Styvmor ger Alkohol

Hej igen

Jag skrev här för ett år sedan men det kändes att jag var den enda med min synpunkt. Ni kallade mig offerkofta och allt vad det var. Så jag lade ner mina tankar om att driva frågan om egen vårdnad och drog mig härifrån

Läget nu är att jag har utvecklat depression och är sjukskriven. Det är så oerhört jobbigt att pappan inte vill tala med mig.
Och pappans nya kvinna, mina barns styvmor, ger min 15-åring alkohol så att han blir full.
Jag har försökt att få pappan att tala med mig kring detta så att jag får höra hans och hans nya kvinnas verson, men, ni som vet min historia, pappan talar inte med mig. Jag har försökt tre gånger, men han vill inte.

Nu är jag i valet, kvalet, ångesten… ska jag orosanmäla, eller vad göra?
Ni tycker nog att jag inte ska orosanmäla det utan bara finna mig i det (om det är samma gäng här nu vill säga) därför vill jag höra era argument emot och frågar därför här igen.

Det vore också intressant att höra vad ni gjort om ert x nya gav era barn alkohol så att barnen blev fulla?

Hej mamma17.
Jag är ny här och känner intevalls till din historia så jag går på det du skriver.
Först av allt får jag beklaga att ni inte hsr kontakt, tufft när man har barn att inte kunna prata… så är det genom din son du fått reda han får alkohol?

Det är ju en svår ålder 15 år… kommer ju ihpg när man smögdrack öl.
Idag känns öl (tyvärr) harmlöst med tanke på alla droger som florerar…men orosanmäla eller inte …hjälper det din son eller vill du “sätta dit” xet och hans nya…om du förstår va jag menar.
Är sonen i övrigt skötsam och så så tänk att du vet vad han får i sig ist för nå hemkört.

En tanke från mig.

1 gillning

Jag har fått reda på detta från alla mina tre barn.
Min son blev sist så full att han på natten sprang ut i havet och simmade ut till en ankrad båt och upp på den och härjade och sedan slängde sig i och simmade tillbaka.
Mina barn alla tre berättar att de skålat med styvmor som köpt till honom. Styvmor blir allrid aspackad då hon dricker.

Jag vill höra argument EMOT att agera och därför vänder jag mig hit eftersom mina tidigare svar härifrån har varit att vara passiv. ATT agera har jag redan stöd för. Men jag är orolig för vad otäckt som kan hända om jag agerar och vill höra er

1 gillning

Vg. att erbjuda tillgång till alkohol för så pass minderåriga barn (hade väl kunnat vara annorlunda om de är typ 19 och tar studenten eller liknande), oavsett om det är servering i hemmet, utköp för konsumtion med kompisar eller what ever så hade jag utan minsta tvekan vidtagit alla tänkbara åtgärder.

Om det enda som står till buds är orosanmälan, då skulle jag inte ha tvekat att göra det.

Vad finns det mer ”till buds”?

Det du redan har försökt. Diskussion, ömsesidiga överenskommelser mellan föräldrar, samsyn i frågan osv. Men det funkar ju inte i ert fall.

1 gillning

Kära du förstå mig rätt. Om jag fått reda på att mitt ex nya kvinna hade gett min 15 åring alkohol så hade jag inte skrivit på detta forum utan direkt tagit kontakt med mitt ex och pratat om detta och om det inte gick tagit hjälp av myndigheterna.

1 gillning

Jag skiter i pappan nu. Däremot är jag rädd för att barnen framöver inte kommer att berätta för mig vad som händer hos honom.

Jag har försökt i tre dagar att kontakta pappan men han svarar inte.
Detta är ett svårt beslut.
Vad händer om jag kontaktar myndigheter och de utreder och barnen hädanefter inte vill berätta saker för mig?

Ha tillit till dina barn om de blir arg nu kommer de att älska dig för det när de är vuxna och om du gör dem glad nu genom att inget göra kommer de förmodligen vara arg på dig senare.

1 gillning

Gör en orosanmälan om det känns bäst.
Barnen behöver väl inte veta det är du som anmält?!
Man kan göra anonym orosanmälan tror jag.

Jag tycker som Noomi gå till myndigheterna endå tycker det är så pass alvarligt att du måste. Har du pratat med dina barn och vad säger dom ? Förklara för dom i lugn och ro hur du ser på situationen.

1 gillning

Håller med studenten åxå… dina barn kommer inte att vara arg på dig hela livet.
Är du orolig och inte får stöd, gör det du känner behövs .

1 gillning

…det är inte säkert…
Jag har talat med många som sagt att jag både ska och inte ska agera.

OM jag agerar blir det ”bara” en undersökning och pappan kommer nog agera rik knös som är skötsam och de säger att jag missförstod och de har läget under kontroll. Hanr nämligen rik och bor i lyxvilla, fint jobb mm.
Så fallet läggs nog ned och barnen blir sur på mig att jag drog igång med detta och kommer inte vilja berätta mer för mig vad som händer hos pappan.

När jag sa ”det här är inte bra. Får jag tala med andra om det här?” Då blev min dotter jättearg.
Men jag tänkte isåfall göra en anonym anmälan

Du har inte vänner som åxå kan orosanmäla?
Ju fler som anmäler dest “bättre”…
Dom kan ju ha sett pojken din på stan tex.

Ta detta på rätt sätt…men ibland får man ta i för att få hjälp.
Jättesvårt hur du ska göra för att få hjälp då man inte varit i denns sits förr…

Kan man helt enkelt ringa soc och prata med dom om hur du känner??
Brainstormar här

1 gillning

Jag hade gjort en orosanmälan. Det är ens skyldighet som vuxen att göra om man misstänker att ett barn i ens närhet far illa på något vis.

Som privatperson behöver du inte uppge ditt namn. Gör du det (uppger ditt namn) måste socialtjänsten berätta det för den andra parten om den andra parten frågar. Så uppge inte ditt namn.

Kanske blir din 15 årige son sur på dig för en tid framöver, men jag tror inte de andra barnen blir det. I långa loppet kommer de fatta att du gjorde det för att du älskar dem och bryr dig om dem.

1 gillning

Förstår men jag tror till 100 % att hon kommer vara minst lika arg på dig om 10 år om du inte agerar. Som 30 åring kommer hon anklaga dig för att du inte gjorde något när pappas tjej bjöd på alkohol. Om du är osäker ta hjälp av myndigheterna för att få tåd och tips hur du bör agera. Du behöver inte automatiskt börja med att göra en anmälan utan få prata med någon som kan guida dig och ge dig stöd i denna situation.

2 gillningar

Vilken myndighet ska jag vända mig till då för att få råd?

Kommunen, socialtjänsten,familjerådgivningen. Jag kan inte hela din historia så svårt att ge råd exakt vad du behöver. Börjar med familjerådgivningen tror jag endå. Han kommer förmodligen inte komma men du kan få ett enskilt samtal och de kan slussa dig vidare till rätt instans.

1 gillning