Slog barnet

Hur skulle ni reagera om exet slog barnet? Syns inget, men har ändå slagit barnet som är i tonåren. Exet erkände för mig, men dementerade sedan.

Denna saga känns bara bli värre å värre, eller skräckfilm rättare sagt.

Vill inte gå in på detaljer med risk att avslöja mig.

1 gillning

Vad var det som hände då?

Rent generellt skulle jag nog säga att det bör anmälas, om exet inte är helstörd i övrigt behöver denne ju hjälp med sitt föräldraskap åtminstone.

Sen kanske det kan finnas omständigheter i och med att det gäller en tonåring där det kanske inte alltid är självklart.

1 gillning

Anmäl!

3 gillningar

Barnet och exet bråkade, som jag förstod det hela. Slutade med slagsmål eller vad man ska kalla det. Men det är ingetn ursäkt för att slå sitt barn tycker jag!

Anmäl är lätt att säga, vilket jag också skulle sagt. Men fixar barnet det med allt va det innebär. Skilsmässan har varit tuff nog för barnet.

Svårt att veta hur man ska göra.

Tja, hur gammal mer precis? Jag kan nog tycka att man ibland kan få tillämpa självförsvar om en tonåring som är lika stor och stark eller större än en själv slår en först. Däremot har ju något havererat rätt rejält i relationen/situationen om man hamnar i slagsmål med sin tonåring, även om det är tonåringen som började slåss.

1 gillning

14 är barnet. Jo men att slå barnet på “käften” tycker inte jag är ok.

Men vill inte att barnet ska leva utan sin andre förälder heller. Men kommer jag kunna slappna av när barnet är där?
Kommer detta hända igen?

Vet faktiskt inte ens om exet pratat med barnet efter detta, elller bett om ursäkt. Då barnet inte vill prata om det inträffade.

1 gillning

Tja, det är ju definitivt något som måste hanteras i alla fall, sopa det under mattan låter inte som ett bra förhållningssätt till en sådan sak.

4 gillningar

Nä absolut inte…men vet inte riktigt vad jag ska göra…

Det enda jag gjort är att tagit bort exet på alla sociala medier. Samt noll kontakt förutom om det är något viktigt med nåt barn.

Samt att jag kan anmäla å få egen vårdnad. Sedan om barnet kommer åka dit igen vet jag inte.

Vet inte vad jag mera kan göra?

En gång är ingen gång? Uruselt beteende men hur ser du till att få stopp på det och minst lidande totalt om du tror det var EN tillfällig sinnesförvirring. Anmälan kan tillochmed förstora upp känslan av det.

Men otroligt svårt att säga hur man ska göra. Är lättast att skrika anmäl….

2 gillningar

Anmäl alltid vid oro att ett barn far illa!

3 gillningar

Ja otroligt svårt att veta hur man ska göra. Det är just det jag känner…kommer aldrig förlåta mig själv om det sker igen och jag inte anmält.

Dock vet jag inte om barnet orkar så mycket mer, det har tagit hårt på barnet i våran separation.

Just idag är barnet glad och tillfreds elller vad man ska säga. Men vet inte hur de blir då det träffar exet igen. Barnet har inte sett exet sedan detta skedde.

Svårt som fasen. Bråkade de som en fight liksom? Jag minns att pappa o jag fightades som tonåring 14/15. Han slog tillbaka men inte så hårt. Jag tog inte illa vid mig av det. Jag tog till våld först.

Vi pratade dock aldrig igenom det. Jag minns än idag att jag blev paff över mig själv. Där började och slutade jag med sånt.

1 gillning

Jag var inte där. Så kan inte uttala mig om vad som skedde…

Har du pratat med barnet om detta och vad det vill?
Eftersom om du anmäler så kan du inte redogöra för vad som hänt, du var inte där.
Har det hänt flera gånger? Verkar barnet orolig över att behöva åka till pappan?

1 gillning

Vet barnet att du vet?
För i så fall kan man vända på steken och ställa frågan vad ska barnet tro om du låter barnet gå till en förälder som slår barnet?

Som vårdnadshavare har man många olika uppgifter men en av de allra viktigaste är att hålla barnet säkert. Det är din SKYLDIGHET
som vårdnadshavare att neka umgänge med den föräldern som har misshandlat (att slå är att misshandla!) ert gemensamma barn!

Jag har full förståelse för att ert barn har haft det tufft med er skilsmässa. Men här är det barnets trygghet som kommer först. Prata med barnet. Förklara vad som bör göras. För egentligen är det en polisanmälan som är mer rätt, ditt ex bröt mot lagen när hen slog ert barn!
Förklara att vad din uppgift i det här är - att skydda barnet.

Är det du som inte vill det eller är det barnet?

1 gillning

Prata med barn och x för att få mer info? Reda ut tillsammans.

Att slåss är fel men var det självförsvar, en 14-åring kan ju inte få puckla på sin pappa heller.
Även minderåriga kan dömas för misshandel.

Om man inte var där, det finns inga märken, oroar du dig för barnets säkerhet? Är ert barn rädd för sin pappa och känner otrygghet?

Oavsett ditt beslut, innan du anmäler så borde du väl åtminstone sätta dig med ert barn, helst även med X men det kanske är mer utmanande att få till ett bra samtal.

Vet du någonting alls om hur barnet uppfattade det? Hur ser deras relation ut i övrigt? Vill barnet träffa den andra föräldern igen? Har ni pratat ordentligt om det som hände?

Du kan själv ta kontakt med socialtjänsten och be om hjälp.

En misshandel på den nivå du beskriver är knappast något man förlorar vårdnaden för, så om det inte finns en massa annat bakom den här händelsen skadar det antagligen inte att be om råd och stöd. Soc erbjuder ju samtalshjälp av olika slag i sånt som rör svårigheter med relationen mellan förälder och barn.

Däremot vet jag inte hur det funkar med formell polisanmälan, om det görs automatiskt av soc. Kanske blir det ändå inget om inte barnet eller du vill driva det aktivt.

2 gillningar

Svårt att säga. Nu är jag fortfarande i 20-års åldern men när jag reflekterar tillbaka så får du nog vara lite tydligare än vad du givit oss. Jag har tammefan världens bästa föräldrar, som fortfarande är i medelåldern, så de tillhör inte den äldre generationen utan mer i åldern till folk här. Men jag kan minnas att både morsan o farsan vid något tillfälle gav en lätt örfil till både mig och syrran. Klart man hamnade i chock men vi vet båda två idag att vi provocerade till världens ände.
De är än idag extremt ångerfulla.

Du vet säkert mycket väl hur en tonåring kan låta och provocera, till slut brister det även för den bäste föräldern. Nu ska jag inte förminska hela händelsen, men ska du få vettiga råd får du ge oss lite mer material att gå på.

Att folk skriker “soc” för minsta lilla är rent sagt löjligt, speciellt efter den tunna tråden vi har att gå på.
blåmärken och sådant kan vi höja ett ögonbryn för, men syns det inget så kanske vi gör en höna av en fjäder.

Absolut att vi ska ta detta seriöst, men väldigt klen trådstart.

2 gillningar

Tycker absolut att du ska göra en orosanmälan! 14 år och har varit med om en skilsmässa…då kan man nog bli rätt stökig med all rätta och ska för den delen inte riskera att bli slagen hur det än har gått till!!! Jag skulle inte känna mig trygg nästa gång barnet är hos sin pappa! Hur ska det här sluta?? Vi får inte glömma vad vi utsätter våra barn för i och med skilsmässa och nya partners som ska in stup i kvarten efter ett tag… .kan inte vara kul!