Häromdagen undrade du varför det var massa krossat glas i sopskyffeln på altanen .
Du minns alltså inte?
Du minns inte att du tog sönder alla mina ovärdeliga klenoder från min mormor i ett raseriutbrott som uppstod för att jag försökte stå upp för mig själv? Den gången jag försökte förklara att jag inte tycker det är okej att du behandlar mig som en hund …
Du minns inte att du samtidigt krossade mitt hjärta , till den sista biten av mitt hjärta försvann ?
Grattis . Jag är kvar. Mission complete från din sida .
Mitt x fick en glimt av klarsyn och förklarade att han vid sina raseriutbrott liksom blev en annan person och när han var igenom det så var det liksom en annan som haft ett raseriutbrott. Därför var det aldrig aktuellt för honom att be om ursäkt för vad han sagt eller gjort, för det var ju liksom en annan .
Fy fan för dig! Hur kan du säga till vår dotter att du inte saknar henne för att hon är vuxen, fattar du inte att hon blir ledsen trots att hon vet hur urdum du är?
Barn vill vara barn till sina föräldrar hur gamla dom än blir. Du är så sjuk i huvudet så jag finner knappt ord
En sak till, jag saknar min älskade unge varje dag nu när hon inte bor hemma längre, trots att hon är vuxen
Jävla pucko
Vill bara känna mig trygg och älskad. Istället har jag ångest och känner mig osäker. Du är ute. Festar. Jag bara tänker att snälla. Ragga inte här i stan. Det blir så jobbigt. Det blir så pinsamt. Men jag skickar inget. Fadt jsg vill.
Du var min största kärlek du var den som jag ville bli gammal med alltid… Trodde alltid att vi var starka ihop bara det var du och jag så klara vi allt…
Men det blev ju inte så…. Skilsmässan är klar och nu går vi vidare på nåt sätt. Även att det är den största sorgen jag upplevt i hela mitt liv…
Helgerna är jobbigast bor forfarande kvar i vår gemensamma lägenhet och vi undviker varandra så gott det går när den ene kommer går den andre iväg. Trodde inte att jag älskade dig löngre vi hade tappat varandra på vägen, tagit varandra för givet ,slutat prata och ta i varandra ,sårat varandra och skilsmässan blev till slut ett faktum men inser nu att jag saknar dig så jövla mycket och att jag faktiskt älskar dig forfarande.Vi har båda bart delatikga att denna relationen gick åt helvete efter nästan 15 år då problemen sopats under mattan och vi sprang omkring i ett ekorrhjul och blev destruktiva i våran relation på olika sätt . Jag visste vad jag hade men var inte rädd om dig och oss stängde av Mina känslor och teg , nu har allt kommit ikapp mig och det gör så ont vet inte hur jag ska bli hel igen och ta mig genom detta. Du har tydligen kommit löngre i den här processen nu än jag. Vi får väl se hur det blir den dagen jag flyttar för jag vet inte riktigt hur jsg ska orka i nästan 3 veckor till .
Könner som dig orkar inte mer snart … helgerna är jättejobbiga och könner mig som ett känslomässigt vrak… tiden sögs läka alla sår men ärren kommer alltid finnas kvar även om de bleknar med tiden. Det kommer att ta tid och läka och bli hel igen men efteråt kommer vi bli starkare och många erfarenheter rikare även om det känns mörkt just nu.
Din lilla trollskalle om mina barn väljer bort Fars dag beror det inte på att dom är elaka mot sin pappa.
Nu får du nog ta och vakna upp som vi andra gjort vad gäller din sambo tillika mina barns far
Sluta sms:a min dotter om att hon är dum och hennes ”stackars” far är ledsen, börja fundera kring lite sanningar om honom istället
Hur ledsna tror du inte barnen varit under de två år som gått och ni levt loppan? Har du ägnat dom någon tanke?
Nej, jag tror inte det - sluta lägg dig i vad mina barn gör, de är kloka och gör val som känns rätt för dom
När ska du börja fatta att allt inte handlar om dig, din patetiska ursäkt till man? Get som fucking balls och man up! Sluta tycka synd om dig själv och skyll alla andra på dina tillkortakommanden. Du är patetisk. Och så jävla feg. Och så sitter du där och dömer ut andra för att de inte är en A-typepersonality som du tycker att du själv är? När ska du fatta att det fan inte är ok att bara tänka på sig själv och göra det som gynnar dig på andras bekostnad? Du är lyckad och bestiger berg och blir rik när du sambo och dina barns mamma sitter hemma och gråter. Det är ju jävligt lyckat ditt missfoster. Hatar att jag är så jävla dum i huvudet att jag kunde bli kär i en jävla psykopat. Hur fan kan jag fortfarande älska någon som bara tänker på sig själv och skiter i alla andra? Du kommer att dö ensam. Du kommer aldrig ha en lycklig relation. Du är en fucking looser och det är bara en tidsfråga innan andra kommer fatta det med. Drick ihjäl dig. Dushbag
Hej Alfahanne, för det är ju jävligt alfahannigt och manligt att ljuga för folk för att man har så låg självkänsla att man inte klarar av ens vara ärlig för sig själv. Supersexigt att vara impotent och oförmögen att tillfredsställa en kvinna. Att vara ett så litet kryp att man inte klarar av kvinnor som tar sexuellt intiativ eller har en egen vilja för då hotas ens manlighet. Att man måste dricka sig redlös för att kunna ha sex. Och inte ha kontroll på sina genitalier så att man kommer innan man ens hunnit sticka in den och sedan ljuga om att man har kommit. Patetiiskt. Att trycka ner och förringa kvinnor för att känna sig som en kung. Att ha ett känsloliv som är på en 5-årings nivå. Att utrycka sina ”känslor” som om du har en funktionsnedsättning. Nu när jag tänker på det så hade jag med börjat dricka om jag var som du, för att överhuvudtaget stå ut med mig själv. Klart att du måste ha en fin titel och mycket pengar, du har ju absolut inget annat att erbjuda! Hoppas du träffar en 20-årig golddigger som behandlar dig lika illa som du behandlat mig. Vem fan skulle annars vilja vara med dig? Du förtjänar att vara i en relation där personen skiter fullständigt i dig och bara vill ha status. Då kanske för första gången kommer att förstå hur jag har haft det. Du kommer aldrig att bli älskad för den du är. Du kommer aldrig kunna älska dig själv. Ser fram emot när du blir gammal och sitter där med din golddigger som spenderar dina pengar och ligger med andra för att du inte klarar att tillfredsställa henne. Du kommer inte ens klara av att bli gubbsjuk. Hoppas du någon dag kommer fatta i din tröga skalle att det faktiskt fanns en person som struntade i allt det där runt omkring och ville ha den där lilla killen om du hade vågat vara dig själv och jobba med dina issues. Men du är smart nog att förstå att den du är idag är omöjlig att älska för du är bara en liten lort. Ha ett bra ytligt liv och hoppas du är smart nog att köpa lägenheter till våra barn innan din blivande golddigger har snott dig på alla pengarna.
Hej tönt. När ska du börja ta ansvar för dina handlingar? Hur kan du vara så ynklig att å ena sidan kallt meddela att du aldrig älskat mig och skaffade barn med mig för att du var barnsugen och att jag passade in i ditt liv och skulle bli en bra förälder, å andra sidan överlämna med gott samvete till mig att berätta för din familj och våra barn att vi ska separera och att det ska framstå som att det är ett gemensamt beslut? Din jävla ynkrygg. Och så har du mage att påstå att det är pga att du har så oerhört stor integritet så du har svårt att öppna upp för folk? Integritet handlar om att stå upp för det man tycker är rätt även om det får negativa konsekvenser för en själv. Fatta? Du är så förljugen. Den enda som tror på dina lögner och din snedvridna självuppfattning är du själv. Det här var fanimej sista gången jag är ditt jävla språkrör och fixar din relationer. Åk hem till din mamma och låt henne laga pannkakor till dig och tvätta och vika din tvätt. Gå på krogen och ragga dina småflickor som du alltid har gjort. Mamma stryker säkert din skjorta. Och det är så gulligt när hon fixar matlådor till dig, tar bort din disk och bäddar din säng. Sitt och skryt om dina framgångar och din förträfflighet. Blir kanske lite svårare nu att hålla upp fasaden när det visar sig att du flyttat hem till mamsen. Häng med dina misslyckade 45-årskompisar som aldrig lyckats ha en vettig relation i hela sitt liv och tycker att livet är som bäst när man dricker champagne på ett tonårsställe och receptionister och kassörskor flockas runt dem. Du och dina sk kompisar - som aldrig sagt ett vettigt ord till varandra - kommer ha det så jävla kul. Tills ångesten kryper på, när man vaknar upp där med en tjej som man inte vill vara med, alkoholen går ur kroppen, man är äldst på stället, och man vaknar upp med dem där ångesten och känsla av misslyckande. Men just det, glömde, det behöver ju du inte känna för det är ju bara att dricka lite till och du skiter ju ändå i hur andra mår när du behandlar dem som skit. May you rot in hell!
Herregud vad jag kommer få det bra utan dig. Jag kommer resa, skratta, dricka vin, älska, ta hand om mig själv och bli snyggare än någonsin. Mer pengar kommer jag också ha när slipper betala för dina jävla olater, lyxräkmackor och annat trams. Jag kommer att ha ett vackert och välkomnade hem och du kommer bo i en jävla soptipp. Du klarar ju inte ens byta en glödlampa och det tog dig 2 år innan du tog reda på var dammsugaren fanns. Du får skaffa dig en ny hushållerska/trädgårdsmästare/barnflicka/hantverkare/kockerska/fesrtfixare/assistent. Du kommer bli tjock och otränad, när du plötsligt inte kan träna som du vill och ingen annan kommer att köpa dina jävla specialkosttrams. Och det kommer att sätta sig på ditt psyke. Du kommer bli ännu mer alkoholiserad: svettig och plufsig för du klarar ju inte av att vara ensam och det kommer bli många ensamma kvällar nu baby! Dricka är nog det enda du är bra på. Det kommer bli mycket sånt för gud nåde om du skulle lyfta luren och prata med någon om hur du mår. Nej sånt fjanteri nedlåter du dig inte till. Även om jag lever ensam i resten av mitt liv så kommer jag få det bättre än jag någonsin haft det med dig.
Det här var sista gången du inte respekterar mig, struntar i mina känslor, och försätter mig och barnen i situationer som gör mig förtvivlad, knäcker mig och förstör för våra barn. Det måste få ett slut. Jag stannar med barnen i huset fram till torsdag. Du får inte komma dit då. Därefter bor barnen med mig hos min mamma när jag har umgänge. Du är inte välkommen dit. Överlämning sker på förskolan. Jag kommer dela upp barnens kläder och leksaker och tar med mig hälften. Jag blev som sagt tvingad igår pga ditt agerande (som tydligen bara handlade om att du skulle få din dag att gå ihop) att berätta för vår son att mamma och pappa inte ska sova tillsammans längre eller bo ihop. Men att pappa alltid kommer att komma tillbaka. Varsågod. Jag tog det samtalet precis som jag tagit alla andra samtal med din familj under åren som ringer till mig och undrar hur du mår, oroar sig för dig, undrar varför du inte svarar eller berättar något för dem. Du kan inte bestämma över mig längre. Du får hitta någon annan att strunta i och trycka ner. Och allt jag gjort är att älska dig villkorslöst. Hur dum i huvudet får man blir?
