Smärtsam process

Vaknar på småtimmarna och tankarna bara snurrar.
Vi är mitt i skilsmässoprocessen, har fått domen för ett par veckor sen och ska göra bodelningen på torsdag och flyttar alla saker om en vecka.
Vi är överens om hur vi delar upp allt, så det känns helt OK, men nu fasar jag för själva flyttandet.
X:et flyttar ut från lägenheten till fritidshuset (året-runt-boende-standard) och jag tar mina saker från fritidshuset till lägenheten. Mitt i det här har vi dotterns student där vi ska på diverse olika aktiviteter och sen ha själva studentfirandet den 11 juni. Det känns som om jag går och håller andan tills allt ska vara över och ärligt talat börjar jag känna att luften håller på att ta slut.
Jag är ju helt övertygad om att det här är rätt väg att gå, vi har ingen framtid tillsammans. Men det är ju så plågsamt att ta sig igenom den här processen och jag vill ju bara att det ska vara över nu.

2 gillningar