Hej!
Min sambo har sedan en tid tillbaka blandat in sina föräldrar i våra diskussioner/bråk. Detta har länge skapat en väldigt dålig situation i min mening. Vid samtal med terapeut stod det klart att en sån situation inte fungerar. Men nu är vi tillbaka på ruta 1 då min sambo ringde dit sina föräldrar senast idag vid en konflikt. Konflikten i fråga var att jag ville ta vår 3.5 åriga dotter för att träffa sin kusin som fyller år. En bilresan på ungefär 1.5 timme enkelväg. Svärföräldrar med mamma tycker jag är oansvarig då det uttalas till mig när de kommer till vårt hem. Varpå jag försöker förklarar att jag inte vill lösa konflikter på detta sätt med deras dotter. De tyckte det behövdes. Vad i helvete är det som pågår? Nån som har nåt input?
Herregud, låter ju helt sjukt. Jag hade då aldrig kunnat respektera någon som ringde sina föräldrar vid konflikter i relationen.
Varför blanda in sina föräldrar?
Varför skulle det vara oansvarigt att åka 1,5h. (Det är ju ingenting) Klart att barnet skall få träffa sin kusin som fyller år
Har ni ofta diskussioner/bråk, kan det vara att din sambo känner obehag eller tom lite rädsla under dessa?
Det är ofta bråk ja. Men det är nog snarare jag som blir rädd/tillbakadragen i dessa situationer då min sambo har ett hett temperament och häver ur sig saker framför barnen om mig och vad hon tycker och tänker. Så jag vill väl egentligen bara göra situationen så bra som möjligt för barnen. Försöker säga att vi behöver ta vissa saker när barnen inte är med. Men det respekteras sällan då hon dragit igång eller vad man ska säga. Känns så illa för barnens skull
Jag tror det är för att hon ska få sin vilja igenom. Det är ju enligt mig under extrema förhållanden man skulle bete sig såhär. Inte för en vardaglig diskussion. Har även hänt många gånger förut. Men aldrig av en anledning stor nog som kräver det enligt mig.
Förlåt men är man vuxen så ska man kunna hantera sina egna konflikter. Inte springa till mamma och gråta. Hade min man gjort på det viset hade jag blivit skogstokig och övervägt att lämna relationen för det är min partner jag valt att leva med, inte hans släkt.
Jag hade ingen bra relation till mina föräldrar och skulle aldrig någonsin lyfta en enda fråga med mina föräldrar som är känslig. Jag berättade en halvkänslig sak för min pappa som jag och min man dryftade och sen visste hela släkten det och det nådde en av mina vänner!! Så nej tack! Mina problem är mina och ingen annans. Sen spelar det ingen roll om man har världens bästa relation till sina föräldrar, är man vuxen så hanterar man sina konflikter på ett vuxet sätt och springer inte till mamma och pappa varje gång det händer något. Och gör man det så är man inte vuxen oavsett hur gammal man är.
Håller helt med. Har sagt detta. Även rakt till svärföräldrarna igår att de gör det omöjligt för oss - jag och min sambo - att ha en relation. De (svärföräldrarna) plus sambo försökte även prata med mig när jag försökte leka med vår dotter vilket för mig är ytterligare ett lager av opassande och respektlöst beteende då ingen lyssnade till min vädjan om att inte lösa konflikter på det här viset
det här är en känslig fråga. Men är din sambo svensk?
I många kulturer är det fritt fram för hela tjocka släkten att lägga sig i.
Ja hon är svensk.
Hur gammal är hon?
Snart 38
Å gode gud 
Sätt ner foten och gör det ordentligt!
Era konflikter är era att hantera. Släng ut svärföräldrarna när de kommer hem och ska reda ut en massa.
Har gjort det förut via samtalsterapi. Att jag vägrar ha det såhär. Men tillbaka på ruta 1 igen. Min “plan” lutar mer åt att sluta försöka ändra situationen och istället lämna den. Tyvärr har vi små barn på 1.5 och 3.5 år. Det gör allt svårare. Men håller med om att det är fruktansvärt märkligt och osunt
Verkligen märkligt och osunt. Tänker hon att hon får “mer rätt” om de är flera på samma sida? Som förälder tycker jag det är lite ens jobb att vara på sitt barns sida, men det är ju också därför det är ganska fegt att dra in föräldrarna såvida det inte är en superakut situation, vilket ju inte alls verkar vara fallet. Tyvärr verkar du ju inte få någon respekt alls och då är det svårt att se hur det ska gå att lösa. Hon får väl leva med sina föräldrar istället.
Har du berättat för din sambo vad det kommer kosta henne om hon inte kapar navelsträngen till sina föräldrar?
Jisses, 38 och fortfarande fast i föräldrarnas grepp? Det är sjukt!
Jag flyttade hemifrån när jag var 20 och inte sjutton har mina föräldrar fått ha något att säga till om hur jag och min man grälar eller uppfostrar våra barn. Och de har försökt!
Jag tror det är så hon tänker, ja. Blir bara väldigt olustigt. Man vill ju brinna av fullständigt men då hade de pratat om min reaktion istället för vad de faktiskt gör och hur osunt och respektlöst det är i min mening
Jag har sagt det många gånger. Men uppenbarligen går det inte in.
Ni kanske ska boka parterapi eller familjerådgivning? Du verkar inte nå fram till henne överhuvudtaget!
För ovasett hur det går måste ni kommunicera om barnen under ganska många år. Går ni skilda håll kommer svärisarna fortsätta lägga sig i ändå
Vi gick i terapi i somras och prata igenom mycket. Dock är det precis samma som innan igen. Trots lovord att inte prata framför våra barn eller bjuda in svärföräldrarna till våra konflikter.