Då jag var i den värsta chockfasen så vågade jag inte somna själv så jag bad någon att sitta med mig tills jag somnade. Det hjälpte mig. Jag visste jag var ensam när jag vaknade men kunde ta det bättre än att gråta mig till sömns ensam.
Alla knep att ta sig igneom sekund och minut är bra.
Kämpa på @Solis
3 gillningar
En psykolog kan inte ändra detta faktum, det är sant.
Men de kanske kan hjälpa till att ge perspektiv på ditt liv.
För självklart är du värd att älskas. Av både familj, vänner, partner och inte minst dig själv.
Men sen får vi kanske inte alltid det vi förtjänar, och väldigt många här i världen har aldrig fått den uppskattning eller kärlek som de verkligen skulle ha förtjänat. Tyvärr är det en orättvisa som är svårt att göra något åt
Men det definierar inte dig. Vi kan inte låta de värsta av människor vara de som bestämmer vårt egenvärde.
Så jag skulle säga att först och främst kanske SSRI kan vara något för dig initialt, bara för att hjälpa till att hålla näsan ovanför vattenytan.
Men sen har du faktiskt inget att förlora på att prata med någon professionell. Ingenting alls.
Jag tror att många av oss har varit där du befinner dig just nu, och att många har haft samma tankar. Men det behöver inte förbli så
6 gillningar
Kära Solis,
Jag hade också den här typen av tankar i höstas. Jag skrev ett brev till min vårdcentral och fick en tid jättesnabbt för de insåg hur illa det var ställt.
Kontakta sjukvården och be om hjälp. Man tänker inte klart när man är mitt i en depression.
Och hör av dig här i tråden.
Kram
3 gillningar
Instämmer i kören - sök proffshjälp. Ju förr desto bättre. Börja på vårdcentralen - de kommer ta detta på allvar. Kan inte sjukvården hjälpa dig med psykologtider, kolla vad du har för möjligheter via dina försäkringar.
Jag hade möjligheten att via fackers försäkringar att gå ett gäng gånger till KBT-psykolog, och han var SÅ BRA för mig. I efterhand kan jag ångra lite att jag väntade så länge som jag gjorde, för jag hann trampa ner i det mörkaste hålet. Å andra sidan var jag kanske verkligen redo att vända tillbaka till ljuset och livet. Det blev en gamechanger för mig - jag ska aldrig tillbaka dit.
Du är värd att älskas @Solis , men du måste tycka det själv också! 
4 gillningar
Hoppas du kunde sova nåt inatt, och allra helst att du tog kontakt med vården igår. Om inte så gör det idag! 
Även om du inte känner det nu så är vi många här som vet att du är värdefull, och många har också erfarenhet av depressioner - därför vet vi att oavsett hur nattsvart allt känns just nu så går det att vända, med rätt vård!
2 gillningar
Kan bara instämma, det enda jag har ångrat med att söka hjälp är att jag inte gjort det tidigare eller tillräckligt ofta.
2 gillningar
Du är inte ensam om tankarna, även om mina inte handlar om rädsla för att vara singel.
Har nog bara blivit rädd för mig själv en gång, det var när jag var i ungefär samma tid som du är nu. Då satt jag på köksgolvet med en kniv längst armen och var så klar, det som väckte mig var att något av barnen hojtade från sitt rum. Nå de behövde ju sin middag, och vid närmare eftertanke ville jag inte att de skulle se mig så. Då satte jag upp nån plan, ett löfte till mig själv om när jag tidigast fick gå. Tog upp det med min psykolog som tyckte det var bra, då hade jag x år på mig att få en ny man vid min sida. Vilket kanske inte var det jag behövde höra.
Att du träffar rätt psykolog, terapeut, präst eller liknande har större betydelse än hens inriktning. Du måste hitta rätt person för dig att prata med. Det kan vara minst lika svårt när man känner att man inte orkar. Men glöm inte att det är OK att byta om det inte känns bra.
För att må bra så måste du få läka inifrån och ut. Det kan och får ta tid oavsett vad någon annan tycker. Jag var ute och sprang i helgen och när jag blir trött så tittar jag gärna ned. Då sprang en man i gruppen upp bredvid mig och sa " Titta framåt - det går lättare då". Det försöker jag ta med mig även i allt det andra.
5 gillningar
Dejtingsajter blir tyvärr så ytligt då det är bilden man ser först.
Utmaningen är ju att mötas på ett sådant sätt att man kan upptäcka varandras personer. Personer man tycker om blir ju vackra! Min sambo är inte vacker i mångas ögon, men i mina är han det! Samma med mig, jag är tjock, sminkar mig aldrig och ser inget särskilt ut, men det är inte avgörande.
Fråga dig själv vilken man du vill ha. Vilka egenskaper är viktiga för dig? Hur ser din dröm om ert gemensamma liv ut?
Viktigast av allt, ta inte vem som helst! Du är värdefull! Utmaningen är att hitta den som uppskattar dig! Jag är säker på att han finns!
4 gillningar
Jag har lyssnat på er alla och idag var jag till läkare. Tyvärr fick jag bara rådet att jag kan ta hjälp via Mindler om jag inte tycker att vc’s psykolog har hjälpt. Men jag har iaf försökt att få hjälp nu.
Tack till er alla som finns på detta forumet
5 gillningar
Gör det. Kolla Mindler. Jag har aldrig testat själv men vet flera som är jättenöjda.
Det är viktigt, @Solis.
Vid suicidalitet ska du bedömas och få vård av instans med psykiatrisk specialistkompetens, inte av nätpsykolog.
Vidhåller att du ska söka till psykakuten och vara tydlig med att du har tankar på att avsluta ditt liv - låter som att VCläkaren antingen inte uppfattat detta eller inte tar tag i rätt instans.
Det finns massa effektiva behandlingar som inte psykologer har i sin arsenal (även om de är ett bra stöd, såklart), men som psykiatrin i övrigt kan ge.
2 gillningar
… och såklart, BRA att du sökte läkare! 
1 gillning
Kära @Solis ! Du är viktig!
Tyvärr kan det vara svårt att få hjälp när man är psykiskt dålig, men lova att du i alla fall försöker alla sätt att må bättre först, innan du eventuellt tar livet av dig. För självmord är en permanent lösning på ett problem som kan vara tillfälligt!
Jag är inte alls någon expert men kollade tillbaka i din första tråd och det framgår ju att du haft dålig självkänsla redan sedan unga år. Men sådant går att jobba med! Du har under många år levt med en person som inte har respekterat dig som individ med egen vilja vilket ytterligare har brutit ner dig, det är klart att det tar tid att hela! Jag förstår att det är jobbigt att tänka att tid kanske är en viktig faktor i att må bra. För många av oss här har det tagit ca 5 år innan man helt avvant sig från sitt x.
Jag vet inte om du är en sådan som är rädd för att göra bort dig eller ligga någon till last, men om alternativet är självmord så våga iaf testa att ta plats, göra bort dig och kräva din rätt!
Vad tycker du om att göra? Gör mer av det! Skaffa hund! Bli kontaktförälder! Gå ut och promenera - fort! Motion mår man bra av! Och ring till psykakuten!
2 gillningar
Du har helt rätt i att jag är en person som inte vill vara någon annan till last och att göra bort mig och bli hånad och pekad och idiotförklarad är något jag har övat mig mycket på att bli. Det är nog därför jag är där jag är idag, jag har förstått att hela jag är ett skämt.
Jag ska jobba på att hänga kvar i livet och om det inte går så hoppas jag att få ro i evigheten iaf.
Jag är egentligen en social och rolig person med många (ytliga) vänner, men inom mig hör jag bara vad x och hans vänner tycker om mig och det har blivit min sanning.
Det är bra konstigt hur några få människor kan bryta ned en anna person så pass att man inte känner något värde över huvud taget.
4 gillningar
Fruktansvärt att du blivit behandlad så illa! Men jag kan lova dig att det inte haft med dig att göra, du har bara hamnat i vägen för destruktiva personer som gjort sig själv större på din bekostnad. Låt skammen ligga där den hör hemma - hos dem.
Du har all rätt att finnas, utvecklas och ha ett fullt och rikt liv, och att jobba upp självkänslan - självvärdet - är faktiskt lättare när du inte samtidigt har nerbrytande krafter inpå dig, dvs ditt ex osv. Men om du inte tidigare satt dig själv i första rum så är det ovant, läskigt och kanske rentav känns fånigt att göra det. Jag hejar på dig härifrån, och här har du massor med allierade som bara vill dig väl.
Kanske kan du börja skriva lite dagbok här så vi kan peppa varje god tanke du kan tänka om dig själv, stärka dig att våga hålla fast vid den?
4 gillningar
Det var en bra idé med en dagbok. Jag tar nog den idén och försöker jobba med mig själv 
4 gillningar
Räcker med bara några få meningar -så att det blir gjort! Du klarar detta, fokusera på det som stärker dig och gynnar dig 
2 gillningar
Vi är många här som bryr sig om dig. Skickar en kram. Du klarar dig nog. Du är såå mycket värd för alla andra utom ditt x kanske. Men han är bara en endaste människa. Alla andra bryr ju sig. Ingen är värdelös. Ingen. Du är viktig och kär för många. Kom ihåg det!
5 gillningar
@Solis Bor du i Stockholm kan du alltid skicka ett PM om du behöver lite stöttning IRL
Vi är många här som tror på dig och vill stötta, om vi kan
2 gillningar
Jag bor i södra Norrland annars hade jag gärna tagit hjälp av någon av er IRL
1 gillning