Hem | Så här skiljer du dig | Skriv bodelningsavtal | Juridik | Sök advokat | Få terapi online | Artiklar

Spottad på i bråk

Hej jag är en ung tjej med en äldre pojkvän. Vi bråkar en del men löser det alltid, har aldrig dragit från varandra, alltid löst det i alla “agree to disagree” och sedan sovit ihop. Men idag bad han mig att hämta något som han bett mig lägga undan som är värdefullt. Jag hämtade det och jag, han och hans kompis fortsatte sitta och prata. Sedan när kompisen gått bad han mig hämta samma grej igen och jag sa då att han redan fått den.

Då blev han flyförbannad, slet ner saker från köksbordet så att det hamnade glas överallt. Han hotade att slå mig om jag inte slutade ljuga och plockade fram grejen. Jag sa igen att jag inte hade den utan att jag redan gett den till honom. Han skrek åt mig spottade mig i håret (hade hamnat i ansiktet om jag inte hållit för) och på armen jag höll upp. Senare hittar han grejen på köksgolvet men vägrar be om ursäkt för det var visst jag som hade den jag hade bara varit klantig och lagt den på golvet.

Vad ska jag göra? Vi har det i övrigt bra, för något år sedan bråkade vi mer men jag som är 21 hade inte riktigt vuxit upp än och våra bråk handlade om saker jag inte gjorde som jag borde göra i ett hem och en tvåsamhet vilket jag helt håller med om i efterhand även om jag inte riktigt gjorde det då. Jag älskar honom av hela mitt hjärta, han är det bästa som hänt mig, jag har byggt upp mig själv ihop med honom, innan vi träffades mådde jag väldigt dåligt, inget självförtroende, bodde i min bil. Nu går jag i skolan igen, tar tag i mitt liv och börjar lära mig det här med att vara vuxen (i alla fall “the basics”)

Jag vill inte lämna honom för en engångsgrej men det här känns inte okej, hur mycket måste han inte se ner på mig för att kunna spotta på mig. Vill tillägga att om situationen var omvänd hade jag blivit utslängd, råkade en gång sparka iväg min toffla in i en vägg när jag var arg och han blev fruktansvärt arg man gör inte så i HANS hem (är vårat hem men han jag flyttade in hos honom) (varje gång vi bråkar heter det HANS hem) jag bad om ursäkt väldigt många gånger och fick vara kvar men han sa att om det någonsin händer igen så är det jag som åker ut.

Han har ett hett temperament och jag vill inte döma honom för det, han är bipolär och kan inte riktigt kontrollera det. Men något kan inte vara okej för honom att göra och förbjudet för mig. Hela den här situationen känns fel men jag älskar honom sjukt mycket.

Tacksam för svar om hur ni tycker jag borde göra. Mvh uppgiven tjej

1 gillning

Alla dina instinkter är OK. Det här är inte OK, och det är inte sista gången han spottar på dig (eller ännu värre). Bipolär eller inte.

Du är värd bättre, syster. Det finns bättre killar. :yellow_heart:

4 gillningar

Nä, det är inte för man är bipolär som man slåss. Även en bipolär måste kunna hantera sin ilska och få hjälp med det, annars så vill jag att du går. Direkt. Han har gått över gränsen.

Att försöka hjälpa någon som inte vill bli hjälpt kommer aldrig att gå.

Har själv varit gift med en bipolär och hon är världens bästa mamma för mina barn nu. Alltså efter att hon själv fick hjälp att må tillräckligt bra. Men det gick inte så länge jag förminskade problemen och hamnade i ett medberoende.

3 gillningar

Skriver vidare.

Vad du kan göra är att han ska söka hjälp inom kommunen tex och faktiskt ta hjälp själv med en psykolog om det inträffade.
Och jag tror, men är för lite information du har medgivit här, att du ska flytta från honom, men börja med det första jag skrev att prata med någon du har förtroende för.

2 gillningar

Lämna.

Det beteendet är oacceptabelt oavsett vad!
Man gör inte så mot sin partner. Det är misshandel! Lämna innan han gör något värre.

Du är ung, du har hela livet framför dig.
Du kommer att hitta någon bättre
Du kommer leva med denna otryggheten och undra när det skall hända igen annars
Lämna innan det händer igen

1 gillning

Hans beteende är helt gränslöst och det är bara en tidsfråga innan det händer igen.

Du måste lämna honom även om du älskar honom. Än så länge känner du att du inte förtjänar att behandlas så här, vilket är en sund reaktion.

Men om du stannar kommer dina gränser sakta flyttas och brytas ner. Det får inte hända. Därför måste du gå.

4 gillningar

Instämmer med föregående. Och det som @Trassel skriver här är väldigt viktigt. Det du reagerar på är helt sunt, och viktigt att du lyssnar och litar på dina känslor. För fortsätter hans beteende mot dig, kan det förändras, att du inte längre litar på dig själv och dina egna reaktioner.

Du är ung och du har livet framför dig, lyssna och lita på dig själv.

Man vill bara ta hand om dig och säga: Lämna!
Detta är inte ett beteende som är ”normalt” och inga diagnoser i världen kan normalisera detta. Du är ung och livet borde leka och ni på rosa moln för så ska det vara om man ska sedan stå ut med varandra :grinning:

Detta är inte en engångsgrej, spottandet var det men det är bara massor av symptom, om du ser de andra sakerna du skriver om honom:

Jag önskar att du kunde hitta styrkan att bryta och inse att det inte är han som är förutsättningen för ditt självförtroende. Det är du som fixat det. Du och ingen annan. Läser man din beskrivning så låter det tvärtom, som att han inte respekterar dig. Att ens hota med att slå dig, herregud.

Om du hade en kompis som berättade ovanstående som händer hos er, vad skulle du råda henne då? Om du tycker att det är normalt så har du tyvärr helt fel referenser hur en kärleksrelation ska se ut.

Jag lovar att det finns många killar som inte behandlar sina flickvänner/sambos så här. Det ringer varningsklockor på mycket hög volym.

Du skriver att han är äldre. Jag har en ganska stark åsikt om detta, byggd på tidigare erfarenheter.

Det beror givetvis på hur stor åldersskillnaden är, men jag tycker inte att det låter bra att han får dig att inse att du inte vuxit upp osv. Vem bestämmer hur du ska bete dig och vad som är rätt? Jag tror det finns olika risker med för stor åldersskillnad, dels att den ena parten ska uppfostra den andra, att den yngre missar den härliga tid det är att vara ung och faktiskt uppföra sig så, dvs på något sätt missar detta för man ska vara så mogen och matcha sin äldre partner. Den andra aspekten är att ha en äldre partner som är omogen, vill tro att han är yngre än han är, och aldrig växer upp. Mansbebis hela livet… eller Playboy-typen som senare blir patetisk, finns många varianter. Kan gälla män o kvinnor.
Detta är givetvis individuellt, och varierar med ålder, vad som är mycket osv.
Och Visst finns det par som lyckas lösa denna ekvation, men er relation låter inte vare sig jämbördig eller harmonisk.

2 gillningar

Detta är givetvis helt oacceptabelt och även om just denna händelse var mer extrem än de andra så låter det ändå som att det inte är en engångsgrej utan en del av ett mönster i er relation. Han respekterar inte dig tillräckligt mycket, och ser inte dig som sin jämlike. Antagligen vet han att du är och har varit beroende av honom för att du inte har någonstans att ta vägen, så därför tycker han att han kan behandla dig hursomhelst och börjar tala om ert hem som sitt hem när det passar honom. Det är inte kärlek.

1 gillning

Hans beteende är inte ok och din reaktion är sund. Man ska absolut inte bli behandlad på det viset du blivit i en stabil och trygg relation. Att han inte heller tar ansvar för sina grova handlingar och skyller på dig är ett allvarligt varningstecken.
Gå medans tid finns och lite på din instinkt!!

1 gillning