Tillsammans 18 år, vem är hon?

Vi sitter hos barntillsynsmannen. Det är dags att komma överens om vårdnaden för våra två småbarn efter att hon på rekordtid köpt ett hus i samma område. Hon har någon form av målsättning av att ha mig som vän efter hennes bedrägeri med en annan man på jobbet. Det är inget misstag som hon ljög om i början utan lögnerna fortsatte och historiens omfattning ökade. Desto mer omfattningen ökade, desto svårare blev det tydligen även att ljuga och hålla ihop alla detaljer verkar det som.

Så efter ca 2 månaders frågande från min sida och när jag slutligen är mentalt nerbruten och hittar bilder med sexuell karaktär som de skickat till varandra så hade historien växt i omfattning från 2 månader till 9 månaders förhållande bakom vår familjs rygg. Man tror inte det sant. Min fd fru har väldigt bra värderingar och högre moral än de flesta, men tydligen inte denna gåmgen. Jag har svårt för att bestämma mig för vad som var värst, förhållandet vid sidan eller lögnerna mot mig. Vi provade att köra på före jag hade klart för mig hur omfattande det var och startade om med nytt förtroende och nya plattformar ett antal gånger men lögnerna bara fortsatte. Hon har aldrig ljugit tidigare för mig så detta är svårt att förstå. Det verkar även som om hon “skyddar” sin älskare och i vissa situationer väljer dennes sida framför mig och indirekt barnen vilket är otroligt svårt att förstå om man varit ihop 18år.

Hon påstår naturligtvis att det inte är något seriöst med älskaren och hon träffar inte honom längre trots att hon kände för honom. Jag tror inte på någonting av vad hon säger längre. Ingenting berättades självmant utan allt fick avläsas via hennes svar vilket mestadels var via kroppsspråk… Så egentligen är detta bara toppen på ett isberg tror jag. Hon säger att hon aldrig varit otrogen tidigare men jag börjar tvivla…

Det är en lite komplicerad bakgrund för jag fick ADD diagnos (en form av ADHD) förra året och vi bestämde oss för att försöka reparera vårt förhållande men då var det redan försent har jag insett nu i efterhand pgr det inträffade. Trots att vi hade
parterapi och hade hyrt en extra lägenhet för att få distans till varandra hade hon älskaren samidigt.

I slutet av förra året hade ihon iallafall tappat sina känslor för mig helt och hållet och ville skiljas, min attraktion var också borta tydligen men hon ville ändå ha sex. Jag har iallafall varit tydlig på en punkt, jag kan aldrig vara hennes vän eftersom jag har känslor för henne trots vårt dåliga förhållande. Vårt förhållande har varit en soppa men det har funnits mycket kärlek. Tyvärr har förhållandet fått utstå stora påfrestningar pgr min självmedicinering med alkohol som aldrig fått en förklaring förrän det var försent. Allt har rullat på sedan jag fick medicinering som jag fick förra året. Tyvärr var hon inte mottaglig då för hon hade hittat en älskare. Snacka om dålig tajming…

Trots mina argument att det som skapade problem i vårt förhållande nu inte finns längre och att barnen är viktiga blev jag bemött med att det var försent. Det var länge sedan hon bestämde sig. Nu har jag valt nollkontakt och tror det kan vara bra tills vidare. Några tips?

1 gillning

Nollkontakt är bra. Förklara för henne att du inte mår bra av att vara vän eller ha kontakt med henne eftersom du har känslor kvar och mår dåligt av att ha kontakt. Längre fram när du har läkt kan ni säkert ha mer kontakt. Om ett par år eller så.
Försök att göra kontakten så opersonlig och sval som möjligt och bara hantera det som är nödvändigt för barnen.

1 gillning

Hej, vill bara säga att jag känner med dig och verkligen känner igen mig i din situation. Bakgrundsstoryn är förvånande lik min egen likaså resonemang kring hur hon till varje pris skyddar/mörkar betydelsen av den andre mannen.
Som tur är har jag lyckats avstå alkohol i större mängder, snarare mindre än när vi bodde ihop. Vi drack vin framför teven i varsin ände av soffan. Kunde känna mig väldigt stressad då, när jag hade på känn att hon tänkte på eller sms:ade honom - eller faktiskt visste att hon skulle till honom. Inte kul att vara hemma och spela vuxen när de var tillsammans på träning eller jobb.
Att skydda den andre och inte berätta som det är kan tyckas konstigt eller i alla fall inkonsekvent. Hon var ju förälskad och i en pågående affär som upptog en stor del av hennes tid och fokus.
Ett steg i rätt riktning för att undvika konflikt hade, enligt mig, därefter varit att:

  • öppet redovisa sina känslor
  • vara rak med vad hon ville göra, t ex skilja sig och flytta isär

Då hade jag kunnat reagera och bearbeta, först känslomässigt sedan (förhoppningsvis) mer lösningsorientetat. Människor är till naturen trots allt ombytliga när det handlar om kärlek (eller kanske mer köttsliga drifter). Det hade inte behövt bli en ändlös marschorkester av lögner. Men det hände aldrig.
Jag tror att skam- och skuldkänslor var jobbiga men misstänker även att jag utgjorde något slags spänningsmoment, adderade en dimension till deras hemliga möten. Jag “råkade” komma på dem några gånger i början då varningssignalerna börjat plinga i huvudet. Hade gått på magkänslan när hustrun inte kommit hem i vanlig tid efter jobb eller träning. Hur hon bröt mönstret blev snart ett mönster i sig. De var inte uppenbart intima då, men ändå nära i sin förtroliga kontakt.
Om du vill kan jag nog skriva mer vid tillfälle, men håller med Restenavlivet i att minsta möjliga kontakt (dock med hänsyn till barnens behov) är eftersträvansvärd. Ta hand om dig och försök att inte dricka alkohol.

Know the feeling… för mig är det två år sedan hon drog efter att ha smusslat några månader. Och fortfarande så kommer det nya lögner och man inser att historien aldrig vart sann för fem öre.

Jag har absolut så lite kontakt som jag kan! Bara kring ungar.

Samma känsla här. Känner inte igen henne alls. Helt förbytt. Sjukt otäckt.

1 gillning

Tack för tipsen. Det är en tråkig situation, inte bara för mig utan för barnen. Mitt liv förändrades som sagt helt för ett år sedan sedan min ADD/ADHD diagnos och medicineringen. Jag slutade dricka direkt när jag fick medicinering. Jag blev närvarande istället för att vara borta i tankarna. Jag började även känna mer för henne och barnen.

Så nu när jag äntligen var på min topp och inte längre drack vilket hennes målsättning hela tiden varit så ville hon inte ha mig längre, projektet var färdigt kan man säga. Det förvånar mig inte mig om älskaren hade ungefär samma beteende/personlighet som jag hade före medicineringen. Eller var det bara försent.

En sak är iallafall säker, dynamiken i förhållandet förändrades när jag började med medicineringen. En teori jag själv tror på är att jag kom för nära henne eftersom jag förändrades och började känna mer. Det blev nog konstigt för henne som var van att ha mig på avstånd.

…Eller så blev jag bara en tråkigt förutsägbar kille där makt/kontrollbalansen gick över från mig till henne vilket gjorde att spänningen i mig försvann. Hon hade ju alltid kommit tillbaka tidigare när jag drack…

Just nu känner jag mig rätt så låst och kan inte göra speciellt mkt även om en familjeåterförening hade varit en inre önskan iomed ett nytt beteende för mig. Tyvärr blir det nog svårt att svälja denna typen av svek men man vet ju naturligtvis aldrig. Intresset är iallafall svalt från hennes håll verkar det som men eftersom jag inte längre vet när hon talar sanning så kan jag heller inte bedöma om det är sant.

Oavsett vilken relation man vill nå så tror jag att hon måste lägga alla korten på bordet och berätta sanningen själv, först då man kan börja bygga upp något slags förtroende igen. Vi får väl se hur det går, just nu går vi på kristerapi var för sig.

2 gillningar

Håll nollkontakt @Patrik_78, din Madam vet precis var hon har dig, må bra själv istället och ta hand om dina barn.
För att vara elak så tror jag inte på nån återförening för dig, hon är för långt borta och du är inte spännande längre.
Satsa på dig själv och låt tiden verka, ska hon komma tillbaka så är det massor av grejer som skall styras upp.

2 gillningar

Jag kan bara utgå från min egen situation, på dagen två månader efter att ex-frun lämnat boet:
minsta möjliga kontakt är den enda hållbara lösningen. Jag är inte helt på banan än men tycker att det blir bättre varje vecka. Fastnar inte lika ofta i grubblerier. Är en lite bättre pappa.
Insikten kom efter:

  1. upprepat dåligt mående (stress/ångest) när vi träffats och jag ofta dragits med i fantasier om att “försöka igen” m m.
  2. många, långa pratstunder med kloka, goda och väldigt tålmodiga vänner. Har varit min räddning.

När allt kommer omkring är det en vandring ingen annan kan göra. Håll henne och förvirringen på avstånd och fortsätt gå. En vacker dag är du där - och det blir en vacker dag!

5 gillningar

Vår son var ledsen häromdagen när han skulle till mamma. Det kändes konstigt att det skulle gå en hel vecka innan man skulle få se honom igen… Men det är faktiskt en stor skillnad sedan min fru flyttade ut vad gäller mitt umgänge med barnen. Jag får all fokus från barnen och det är lugnare hemma. Så även om jag ser dem mindre är kvalitén på tiden när jag umgås med barnen betydligt bättre. Jag och min fru bråkade inte speciellt mycket när vi bodde tillsammans men hon var ofta stressad och det gjorde att även barnen blev stressade. I slutändan handlar det väl om ett samspel för att få ett förhållande att fungera… Får man inte det så är det helt ok att skiljas tycker jag. Däremot att medvetet bedra, ljuga och leva dubbelliv under lång tid bakom familjens rygg tycker jag är “lågt” och känns främmande om man lever familjeliv med två småbarn. Bara att få vardagen att fungera med dagis, skola, läxor, osv är en utmaning men det fungerade bra tyckte jag. Vid närmare eftertanke känns det konstigt att hon kunde hitta tid för älskaren i allt detta. Alla kan naturligtvis bli förälskade och man kan göra misstag. MEN att regelbundet träffa någon vid sidan om när man är gifta och varit tillsammans väldigt länge och har ett fungerande familjeliv med småbarn är märkligt. Jag har inga problem att hitta någon ny kvinna men jag värderar min familj högt och har svårt att tänka mig att jag skulle bryta upp den för en tillfällig förälskelse. Trist att hon inte hade likadana värderingar, det hade hon iallafall tidigare. Jag tror nollkontakt i mitt fall blir bra så jag testar det. Dags att släppa bedragaren och se framåt :slight_smile:

9 gillningar

Bra @Patrik_78, håll nollkontakt

1 gillning

Strandmötet

Det har varit varmt och skönt senaste tiden. Jag har träffat en ny kvinna som jag gillar och hon ger en massa kärlek jämfört med min exfru, det är en otrolig skillnad. Det betyder naturligtvis inte att känslorna för mina 18-år med min exfru är bortblåsta, det kommer att ta tid. Jag har hållt nollkontakt och tycker att den logiska sidan tar över den känslomässiga mer och mer vilket gör att man jag börjar tänka mer klart och förstår hur fruktansvärt det hon har gjort mot vår familj är. Trots detta fick jag för mig att bjuda med henne till stranden för två veckor sedan när jag hade barnen. Jag antar att jag ville stämma av mina känslor lite. Jag hade saknat henne under nollkontakttiden men blev väldigt överraskad eftersom vi inte umgåtts på några månader. Personen jag hade saknat fanns inte där på stranden, det var en halvsur, bitter kvinna som jag glömt bort att jag levde med. Skillnaden mot min nuvarande kvinna är jättestor och det blev uppenbart att den jag saknat inte var den nuvarande personen. Jag trivdes inte ens i sällskapet utan det kändes “spänt”. Vi gled till slut in på hennes sidoförhållande. Jag ställde frågor om varför hon tjatar om att det pågick under hösten förra året om jag hittat bilder som de skickade till varandra redan hela augusti och även före. Man märkte att hon inte hade något svar så hon hittade på ett svepskäl som inte förklarade något. Man såg på kroppsspråket att hon ljög, väldigt obehagligt att hon fortsatte med det efter så många lögner redan. Vårt strandmöte öppnade mina ögon och det blev klart att personen jag älskade inte funnits på länge. Jag är glad för min nya kvinna men är arg över sveket som skett mot vår familj under så lång tid, gissningsvis minst 1 år. Det finns en risk för att detta inte är enda gången hon haft ett förhållande vid sidan om äktenskapet. Tyvärr väcker detta väldigt obehagliga frågeställningar eftersom vi har två barn under 10år gamla. Jag känner att hon i stort sett måste vara psykiskt sjuk om man har ett förhållande vid sidan om såpass länge så jag vet inte om jag ska hata henne eller tycka synd om henne längre.

1 gillning

Härligt men smärtfyllt @Patrik_78 att denna strandträff verkligen öppnat dina ögon.
Tror att nu kan du verkligen kasta bort ev. känslor kopplade till henne, sen som du skrev nyss plus tidigare att hur fan kunde hon hitta partner så jävla snabbt, jag tror oxå att hon fibblat bakom ryggen på dig i flera år.

Ta hand om din nya relation och vårda den ömt.

1 gillning

@Patrik_78 hög igenkänningsfaktor!
Min ex fru var oxå på mig om drickat men jag har i efterhand känt att det hade inte spelat nån roll om jag gjorde som hon sa för då hade det bara kommit någon ny bortförklaring om varför hon skulle lämna…
Det tar tid att sörja och det var väl den punkten jag tillslut kom till att acceptera att jag älskar henne trots sveken och att hon grejade bakom ryggen…
hon är min största kärlek och vi har gått igenom mängder med saker under 11 år med barn o allt möjligt. Min kärlek blev starkare för varje dag även att det går upp o ner men jag skulle aldrig viljat byta ut henne för i mina ögon var hon den jag ville bli gammal med…

Nu snart 9 månader senare är man i ett nytt skede. Det finns tjejer som tycker jag resonerar och är en underbar man. Dock håller jag mig ganska mycket tillbaka då jag inte vill få nått hjärta krossat igen.
Tankar om framtiden, vad jag vill har börjat snurra och jag vill hitta ett rött hus med vita knutar och det är min dröm.
Sen vart i Sverige det blir är lite skitsamma känner jag…
Men allt får ha sin lilla tid för den är den enda som läker såren…
Saknar exet varje dag gör jag men hon har inte gett mig något val mer än att jag får börja bli mitt egna jag igen…
jobbet är en viktig faktor just nu och jag får massor med beröm av kollegor att det är skönt att jag är tillbaka…
det kommer ge mig en bättre inkomst och då kan jag börja leta andra boende osv.
Sen kommer dipparna men de är inte lika långa och mörka längre just nu.