Vi har två gemensamma barn, två och tre år gamla.
Jag har ett barn sedan tidigare, i mellanstadieålder, som bor hos oss varannan vecka.
Det funkar bra, men jag har fortfarande svårt för att inte träffa min son oftare. Vi separerade för åtta år sedan, och jag tycker fortfarande att det är ledsamt att inte få träffa honom varje dag.
Hur som helst, jag träffade min nuvarande man, och vi flyttade ihop och fick ett gemensamt barn. Under graviditeten kom det fram att han varit otrogen mot mig flera gånger. Både när jag var gravid och tidigare.
Han var också medlem på diverse dejtingsajter.
Det blev kris i relationen och vi gick i terapi. Jag trodde att han ändrat sig. Vi gifte oss.
Vår dotter föddes, allt var frid och fröjd. Blev gravid igen 6 mån senare, och födde vår son. Strax därefter hittade jag en konversation med en av hans “tjejkompisar”, där han tjatade om hans känslor för henne. Jag kontaktade henne och förklarade att jag var hans fru, och att vi precis fått vårt andra barn. Hon blev upprörd, för det visste hon såklart inte.
Sen har det varit lugnt, bortsett från en kvinna han chattat med förra året och påstått att han är singel.
Nu har jag tyvärr hittat honom på Bodycontact, han skriver vad han vill göra med andra kvinnor, och har skickat mängder med privata meddelanden till tjejer,
som är så pinsamma att läsa…
Konfronterade honom, och han vägrar prata om det.
Säger bara att det är som ett beroende. Säger till honom att söka hjälp. Det vill han inte.
Vad ska jag göra? Våra barn är fortfarande så små, och det känns hemskt att utsätta dem för detta.
Jag är så vansinnigt arg på min man, men kan inte visa det, eftersom jag sätter barnen först. Vill inte att de ska fara illa på något sätt.
Jag är ledsen för din skull.
Men du kommer nog aldrig må riktigt bra i den här relationen. Få känna dig trygg och att du kan lita på honom.
Vad jag tror kommer den att bryta ned dig bit för bit och tillslut kommer du tro att det är ditt fel och hans beteende normaliseras.
Du kommer aldrig kunna ändra honom, om han inte själv ser det som något problem. Eller ens förstår hur det sårar dig.
Du får antingen ta att det kommer nya kvinnor i framtiden eller lämna nu.
Mitt ex var otrogen fler än en gång så jag utgår från oss och hur jag mår nu när han tillslut lämnade mig för en av dessa flickor.
Om han vägrar att pata så får du sätta ner foten och ställa krav.
Bestäm dig för vad DU vill och håll kvar vid det. Vill du ge honom en chans att rädda ert förhållande? Bestäm då vad som skulle krävas för att göra det och han får gilla läget.
Och vaddå beroende? Då får han söka hjälp!
Jag tror också du måste sätta hårt mot hårt här. Du kommer långsamt må sämre och sämre om han tillåts fortsätta sitt chattande. Och eftersom det är ett beroende/missbruk kommer det förmodligen förvärras.
Men som med alla beroenden finns det bot. Men då krävs det en vilja i honom att bearbeta och jobba med sin förändring.
Kanske kan ni börja med familjeterapi som kan leda till insikt hos honom att han behöver jobba med sig själv.
Tack för svar!
Jag mår så dåligt över detta han har gjort, och det sjuka är att han verkar inte bry sig nämnvärt.
Visst var det kanske fel att snoka i hans mobil, och det är inte likt mig, men eftersom han har varit otrogen flera gånger, så gjorde jag det. Hade såklart hoppats på att inte hitta nåt.
Han säger bara “sluta sura”. Som är jag är “sur”! Jag är riktigt förbannat vansinnig, men vill inte att barnen ska må dåligt över att vi bråkar inför dem.
Dessutom går min 11-åring igenom en tuff tid just nu, och jag måste stötta och finnas där för honom nu.
Förutom att jag inte vill vara ifrån mina små barn varannan vecka, så är jag också livrädd för att jag inte ska få bo kvar i mitt hus.
Det är ett fristående litet hus, lite lantligt trots att vi bor i ett storstadsområde, med trädgård. Hyresrätt och jag står ensam på kontraktet, men efter vad jag har förstått så kan han få det i alla fall om vi skiljer oss.
Jag funderar på hur jag ska göra, och det får ta den tid det tar.
Problemet är att han verkar rätt obrydd. Inget att sura över, typ.
När jag kom på honom med de tidigare otroheterna hade vi inte barnen att ta hänsyn till, och jag agerade efter mina känslor. Skrek, grät, svor och kastade saker.
Det vill jag egentligen göra nu också, men håller mig lugn inför barnen.
Är kort och kylig, men håller mig lugn.
Och han tycker att jag ska “sluta sura”…
Sluts inte sura, din reaktion är normal. Skulle han vilja att du gjorde detsamma? Och även om han skulle tycka att det är ok så mår du inte bra av detta.
Jag tror inte att han ändrar sig om han inte ser det som ett problem och tar hjälp. Vill du leva med en sådan man?
Gå inte på att han vill vända detta till att du gjort fel genom att kolla hans telefon. Man ska kunna lita på sin partner och vara öppen med vilken typ av relation man vill ha. En kan inte vilja leva i tvåsamhet medan den andra parten vill ha andra spelregler.
Lägg känslorna åt sidan, vad skulle du råda en väninna att göra som har en sådan man?
Ta reda på mer om dina rättigheter ang t ex boendet osv.
Hittade detta: Vem får bo kvar vid en separation? Det här gäller för hyreskontrakt
Kontakta en Jurist omedelbart, om du är med i facket så kanske du har nått där.
Du måste kolla upp ditt rätt till boende och en jurist kan säkert svara på det.