Tycka olika i ett förhållande?

Vad tänker ni om att tycka olika i en fråga i ett förhållande? Jag anser att det måste man få göra och även kunna prata om det.

Det beror ju på hur viktig den frågan är för den andre. Det kan ju vara avgörande för att man ska kunna respektera någon annan, att den delar den åsikten.

Det är klart att man kan prata om det, men ibland kan det ju vara så att man måste inse att man tycker olika och antingen låta det vara eller gå isär. Utgångspunkten kan liksom inte ständigt vara att den andra ska ändra på sig eller ändra åsikt, för det lär ju blir jävligt tradiga och destruktiva samtal att mala på om det isf.

Tycka olika måste man få göra, det blir ju ohållbart annars. Och som Nimue skrev, låt bli att diskutera om det leder till tjafs. Men däremot tror jag värderingar bör ligga på liknande plan eller ganska nära varandra. Fast jag har svårt att tro att människor med vilt skilda värderingar skulle inleda ett förhållande från start. Men värderingar är å andra sidan sällan huggna i sten och kan så klart ändras med åren.

Självklart kan man tycka olika och föra en vettig dialog om det.
Men det får ju aldrig vara med utgångspunkten att försöka förändra eller påverka den andra människan. Vill du att hen ska respektera din åsikt så måste du göra samma sak tillbaka.
Ibland får man helt enkelt agree to disagree, och då beror det ju på hur stor frågan är i relationen.

Min exman tyckte att vi skulle börja ligga med andra. Det tyckte inte jag.

1 gillning