Sorg

Jag vet inte vad jag ska göra längre…jag var med min förra man i 7 år lite av o på i perioder pga hans drog o alkohol missbruk…vi har ett barn. Han lämnade mig i maj flyttade över en natt o bara drog från ena dagen till den andra var jag ensam. Jag bestämde mig för att inte ha någon direkt kontakt med honom för de gjorde för ont o jag visste att han skulle börja missbruka direkt vilket också stämde. Iallafall. För 5 år sen när vi var ( av) så träffade jag en ny man kan kalla honom tom…han var så fin o snäll mot mig,men jag vågade aldrig bli seriös pga att han var också missbrukare o kriminell…efter typ 1 mån dejtande så försvann hann…slutade svara o så…i samma veva kom exet tillbaka o vi började om. Men jag glömde aldrig tom…han var i mina tankar ofta under åren…nu i maj som sagt blev jag singel o då skrev jag brev till honom. Jag visste att han satt häktad…han svarade o lång historia kort, han kom in på behandligshem och vi blev ett par…jag var så lycklig han var så fin…snäll rolig uppmärksammade mig helt och vi var så kära. Under sommaren träffades vi på helger på hemmet o allt var så bra. Tills i september då jag märkte att han var i en återfallsprocess. Klagade på personalen, blev mer tillbakadragen o tystlåten. Jag påpekade detta o han höll med o skulle försöka “bättra” sig. Men 2 dar senare så stack han därifrån. O ringde mig när han redan va hemma.han kom hit till mig o just den kvällen hade vi de jättefint o jag tänkte inte på vad han egentligen gjort. Han skulle snart upp i hovrätten o eftersom han stuckit från behandlingshemmet så skulle han antagligen nu bli dömd till fängelse i flera år istället. Dagen efter så började jiddret han skulle möta en kompis sälja en bil o så vidare. Vi åkte till hans mamma som satt o drack o jag såg att han började tveka på att vara med mej eller stanna där i festa. Iallafall så råkade jag se ett namn I hans messenger, en person som han lovat mej att han inte hade någon som helst kontakt med. Jag frågade om de o han sa att han inte hade öppnat dem men jag var så ledsen o började gråta o sa att de är slut nu,du har ljugit för mig…han blev också ledsen men jag åkte. Sen fick jag ett mess på kvällen att han älskade mej o inte ville förlora mig o jag svarade att de ville inte jag heller men att det var hans val. Sen hörde jag inget på 5 dar o jag hade stängt av fb under de dagarna o när jag startade den igen hade han lagt ut bilder när han söp. O ändrat status till singel. Jag skrev då o frågade om han ljugit om allt han sagt då skrev han bara nej. Inget mer. Dagarna gick o jag hörde inget. Förrens typ dag12 när jag såg han på stan,han såg mig med o han hoppade in snabbt i en bil o drog utan ett ord. Jag fattade ingenting. Dagen efter så tog jag bort honom från fb. Hörde inget från han,men sen efter typ 10 dar så skickar han en vänförfrågan igen,jag accepterar den o tror o hoppas att han vill prata m mej…men inget händer efter de…jag skriver inte till honom heller. Kvällen efter när jag kollar fb så ser jag att han har lagt ut 4 bilder på han o en tjej hon hänger typ på han axel o båda är påtända. Jag blev helt förstörd och tog bort honom direkt. Varför gjorde han så…varför lägga till mig igen om han har nån annnan?? 3 v efter mig!!! Jag har mått så dåligt,men jag har inte hört av mig. Trots att det är de enda jag vill…han har inte heller hört av sig mer. Men idag hade jag sån extrem ångest o de blev inte bättre när jag fick höra idag att mitt andra ex också hade en ny tjej…i ett svagt ögonblick av panik så skrev jag till Tom. Hej hur mår du…han läste de typ direkt men svarade inte o nu har de gått typ3 timmar. Jag mår skit…hur kan jag betyda så lite? Vi var så kära,han ville typ skaffa barn med mej för typ 5 v sen o nu är jag inte ens värd ett svar. De var ju visserligen jag som gjorde slut o de har han sagt att man inte får göra,men han hade ju ljugit för mig!! Jag har typ ingen här o inga direkta vänner att prata med så jag känner mig så ensam. Jag saknar tom. Jag tänker på honom från att jag vaknar tills jag somnar. Han var så speciell för mig o de tror jag att jag var för honom med…vad ska jag göra?? Varför är han elak mot mig??

1 gillning

Åh du, jag förstår att dina tankar och känslor kretsar till den här mannen men du. Jag tror inte jag är helt ensam om att ge dig rådet att låta honom vara och fokusera på dig!! Du är värd en kärleksfull man utan kriminalitet eller beroendeproblematik! Det är väl himla tur ni inte hann skaffa barn, hur hade det varit för dig och framförallt barnet?

Låt dig vara ledsen och sörja honom. Börja jobba med ditt inre, lyssna på poddar såsom The life coach där du kan få stöd och pepp med att jobba med ditt inre! Livet är långt, det finns så många bra män, låt dig inte dras ner nu. Du fixar det här!! Kämpa!! Skriv av dig så stöttar vi dig här :heart:

2 gillningar

Tack för ditt stöd❤ ja rådet att släppa honom har jag fått men de är så svårt jag saknar honom hela tiden. Han är en sån person som jag inte “vill hata” eller vad man nu ska säga… jag mår så dåligt men jag hade velat prata ut m honom innan han åker in igen. Vilket sker snart. Jag förstår ju liksom inte varföe de blev såhär. Vi var ju så bra. O varför är de nu som att han hatar mig? Vill typ göra mig ledsen!!! Jag fattar inte de är väl jag som borde vara arg på honom inte tvärtom…

1 gillning

Dras du till destruktiva relationer?
Är du möjligen en empat?
För mig låter det som du höll på att hamna ur askan i elden.
Var glad att du kom undan så.lindrigt som du gjorde. Tro inte att han skulle ändrat sig för din skull. Eller vill du ha en missbrukande fängelsekund som partner som väljer droger och aökohol före familjen?

Hej…empat?? Vet inte men ja är medberoende…jag har inga såna problem själv men lyckas alltid dra till mig sånna män…o falla för dem…han jag hade i 7 år var ju också narkoman o alkoholist och satt inne ett par gånger under årens lopp. Dels pga misshandel av mig. Jag hade ett helvete me honom på många vis…han är psykopat…

Men…Tom var annorlunda (trodde jag) han var alltid så snäll mot mig. Och jag har nog aldrig kännt så för en man som jag gjorde för honom…vi kunde prata om allt,han såg mej,han brydde sig,han försökte verkligen under dessa månader ändra sig…han sa att han var färdig m de gamla livet o jag trodde honom…det är därför jag inte förstår hans kyla just nu…dem tom jag känner är inte kall och elak men den han blivit är verkligen det…o jag skäms så in i helvete att jag litade på honom…jag är så jävla dum…känns som att jag inte är värd någonting för någon…för 1 mån sen var jag så galet nykär o på 2 sekunder rasade allt o nu är jag ingenting längre…jag borde inte gjort slut…han hade ju sagt till mig att ingen fick lämna honom. Men han visste vad jag gick igenom med mitt andra ex o jag hade varit tydlig om att jag inte accepterar lögner längre. Jag har inte ljugit eller nått under vårat förhållande. Jag har tillome skickat konversationer som jag haft me folk till honom så han ser att jag inte döljer något…

Du underskattar dig själv, du tror, inne i dig att du förtjänar såna män, missbrukare, kriminella, riktigt dåliga män med inge framtid.
Du ska först hitta dig själv, uppskatta dig själv, tro på dig själv o på att du förtjänar mer än det. Du förtjänar en riktig man, gentleman som uppskattar dig och dina känslor, som vänder världen upp o ner bara för din skull. Så snälla, inget fel att du söker någons hjälp, om du ser att du dras till såna typ av människor.
Du ska ångra dig om några år om du ska inte göra det nu, allt kommer bli värre om du fortsätter leva sånt liv o dras till såna män.
Du förtjänar en riktig gentleman, så snälla ta hand om ditt hjärta.

2 gillningar

Tack för ditt svar…jo min självkänsla är väl inte den bästa…sen ser jag kanske annorlunda på missbrukare/kriminella…jag är uppvuxen med dem…levt 30 år med dem vid min sida så för mig är de “naturligt” att vara m såna män. Har inte riktigt samma gränser som normala kvinnor har…när jag berättar saker om tom tex för andra kvinnor i min närhet så har dom blivit rädda för saker jag knappt lagt märke till skulle vara “sjuka” men som kanske är de…uppenbarligen… jag har sätt mkt saker som gullig svarsjuka tex eller ett beteende pga de han gått igenom. Jag ser verkligen bara hans fina sida o de är därför jag är så arg på mig själv att jag gjorde slut…lämnade honom…så att han typ straffar mig nu…för det verkar ju som att de e de han gör…

I början är det lätt att visa upp en fasad för att lura in någon under ens inflytande men efterhand krackelerar den och dens verkliga jag kommer fram. ,“Want you step into my parlor said the spider to the fly…” Den Tom du ser nu är hans sanna jag.

Men varför?? Betydde jag ingenting då,om allt bara var en lögn… usch jag vill bara fly…flytta härifrån o radera hela mitt förflutna…de känns som att alla här vet att jag blev utbytt…varför la han till mig igen bara för att dagen efter lägga ut bilder på hon o han?:sob: jag ville inte se dom…jag mådde ju redan skit innan…samtidigt som jag faktiskt fick upp lite förhoppningar att han saknade mig när han la till mig…

Tänk dig ett svart hål.
Ett svart hål suger in allt i sin närhet.
Tänk dig att det finns människor som är som svarta hål. De suger åt sig all bekräftelse de kan få men ger inget tillbaks. De är som vampyrer som suger livsblodet ur sina offer, parasiter som lever på andras omsorg och omtanke tills all livskraft och livslust sugits ur värden, sedan går de vidare till nästa.
Hur mycket tror du jag betydde för en flicka som precis gjort slut med en, var ihop med en annan och försökte få till det med mig?
Är det bekräftelse du söker finns det många vrak där ute som är beredda att ta vem de får så länge de får vad de behöver. Han är en sådan. Du kom undan med blotta förskräckelsen.Han skulle inte ändrat sig för din skull. Det var när du ställde krav på att han skulle sköta sig och vara ärlig som han dumpade dig.

Jo jag var ihop m ett svart hål i 7 år så jag vet hur dem funkar. Tyvärr…men tom var inte sån jag tror verkligen inte det…kanske i missbruket dock…men han tog mina krav jag ställde på honom. Han började bli bättre o då lämnade jag honom för ett jävla skit sms hur fan kunde jag vara så dum?? Hur?? Jag trodde kanske nånstans att han skulle kämpa för mig,visa mig att jag hade fel…inte bara ge upp de vi hade,börja punda o hänga ihop me nån jävla pundartjej!! O sen vara helt iskall mot mig…

Även om du ser detta liv som ”normalt” så tror jag vi är många som inte gör det.
Ta hand om själv först och bli stark själv, utan en man.
Sedan kan du kanske träffa en partner, men gärna då någon mer stabil bakgrund än kriminalitet o droger. Då du har barn ska du nog fundera på vad du vill ge ditt barn. Det är inte en miljö som ger lugn och förtroende för ett barn. Det är en värld full av svek, där du och ett barn sällan kan bli vinnare o väl behandlade.

1 gillning

Förstår jag saken rätt upptäckte du att han hade kontakt med en person som han lovat dig att inte ha kontakt med?

Hur många fler lögner hade du fått leva med? Ingått i ett kriminellt nätverk?

Innan en stjärna kollapsar och blir ett svart hål är de en supernova som glänser som aldrig förr. När de fått någon tillräckligt långt inom sin dragningskraft kollapsar de och suger ut all de kan.

För din egen skull, för dina barns skull, håll dig undan återfalksförbrytare och drogmidsbrukare/ alkoholister.

1 gillning

Det är bara att inse att för en missbrukare finns det bara en de älskar och det är substansen/-erna de missbrukar. Inget kan konkurrera med det, inte fru, sambo, fästmö, barn. Innan de själva inser detta kommer inget att ändras. Det värsta är att de lätt kommer undan med mycket för man tror att “nu har de ändrat sig”, “nu blir det äntligen bättre”. Men det kommer inte att ske, för då hade det redan skett.

Och vad ska jag skriva egentligen… Ger man sig in i en relation med en kriminell så har man redan där ett otroligt dåligt omdöme.

Kanske cyniskt av mig, men så ser det ut…

1 gillning

Det tycker väl inte jag…jag dömer inte människor för att dom hamnat i fel i livet. Utan kan tycka att folk är värda en andra chans speciellt när dem visar att dem vill ändra sitt gamla liv o de gjorde han. Första månaderna iallafall… men visst vet jag att missbrukare väljer drogen först tyvärr. Så tufft bara för de känns som jag mist min tvillingsjäl…gör de ju inte bättre att hans släkt o vänner hör av sig då o då o frågar efter honom. Vet inte varför dem gör de dom borde veta att vi inte har kontakt.

1 gillning

Jättetragiskt alltihop och jag lider med dig…

1 gillning

Nja, ärligt talat så säger väl var man hamnat i livet rätt mycket om hur man är som person. Sen visst kan folk förändras, men då ska du nog satsa på sådana som redan gjort förändringen fullt ut, inte dem som säger att de ska förändras

Man behöver inte döma människor för hur de väljer att leva sina liv. Men man behöver heller inte bjuda in dem till att dela ditt och ditt barns liv. För oavsett vad så har hans val tagit honom till dit där han är idag.

Och hör hans släkt och vänner av sig till dig istället för till honom för att fråga hur han har det så är det en liten varningssignal för mig, för tydligen får de inte tag på honom. Du behöver bara hälsa släkt och vänner att du inte har mer med honom att göra. För dig och ditt barns skull.
Du grejar det här! Även när det är jobbigt, för det är det.

2 gillningar

Tack…jo jag försöker gå vidare med tunga steg. Ja dom gör ju de konstigt nog för han brukar inte sluta ha kontakt när han missbrukar eftersom många av hans släktingar är själva missbrukare så lite konstigt att dom skriver till mig ibland. Sista gången var i lördags natt när hans mamma skrev o undrade om jag hört av han o så skrev hon. Han hade allt me dej…men sen slutade hon skriva när jag svarade?? Tycker de e lite märkligt de e som att dom vill att jag ska bli orolig eller nått. Sen slutar dem bara svara

Fy fan. Jag är så dum. Jag är så värdelös jag fick panik en kväll o ringde tom. Han var i missbruket o vi pratade 1 timme typ. Han var ganska kort mot mig. Dan efter frågar han om jag kan köra honom o hans bror o hämta hans bil hos polisen. Jag gör de. Sen åker jag o hans bror fel i över en timme o när vi hämtar upp tom så är han arg o undrar vart vi tog vägen (svartsjuk) iallafall så ett par dar senare så frågar tom om jag kan köra honom till hans mamma o jag gör de o då börjar han dricka när vi kommer dit. Han vill att jag ska stanna över natten. Jag gör de med o vi är som när vi var ihop. Han berättar hur han saknat mig o mått dåligt utan mig. Vi gråter o säger att vi älskar varandra. Veckan efter skulle han ha sin rättegång o vi hörs inte så mkt innan den. Men efter den så messar han mej direkt o säger att han troligtvis bara kommer få 10 mån fängelse o säger att då kanske jag o han kan börja om. Han har insett att han vill att de ska va vi o han vill inte knarka mer. Jag blir jätteglad o säger JA!!! Nån dag efter bestämmer vi att vi ska ses o prata ut så jag hämtar honom i stan o vi åker hem till hans bror han säger att hans bror inte är hemma men de var han o när vi kommer så sitter dom mest o pratar jag fattade ingenting…sen börjar dom dricka o tom blir jättefull. Han följer me mig hem o här hemma är han så som han brukade vara,han säger att han kommer nu prioritera oss o stanna hos mig tills han åker in o så o att han vill gifta sig m mej, flytta o allt sånt. Jag är ju dö kär i honom så jag var ju så lycklig. Dagen efter så fixar jag barnvakt över natten o han vill festa o jag följer med. Vi åker o fixar sprit o är med hans bror. Hans bror som jag redan innan börjat ana har blivit intresserad av mig. Han börjar stöta på mig som fan framför yom tillomed kysser min hals framför tom säger hur vacker jag är mm mm…jag säger till hans bror o ber även tom att säga till honom vilket han inte gör…när vi kommer hem så lagar tom mat o jag börjar dricka. Tom är ganska kondtig mot mig hela kvällen o hans bror försöker va på mig hela tiden. Sen går alla inkl tom iväg o röker på, utan min vetskap o kvar är jag o två för mig okända killar. Jag börjar prata m dem den ena kallar jag micke. Tom o dom andra kommer tillbaka o jag e lite sur att han gick iväg så jag ställer mig o röker o då kommer micke fram o frågar om en cigg, han lägger också armen på mig en kort stund. Vi skrattar o pratar o har de trevligt i kanske 2 min. Tom ser oss hela tiden. Plötsligt kommer toms bror fram till oss o tar bort micke från mig o säger att tom är arg de e bäst du backar ifrån henne han tycker du raggar på hans fru. Micke går fram o försöker prata m tom som då drar iväg ut m micke på gården o börjar slå ner honom o skriker ge fan i min fru!! Sen går tom in o sätter sig o äter o jag går till honom o frågar vad han håller på med. Han bara klappar på min kind o säger man stöter inte på min fru. Jag går o häller upp en grogg o då bara ropar tom på sin bror o dom drar ut till min bil, höll på o köra över micke o sen är dem borta m min bil…jag blir helt vansinnig o försöker få tag på dem efter typ 1 timme kommer hans bror tillbaka m bilen men ingen tom. Bilen e dessutom sönder. Hans bror försöker då kyssa mig o tafsa. Jag tar bort honom o säger nej du e toms bror då säger han,ja men tom sa att jag fick dej…???.. jag är så ledsen så full så förbannad. Jag sover hos hans bror iallafall o tom hör inte av sig alls. De är ikväll 10 dagar sen o först idag fick jag lite svar. Jag har ju pratat m toms bror innan ett par ggr men inte fått mkt svar, bara att tom hatar mig o vill döda mig typ o absolut inte se mig. Men jag har inte fått svar på varför. Men ikväll sa hans bror att han skulle hjälpa mig laga bilen så jag gick dit o då sa han att han hade berättat gör tom på festen att JAG hade kysst honom?? Jag fattade inte om han skojade men han sa att jo de gjorde du men du var så full så du kommer inte ihåg de… jag vet att de inte hände…jag vet de till 100% jag bara nej det har inte hänt o vad har du inte sagt detta till mig innan då när jag frågat dig om VARFÖR tom är arg på mig. Han bara rycktw på axlarna… jag blev så chockad!! Jag känner mig så värdelös. Att tom trodde på sin kåta bror som försökt på mig hela kvällen o inte ens frågade mig vad som hänt eller ens sagt nått om de till mig,han bara tog hans ord, slog ner en oskyldig kille o tog min bil o körde sönder den o sen sket i mig​:sob: o nu ignorarar han mej totalt…var jag så lite värd för honom…:broken_heart: mitt hjärta e krossat o jag vill bara flytta för jag känner mig så utskämd o dum. Och ensam… hans dom kom i veckan med…3ÅR fick han inte 10 månader… jag är så jävla trasig :cry:o jag vet inte hur jag ska komma över detta… han gav bort mig till sin ljugande bror o sa gör vad du vill me na, som att jag var nån jävla hora!! Han frågade mig inte ens om de var sant o nu tror alla detta om mig​:pensive:

1 gillning