Längesedan jag skrev här , läser ofta här. Försökt hitta lite hjälp i min oro ang mitt barn .
Ni som läst om min historia vet hur det ligger till , hur mitt X skyllde allt på mig, försökte ta vårt barn , vredesutbrott mm.
Nu har så här 2,5-3 år senare , har X och jag kunnat börja prata , men det är ALLTID ngt mitt X har i kikaren. Han gör INGET för att vara snäll.
Hursomhelst…
Vårt barn berättar x flera , hur pappa får utbrott, hur pappa skyller ALLT på vårt barn , hur barn känner sig inte sedd . Barn är i mellanstadieåldern,
Hur barn säger : pappa har sådana aggritionsproblem . 24/7.
Jag tog upp med X att vårt barn inte kände sig sedd hos X , tänkte ordentligt på HUR jag formulera mig …Att det behöver INTE vara så utan bara som barnet känner .
Ändå berättar barnet om utbrott, utskällning från pappa .
Jag vågar inte ta upp igen med X då det bara drabbar vårt barn .
Jag tror du ska prata med familjerätten om din oro för ditt barn hos sin far.
Det går (med största sannolikhet) inte att få fadern att ändra sig. Barnet måste skyddas så långt det går. Barn blir skadade av sådana vredesutbrott. Båda mina pratar om det, hur pappas vredesutbrott har skadat dem på olika sätt. Och då verkar ändå mitt x vara betydligt mer vettig än ditt, som verkar vara på riktigt sjuk i huvudet (hoppas du inte känner dig påhoppad här, för det var verkligen inte meningen).
Går det att dokumentera hur barnet känner sig? Spela in era samtal, om inte annat för din egen skull, för att hålla reda på vad som händer.
Tycker barnet om att vara hos sin far eller vill det vara mer hos dig?
Tack . Absolut inte … jag vet att X är störd .
Jag går och pratar med en från kommunen som hjälper med relations våld .
Dock vet jag inte om barnet säger saker för att få uppmärksamhet… en reaktion… fast å andra sidan vill barnet INTE att jag tar det med pappa igen . Hur barn känner . Barn saknar inte pappa , men saknar sitt tv spel ( säger en heldel) .
Jag vet INTE vad jag ska göra .
Detta var en av anledningarna Vf vi var på Soc innan . Pappa måla upp mig som psykiskt störd och fick allt att handla om MIG , och inget focus på barnet .
Pappa bättra sig ett tag , men är åter igen tillbaka till det gamla mönster.
Jag vet inte vad jag ska göra för att hjälpa mitt barn .
Rent krasst är det ditt ansvar som vårdnadshavare att skydda ditt barn. Det du berättar här är i mina ögon psykisk misshandel. Vill inte barnet vara hos pappa har du pga det rätt att hålla barnet hemma hos dig. Du kan prata med soc om det och få det bekräftat.
Jag vet att soc inte alltid är lätta att göra med och i vissa kommuner värre än så. MEN du kommer aldrig få till en förändring om inte du följer “systemet” tyvärr. Så ring soc, prata med någon och se vad de tycker.
I min kommun hade vi sagt att det ska göras orosanmälningar för att dokumentera vad barnet genomgår. Något som senare kan användas i en vårdnadstvist om det skulle gå så långt. På kortare sikt kan det påverka umgänget, antingen att det blir rättsliga förhandlingar där rätten bestämmer hur mycket barnet ska vara hos vilken förälder. Det kan även bli att umgänget ska ske under övervakning. Det finns många olika alternativ och barnets bästa ska vara i absolut fokus.
De lyssnar inte - mitt X målar upp allt som att jag sagt detta till vårt barn , att jag vill ha X tillbaka, att jag är störd i huvudet.
Har inget förtroende för socialtjänsten.
Jag frågade barnet om den ville att jag skulle göra ngt : men barnet svara nej , pappa kommer bara skälla på mig och bli arg -igen .
Orosanmälning- barnet får problem .
Barnet har fått munkavel. Vågar inte berätta.
Jag vet INTE hur jag ska göra ?
Soc anser ju att man inte tar sitt ansvar om man inte tar med andra föräldrern … men i detta fall kommer det bli värre - är jag rädd för
Håller med om att du ska söka dig till fler instanser om den första inte verkar lyssna ordentligt. Det måste väl ändå vara ett välkänt fenomen för myndigheterna att det kan bli så att det blir barnet som blir utsatt om man försöker ta upp problem med förövaren?
De på socialtjänsten verkar sakna kunskap om sådant .
Min kontakt på socialtjänsten ( ang relationsvåld) säger att det saknas kunskap om relations våld bland socialtjänsten