En månad sedan min fru berättade om sin otrohet.
Jag blev helt knäckt och har gråtit varje dag sedan dess. Nu bryts dock ledsamheten ibland av ilska. Hon är inte värd mina tårar!! Samtidigt känner jag mig kluven då jag älskar henne (eller den jag trodde hon var) och inte kan se ett liv utan henne…
Usch det känns som att det kommer ta lång tid innan jag blir mig själv igen 
2 gillningar
Håll ut, det kommer bli bättre. Klyschornas klyscha men tiden läker alla sår.
1 gillning
Det tar tid och du kommer känna dig kluven… Tänk om man bara kunde sluta älska den som raserar ens liv. Men det gör man ju inte. Man pendlar mellan ilska, kärlek, hat, saknad, hopp, rädsla och en massa annat.
Ilska är bra, det ger handlingskraft, men låt sorgen finnas också. Om HON inte är värd dina tårar är kanske dina spruckna drömmar det? Stäng inget inne. Rusta dig inför känslostormarna, men hindra dem inte. Låt dem rasa och tillåt dig att reagera.
Det kommer bli bättre. Jag lovar.
2 gillningar
Jag tror er men det gör ju så ont när ens älskade och
, som jag trodde, min bästa vän sviker mig så totalt…
Ja, du har blivit sviken på så många plan. Du har tappat din viktigaste stödfunktion i livet - då, när du som bäst behöver den!
Det är sjukt smärtsamt. Men läs om alla här på forumet som har blivit golvade av smärtan och ändå rest sig upp igen så småningom, starkare än innan! Det är trösterikt att se hur många som berättar samma positiva historia om hur de har tagit sig igenom den värsta perioden i sitt liv. 
Men tid tar det. Det finns inga genvägar, tyvärr.
2 gillningar
Sa hon varför hon var otrogen? Ibland så är otrohet ett symptom på att relationen inte fungerar bra. Jag menar inte att förringa det hon har gjort men ibland så finns det förmildrande omständigheter.
Har inte fått någon förklaring mer än onykter… det finns enligt mig inga förmildrande omständigheter. Vill man vara med nån annan gör man slut först!
Otrohet är det värsta sveket mot den som dessutom ska vara dig närmast!
1 gillning
Håller med totalt!!!
1 gillning
Var på samtal idag och enligt det jag berättade trodde hon att min fru bedragit mig en längre tid i och med att sanningen (enligt frun) kommit fram bit för bit. Att hon beter sig som hon gjort kan vara för att få mig att begära skiljsmässa…och därigenom slippa det ansvaret Det var inte vad jag ville höra men vad jag innerst inne vetat om men inte velat tro på…