt säger hon direkt, men du och jag hade det inte bra, och Z och jag bara klickar och kommer bra överens snyftar hon ur sig.

Sedan fortsätter hon med att hon inte vet hur hon känner och att ingenting har hänt mellan dom och att hon velat berätta jättelänge.

Ordet jättelänge reagerar jag direkt på och frågar hur länge det här har pågått och vad som egentligen har hänt mellan dom.

Sedan kommer det fram, att hon inte tyckt att vi har haft det bra under hösten, och att han fanns där och det bara växte fram under December och att hon fick känslor och fjärilar i magen av honom.

Men sedan hade hon fått dåligt samvete om hur hon kände för mig.

Jag fattar ingenting, visst, hösten var påfrestande, men vad hände här egentligen…?

Så, för att sammanfatta dom senaste tre veckorna kort, jag har varit fruktansvärt ledsen, arg, på gränsen till elak, svartsjuk.

Men mest bara hjärtekrossad så det gör jätteont hela tiden.

Och det kryper i kroppen hela tiden av, vad jag tror är ovisshet kombinerat med sorg och gråt.

Hon vill separera och flytta (hon fick lgh i veckan och flyttar om en månad), men också som hon förklarar, vara ensam för att “hitta sig själv” igen och kanske hitta tillbaka till mig och det vi hade.

Hon har också uttryckt detta till en bekant, att “hon önskar att vi hittar tillbaka till varandra” men att hon behöver flytta för att reda ut sina känslor.

Under tiden pratar hon också att vi kan fortsätta umgås, hitta på saker på helgerna, kanske åka på gemensam semester i sommar, och att vi kanske firar jul ihop här i huset (vilket hon sa till ett av dom större bonusbarnen som var mycket ledsen över allt detta).

Huset ser hon gärna att jag har kvar till efter sommaren, vilket jag kan, men jag ville egentligen sälja det direkt.

Hon vill det för dottern och “vi får se vad som händer med oss”

Så, för att korta ner det igen, så har jag några argument om varför det inte kommer att bli vi igen:

1: Hon har redan varit förälskad i en annan, något hon valde själv utan mig, så varför skulle det finnas något kvar till mig hos henne… Hon lämnade mig emotionellt, det är ju annat än ett tillfälligt hångel på krogen…

2: Hon vill ifrån mig för att känna efter vad hon vill utan att vara bunden till mig… Känns som att hon redan känt efter tidigare då hon förälskade sin i Z, så varför skulle hon nu helt plötsligt hitta något i mig att gå tillbaka till…?
För hon visar inte direkt någon ånger från sin sida till mig för det som skedde…
Jag visar i alla fall känslor för vad jag vill… Det vill säga att jag fortfarande är kär i henne.

3: Hon är inte nostalgisk och tittar inte tillbaka på vad som var utan går bara framåt… Alltså är tanken minimal att hon tittar på allt bra vi hade och då hittar tillbaka till mig…

4: Tror inte hon orkar eller kan hitta styrkan för att bygga upp vår, eller min tillit till henne igen…
För hon kommer behöva mer handling än ord för att visa detta.
Detta är speciellt då hon är mycket medveten om hur min förra relation var med ljug och otrohet.

5: Jag kommer aldrig att acceptera att hon har kvar Z som vän (på sociala medier etc.), och hon har redan uttryckt sin vilja av att faktiskt ha kvar honom som en vän.
Vill hon gå vidare med mig måste hon stänga kontakten med Z, hon kan inte ha kvar den. Hon inte gjort det hittills så då är chansen minimal att hon gör det senare…

Tänker jag fel i dessa tankar, eller vad…? Motbevisa mig gärna.

Skriver av mig för att jag vet inte riktigt ut eller in vad hon vill, och om jag vågar tro på det…

Ni får ta det för vad det är, ber om ursäkt för eventuella stavfel/syftningsfel.

Kom gärna med resonemang eller frågor, för jag har kortat ner den ursprungliga texten (som var ca fyra gånger så lång) till detta… :slight_smile:

1 gillning

Ja du @hejhopp, har ej någon erfarenhet av otrohet , men välkommen in hit - många här kan stötta dig.

Din dam är tråkigt nog på väg bort tror jag, hon vill inte både ditten och datten, hon vill ha familjen minus dig.
Rätt konstigt att hon inte vill mera, tror att hon planerar nått utan dig - tyvärr.

Om hon vill flytta ut för att känna efter så är det kört, då är du akterseglad mannen. Börja med att kolla ekonomi å annat, så att du kan blocka henne, teleabonnemang, försäkringar, bilar, osv…

Du vet ju sen tidigare att skiten under å efter en otrohet är jävlig.

Pressa och fråga henne mer

Humm, har redan prövat att pressa henne, men då slår hon bakut och säger att hjälper inte till att gå på henne om vi ska kunna hitta tillbaka.

Ekonomin just nu är det mista bekymret.

Lite mina vänner har resonerat, att hon har nog inte vad som kvävs för att kunna hitta tillbaka.
Men varför hintar hon om det då? Är det för att lugna mig?

Hej ! Fy vilken jäkla sits du är i… ingen aning vad som rör sig i hennes huvud men utifrån sett låter det som att hon vill både äta kakan och ha den kvar . Du ska finnas där ifall hon bestämmer sig för att ångra sig eller att det inte funkar med Z. Hon kan inte heller tänka sig att avsluta den relationen . Respektlöst mot dig tycker jag antingen släpper hon dig eller honom . Lycka till …

1 gillning

Känner precis lite så angående kakan…

Det var kanske det första jag sa när hon hintade om att hon kanske ville fundera och kanske försöka att hitta tillbaka.
Då måste han bort från sociala media, och ja, jag förstår att hon säkert kommer att träffa Z på gymmet, men det måste jag lita på i så fall.
Och det blir tydlig hur man väljer då Z:s Insta konto har typ tre följer/följare, typ Z:s två bröder/släkt och henne.
På FB vet jag att han har fler vänner,men det är inte många där heller…

Välkommen (nåja) till nätets Heartbreak Hotel!

Det kan vara lika mycket för att lugna sig själv. Eller snarare för att rättfärdiga sig själv.

Hon vill inte vara en sån som blir kär i nån annan, hon vill inte vara en sån som lämnar familjen, hon vill inte vara den där kvinnan som bara följer en plötslig impuls…

Jag tror att det är viktigt för henne att hålla fasaden uppe inför sig själv. Då känns det rimligt att ta en paus och tänka istället för att handla snabbt och obetänksamt. Och då kan hon fortsätta träffa Z utan att vara direkt otrogen.

Hon ger sig själv handlingsutrymme, samtidigt som det kan motiveras utifrån “förnuftiga” argument.

Det är förstås möjligt att hon så småningom landar i att hon inte vill äventyra er relation. Men just nu tror jag inte att det är vad som figurerar i hennes huvud. Just nu vill hon hitta ett godkänt och acceptabelt sätt att få utforska det nya och spännande med Z, utan att för den sakens skull bli en sån person som hon inte vill identifiera sig själv som.

1 gillning

@hejhopp

Jag tycker du ska säga till henne att det hon gör just nu är " mentalt otrohet " framför dig.
Denna typ av otrohet är nästan lika jävlig som ett knull, hon skiter i att du mår dåligt.
Vet du nått om hon hånglat, har knullat med denna Z.

Att hon kommer till egen lya rätt snart blir ju oxå ett prov på dig om du kan låta bli att ställa upp som:
Allt-i-allo-fixare hos henne
Du säger ja tack å gärna hjälper henne att hämta/lämna & kidset trots att det inte är din vecka
Att du snällt blir en dörrmatta för henne
Att du sitter där å väntar på hennes telefonsamtal
Att du inte fattar att hon äter " go kaka " hos nån annan och vet att även hos dig finns kakan - dock ej uppäten.

Sorry mannen, denna match vinner inte du

1 gillning

Tack för mycket bra input! :slight_smile:

Hon har inte varit fysisk med Z, det är jag faktiskt helt hundra på. Vi har ändå varit ihop rätt länge och jag har koll på om hon skulle ljuga om en sådan sak.

Nej, fixa i nya lgh:n får hon göra själv, hon är inte en sådan som skulle nedvärdera sig så.

Okay @hejhopp, många många killar här inne som sagt samma sak: Fysisk - nej Stenkoll på att hon inte ljuger

Men sen smäller bubblan

1 gillning

Jo, kan tro att det finns många här som har råkat ut för just det.
Men jag är helt säker på att hon faktiskt inte skulle nedvärdera sig så.
Någonstans märks det att det hon gjorde var helt fel, och det är det jag också har hört från en bekant som hon har pratat med. Och som jag nämnde tidigare, också sagt till samme bekant att hon faktiskt velar.

Men har hon sagt det till dig mannen @hejhopp, det är en jävla skillnad.

Jag ska gissa lite mer.

Det är förstås inte alls säkert att hon har varit fysiskt otrogen, i bemärkelsen sex. Men jag vågar säga att hon definitivt har gått för långt enligt sin egen måttstock. Och eftersom hon heller inte ser det som ett misstag, utan som något “ofrånkomligt” (det brukar vara så) så vill hon rätta till omständigheterna så snabbt som möjligt.

Och jag törs även säga att hon inte vill backa just nu. Hon vill kolla om det här med Z kan bli bättre än det hon har med dig. Hon vill nog helst att du väntar troget och låter henne göra det i lugn och ro.

Där kommer ditt svåra val in. Kan du tänka dig att vara det trygga andrahandsvalet ifall experimentet med Z inte faller väl ut? Om inte, bör du klargöra det väldigt tydligt inför henne. Ge henne inte illusionen av att du väntar på henne om du inte tänker göra det.

Nej, precis.
Det märks att hon gått för lång med vad hon själv var bekväm med, och det bekräftas ju genom den bekante som hon pratat med.

Hon vet mycket väl att skulle hon få för sig att gå vidare med Z, nu direkt eller om ett halvår då är det hejdå med mig som vän och ett trevlig ex.
Oavsett om jag fortfarande är kär i henne då.
För det kommer jag aldrig tolerera.

Jag tänker på ovanstående.
Hon säger till en bekant att hon önskar att ni ska hitta tillbaka till varandra. Lägg ingen vikt vid detta. Det är sånt man säger. Man säger det till partnern, till den man har en crush på, till vännerna och till sig själv. I bästa fall tror man själv på det lite grann.

Men en kvinna som verkligen vill hitta tillbaka till sin man behöver inte flytta för detta. Hon förstår att en flytt är ett steg bort från honom. Inte tillbaka. Hon börjar satsa på relationen på plats. Det där är en halvt omedveten handling för att kunna vara med Z utan dåligt samvete.

Att “hitta sig själv” när det finns någon annan betyder alltid “kolla om det kan funka med honom”. Tyvärr.

Hon vill även bevara det gamla, genom att prata om gemensamma högtider och liknande. Och att du behåller huset. Det är heller inget mått på hur mycket du betyder för henne, utan på hur rädd hon är för det kaos som uppstår vid ett definitivt uppbrott.

Det är bra att du vet var du står själv! :+1:

Men räkna inte med att hon har stenkoll på detta. Hon kommer hitta små kringelikrokar runt både dina och sina egna värderingar. Hon kommer töja på begreppet “gå vidare med Z”, vilket du redan har noterat när hon inte vill klippa kontakten med honom.

Nu låter jag extremt negativ, men det är inte riktigt syftet. Visserligen sitter du i en skittråkig situation. Men du är inte maktlös. Var oerhört tydlig redan nu med dina gränser.

2 gillningar

Helvete @Trassel, du skrev det som jag glömde…

1 gillning

@nuggen

Jag känner så väl igen det som @hejhopp berättar om. Jag har hört det från vänner och bekanta mer än en gång. Och vissa grejer har jag upplevt själv.

I den här situationen ska man tvivla på det positiva och tro på det negativa. Cyniskt men sant, eftersom man verkligen behöver sitt hopp och sitt positiva tänkande när man råkar ut för en sån här affär.

Men det som låter hoppingivande (att hon vill hitta tillbaka) är förmodligen mest en fasad. Det som låter negativt (att hon är intresserad av en annan) är förmodligen bara toppen på isberget.

Jag hoppas förstås att jag har fel. Sannolikhet är trots allt bara sannolikhet. Inte sanning.

Vi håller tummarna för dig, @hejhopp!

Börjar närma sig 10 år igen tyvärr… Hennes (eller är det dina?) förklaringar på att förhållanden tar slut är vaga och uttrycker ingen större analys om förhållandet i sig och den andre partnerns del i det.

Hon verkar åtgärda sina egna bekymmer (inte era även om hennes egna förklaring är det) genom att hitta nya förälskelser. Jag tror tyvärr att om ditt hjärtas dam inte börjar arbeta med sig själv genom t ex terapi så blir det svårt för henne att bryta tidigare mönster. Hon kommer högst troligt att även fortsättningsvis lösa situationen genom att byta ut sin omgivning. Jag tror inte att det här handlar så mycket om dig och vad du gör, så var rädd om dig @hejhopp.

1 gillning

Hej alla,

Svarar på alla svar här i en post,

Jo, mina vänner förbereder mig också på det värsta, men hoppas så klart på det bästa.

Pressade henne lite i morse kring tanken att hon är nära nu pga dåligt samvete och vill ha ett bra avslut så att hon kan gå vidare utan samvetskval senare, och det ville hon inte känna igen utan avfärdade det hela starkt.

Påpekade igen att hon inte kan ha oss båda som vänner, och då blev hon riktigt sur för att jag villkorade det hela. Hon hade också svårt att ta in varför jag kan se det så svart eller vitt, även fast hon vet att mitt förra långa förhållande kantades av ljug och svek, även långt efter att det var slut. Och att situationen var nästan den samma, det ex:t sa att det inte var något efter att vi hade separerat, men det kom fram ganska sant att ex:t ljög igen om sin relation med den hon hade varit otrogen med, dvs dom slutade aldrig att ses även fast hon sa det.

Och det där med nästan 7-10 år i ett förhållande gnager också, det första tog slut när barnet där var ca 3-4 år, och i hennes förra var samma sak, det barnet var 3-4 år, och vår dotter fyllde 4 nyligen.

Igen, tack alla för bra feedback! Puss och kram! :slight_smile:

1 gillning

Bra @hejhopp att du satte ner foten lite och ställde krav, du får nog göra det i kväll i en annan tappning.

Tänkte såhär att visst får hon ha vänner å så men en viss gräns bör det finnas, du som make skall inte behöva gå omkring å må dåligt osv…
Kan du be henne om ett datum, när du vill ha besked om vidarestart på ert förhållande.