Varje gång jag kör barnen till pappan är det värre och värre där. Barnen bor varannan vecka och minsta barnet är 9 år.
Det luktar illa. Påsar med ölburkar längs hela väggen i köket. Inte en yta ledig på någon bänk/bord och barnen har sagt att de inte kan sitta vid köksbordet mer för pappan har så mycket grejjer där så de äter en trappa upp i ”finrummet”, som snart ser lika illa ut. De svarta granitskivorna är vita av damm och det har varit så varje gång jag kommer dit. En garderob och kartonger står mitt i korridoren och det har sett ut så i två månader nu. Fåglarnas mat slut och vattenbehållaren grön😥 spindlar och damm. Det kan inte vara hälsosamt att leva i det där… Jag frågade minstingen om pappa städar nån gång och han svarade att han aldrig städar och att det är han själv som måste sköta om fåglarna. Minstingen har bett pappa att städa.
Jag tog en bild i smyg faktiskt.
Fattar inte att hans nya tjej vill vara där. Jag hade nog backat ur om jag hade varit hos en man som inte anstränger sig att ställa ordning lite utan har det på det viset… önskar barnen kunde bo här jämt. Jag städar åtminstone en gång i veckan och då har det ju blivit massa damm. Men det var ju jag som städade då jag bodde där hos pappan. Nu ser jag hur huset och tomten förfaller.
Minstingen säger kommentarer om att han trivs bättre hos mig, att det är roligare och bättre här😥 Han säger att tiden går så fort när han är hos mig och undrade om man kunde köra två veckor hos vardera, men han ändrade sig snabbt…
Jag vill ju inte påverka barnen så jag säger inte att möjligheten kanske finns. Barn är ju så rättvisa…och lojala…men det känns hemst för mig att se vilket hem de måste bo i där djuren blir misskötta.
Har någon samma situation?
Ja, någon lägstagräns finns väl. Dock är den nog betydligt lägre för så pass stora barn som inte kryper på golvet eller stoppar konstiga saker i munnen. Det beror ju lite på hur illa det verkligen är, om det “bara” är otrivsamt och stökigt eller om det är direkt hälsovådligt.
Hursomhelst så är det väl bra att du kan erbjuda dem en bättre miljö så att de inte tror att det där är enda sättet att leva. Om de vill bo mest med dig när de blir lite äldre kan det ju inte skada att pappan får veta att detta är en viktig del i beslutet och därmed också chansen att fundera på om han inte vill göra annorlunda.
Om det är riktigt illa kan du göra en orosanmälan. Antingen kommer soc dit oanmält, och då ser de hur det ser ut, eller så ringer de och förvarnar, och då kommer antagligen pappan att städa. Win-win.
Men - du kanske vill vara anonym för att inte få problem med pappan.
Det är tragiskt att alla “föräldrar har rätt” till 50% av boendet med barnen, men att det finns noll och inga krav på att de samtidigt ska fungera som vuxen ansvarstagande förälder och förebild.
Att djuren/fåglarna far illa ser jag som ett mycket mindre problem (även om det är trist) än att barnen far illa, men det hela hänger såklart ihop när alla ska samsas med en
Jag vill lägga till att min fosterdotter växte upp i en sådan misär som du beskriver. Det hon fortfarande är arg över, är att ingen anmälde hennes mamma. Flickan tvingades bo med kattskit och mögel i en vedervärdig stank. Hennes kläder tog lukt också, så de andra skolbarnen kommenterade det när hon var i skolan.
Mina äldre barn (11 och 13) säger att de vet att det är skitigt men att de inte bryr sig. Men minstingen på 9 reagerar verkligen. Och jag tycker det luktar förfärligt.
Jo självkllart är barn viktigast av allt, men jag är en stooor djurvän och mår så dåligt av att se (mina föredetta) två fåglar sitta i en bur utan mat och där vattnet är grönt. djurplågeri:disappointed_relieved:
Nej vi har inga papper på vems de är. Jag sa till barnen att de borde sälja fåglarna och det vill barnen men pappan säger ”nej nu har ni valt att ha fåglar så då får ni ha dem och sköta dem”
Nu kommer jag att få på skallen så det sjunger om det… men det var då ett herrans engagemang över de där fåglarnas väl och ve och den där skäggagamen som ingen ens verkar vilja ha
Men få som har några synpunkter på att människobarnen faktiskt ska leva och bo där halva sin tid
Haha, Ja så är det.
Men djuren kan ju absolut inte säga nåt. Barn är lojala.
Barnen (två av mina) har sagt att de vet det är som det är men bryr sig inte medan minsta bryr sig.
Vidrigt att bo där även för barnen förstås, men de kan ju prata.
Borde det inte dessutom vara ytterligare ett officiellt bevis på att skötseln av hemmet (och barnen) hos pappa är usel, när till och med husdjuren blir omhändertagna?
Tjaaa… inte kan då jag se att graden på fåglar och kräldjurs omhändertagande skulle kunna tas som någon intäkt för hur människobarn faktiskt har det. Nog borde allt fokus ligga på människobarnens väl och ve, oaktat fåglar och kräldjur, det kan iaf jag tycka. Även om jag förstår att det är en åsikt som inte är särskilt poppis.
För djurens väl och ve är ju en obligat hjärtefråga in absurdum för många, så till den milda grad att den tom. kan tillåtas att övertrumfa mycket annat…
Barnen får mat och vatten till skillnad från djuren. De är också tillräckligt stora för att tala för sig och försvara sig. Djuren vanvårdas och plågas, och de är totalt hjälplösa.
djurplågeri:disappointed_relieved:
