Vad vill han egentligen?

Hej,

Jag är så förvirrad över en kille som jag träffat sedan i mars månad och behöver verkligen hjälp att tyda honom för jag får inga tydliga svar från honom.

Lite kort bakgrund…

Vi matchade på tinder i runt oktober 2019, bytte sociala medier med varandra men pratade inte så mycket med varandra utan mest gillade varandras bilder när någon la upp något.

I februari började han skriva alltmer till mig och vi bytte även telefonnummer med varandra under denna tid och började prata väldigt mycket varandra i telefon. Vi pratade 2-3 ggr i veckan och då pratade vi minst 3 timmar och ibland till 4-5 på morgonen. Han uttryckte flera ggr att han känner sig så trygg med mig och kunde prata om allt möjligt med mig och att han i vanliga fall inte var såhär öppen med folk.
Han berättade en del om sin barndom, en väldigt trasig barndom som lett till väldiga anknytningsproblem (min teori) och han berättade även en del om sin skilsmässa. Han berättade att han skilt sig i september 2019 och egentligen inte sökte något seriöst och var ganska skadad efter den skilsmässan och nu ville fokusera på att hitta tillbaka till sig själv. Jag tyckte att det var beundransvärt att han var så ärlig om sina känslor och jag sökte inte heller något superseriöst just den tiden.

Iaf i april började vi träffas och från den dagen vi sågs var vi som klister på varandra och träffades varje dag i kanske en månad och tillbringade nätter med varandra, vi kunde umgås 2-3 hela dagar med varandra och allt kändes så bra. Han brukade säga att han var så glad och ofta kände att allt var för bra för att vara sant och började känna lycka igen, vilket gjorde mig glad för jag kände likadant. Han sa flera ggr att han inte hade som avsikt att inleda ngt seriöst men att han mer och mer känner att han visst vill det nu och han ville att vi skulle vara exklusiva, jag frågade flera ggr om han var säker och att vi inte skulle stressa fram något men han var stensäker på sitt beslut, jag höll med för det ville jag också.

I början på juni märkte jag att han började bli frånvarande, vi träffades och pratade fortfarande, men inte alla på samma sätt. Vi pratade/träffades numera kanske 2-3 ggr/veckan, när vi väl träffades var det som vanligt, vi hade hur roligt som helst, problemet var de dagar som vi inte träffades . Jag tyckte att det var lite konstigt men ville inte verka needy så jag lät det vara, men efter ett tag blev det för jobbigt varpå jag konfronterade honom och frågade varför han blivit så frånvarande, frågade även om han vill avsluta allt (sa att det är okej om han vill det, men vill att han är ärlig med sina känslor gentemot mig), han försäkrade att han absolut inte ville avsluta allt och bara haft mycket på jobbet. Jag godtog hans förklaring och gav honom space.

I början på juli kändes allt jobbigare för min del för jag kände inte att vi hade den kontakten som jag önskade varpå jag ännu en gång frågade honom vad han tyckte. Han uppgav att han blir stressad över allt och tycker allt går för snabbt och tycker väldigt mycket om mig men att han inte vet vad han vill och att hans skilsmässa fortfarande är väldigt färsk och inte vill ha något seriöst. Han sa flera ggr att jag är hans drömtjej på alla sätt och allt han alltid önskat sig men att han inte vet vad han vill samt att han var medveten om att han kanske förlorade mig pga detta. Jag blev som ni förstår väldigt chockad, han är den som alltid varit väldigt på mig o alltid velat att vi ska träffas och alltid vill vara nära mig. Jag kände mig lurad, varför kunde han inte vara ärlig mot mig tidigare. Han var ju den som ville göra allt exklusivt väldigt fort, inte jag.

Jag sa iaf till hnm att jag inte vill ha ngt casual och vill ha en relation men att jag inte skulle tvinga honom fatta ngt beslut han inte vill. Jag sa även att jag skulle distansera mig från honom för att ge honom tiden till att tänka vad han vill och försöka gå vidare med mitt liv samt att jag vill att han kontaktar mig när han känner att han kommit fram till något. Jag var tydlig med att jag inte kommer att sitta och vänta på honom och hans beslut men hoppas att när han tagit sitt beslut att vi då är i samma våglängd och vill samma sak, nämnde även att jag skulle försöka träffa andra. Han höll med och vi önskade varandra lycka till.

Jag har verkligen hållit mig borta från honom i snart två veckor och verkligen försökt lappa igen mitt trasiga hjärta. Till min förvåning så skrev han till mig i måndags och frågade hur jag mår och hur jag haft det och inget mer än så. Jag frågade honom om han hade något särskilt på hjärtat och han svarade att han bara ville ’checka läget’. Vad menar han med detta beteende? Försöker han leka med mina känslor? Varför skriver han till mig ngt sånt när han vet vart jag står? Jag tycker detta är väldigt respektlöst, som att han inte respekterar mina känslor. Jag var tydlig med att jag vill att han kontaktar mig när han fattat ett beslut och såvitt jag vet är detta inget beslut.
Hur ska jag tolka detta? Vad vill han egentligen? Vill han ha mig eller inte? Eller handlar allt bara om en egoboost för honom?
Jag får inga tydliga svar från honom och det är extremt frustrerande.
Vad ska jag göra? :frowning:

1 gillning

Ja du.
Att råda andra är inte lätt.
Min spontana tanke:

Han var trasig när ni träffades.
Du gav honom det han behövde för stunden.
Han hamnade i ett rus av bekräftelse där du byggde upp hans självkänsla och självförtroende igen alternativt är det anknytningsproblematiken som spökar, att när det blir för seriöst drar han sig ur.

Släpp taget.
Vänta inte på att han ska höra av sig igen.
Räkna med att han kan ha någon annan.
Han har inga svar att ge.

3 gillningar

Du kan bara tolka det precis för vad det är. En liten incheckning.

Titta mer på vad det INTE är. Det är inte en kille som har tänkt färdigt, landat i sig själv och blivit redo för en seriös relation.

Anledningen till att han hör av sig är att han kände för det. Det skriver jag inte för att låta dryg utan för att förklara hans beteende.

Han kände för det av något skäl. Kanske för att han är ensam eller för att han saknar din bekräftelse eller för att kolla om du håller fast vid ditt beslut att inte ha en casual relation.

Det behöver inte alls vara för att han vill leka med dina känslor. Det vore ju rätt utstuderat. Snarare handlar det enbart om hans egna känslor och väldigt lite om dina.

Du kommer inte få några tydliga svar från honom. Det får man inte från män som inte har sin shit together. De kommer fortsätta säga ena stunden att de inte vill ha något seriöst, för att nästa stund söka kontakt.

Det är respektlöst ja, men antagligen inte illa ment. Släpp taget, be honom sluta kontakta dig och håll fast vid din linje om att du behöver en seriös relation. Du tycks ha bra självkännedom så rucka inte på det för en on/off-kille.

6 gillningar

Tack för era svar.

Uppdatering, han valde kort efter detta att kontakta mig igen och ville först ha en till chans för att sedan på kvällen säga att han inte kunde. Jag blev väldigt irriterad och sa att jag inte söker något med honom och vill att han lämnar mig ifred samt att det inte är OK att han leker med mina känslor på detta sätt. Jag var väldigt hård mot honom och han bad om ursäkt osv.
Jag har i 15 dagar helt slutat kontakta honom och endast försökt fokusera på mig själv och till min förvåning så valde han igår att kontakta min bästa vän och fråga honom hur jag mår och hur jag haft det. Varför kontaktar han ens min vän?? Är detta ett sjukt spel? Är detta ett normalt beteende? Är so förvirrad…

2 gillningar

Normalt eller inte är kanske inte så viktigt egentligen. Det är säkert inte (men man vet ju aldrig) ett spel med dina känslor, utan har nog mer med honom själv att göra. Han känns obearbetad och ointegrerad, han vet med andra ord inte varför han gör såhär själv så det är inte konstigt att du blir förvirrad. Han har inte, som någon annan så väl uttryckte här ovan, sitt shit together. Mitt bästa råd är att släppa honom, ödsla inte mer kraft och energi på den här människan.

1 gillning

Det där påminner en del om mitt ex-ex, dvs beteendet att vara jättepå (där allting är perfekt och man är hans drömkvinna och hela köret) till att bli distanserad och därefter ge dubbla budskap var och varannan dag. I mitt fall eskalerade det också väldigt snabbt till martyrskap, självömkan och destruktiva beteenden från hans sida.

Precis som andra har skrivit har detta väldigt lite med dig och er “relation” att göra. Den här typen av människor, har jag förstått i efterhand, har inget riktigt grepp om vad relation eller kärlek är. Allting av detta kokas ned till hur de kan känna för stunden och vad andra människor kan ge dem. Och för att skydda sig mot krav eller ifrågasättande från andra brukar de vara väldigt snabba med att tycka synd om sig själva och berätta snyfthistorier.

Gå medan tid finns.

För du kan inte få en stadig eller jämlik relation med honom. Det vågar jag nästan lova, fast jag inte träffat honom.
Det du kan få från honom är denna “lek” fram och tillbaka gång på gång, med risken att du kommer att må än sämre även framöver. Han kommer troligen att höra av sig och vilja träffa dig igen framöver. Om du är tveksam kommer han att ge många komplimanger och be om förlåtelse för sitt beteende och säga att han haft det väldigt tufft och därför inte orkat. Och ni kan få några bra stunder. Men sedan kommer han med största säkerhet att försvinna igen, när han fått det han behövt, och lämna dig med samma undran gång efter annan.

2 gillningar