Otrohet, lögner, barn

Min historia
662

Det är inte konstigt att du känner ångest!

Du har åter igen förlitat dig på en man som tidigare visat att han inte går att lita på! Av någon anledning, som du nog behöver hitta svar på för att bli hel, nöjde du dig med smulor denna gång. Du vill så gärna att den föreställning som du målat upp skulle genomföras och bli sann, men inte heller denna gång stod han vid sitt ord! Inte ens smulorna fick du!

Jag tror på ett sätt att det är bra att han visar så tydligt vem han är! Kanske behövs det för att du till slut ska klara att drämma näven i bordet och klara av att vända honom ryggen på riktigt.
Det du visar honom idag är att du inte är värd mer än smulor, men du är värd såååååå mycket mer!

Kram!

3 gillningar
663

Då var jag här igen😏
En veckas semester avklarad
Framtiden i ett töcken, eller inte?
Mannen visade sej från sin bättre sida på semestern
Jag fick avlastning
Han är fortfarande helt ego och jag tror inte han förändras inom överskådlig framtid.
Vi var sen på Kalmar slott med dottern och hennes kusin och jag njöt varenda sekund. I fjol var mannen där med henne och kusinen, utan mej, och jag var så glad nu att få dela upplevelserna. Jag led verkligen i fjol. Så det var värt alla kompromissar för mej, där och då. Ingen fysisk kontakt mellan mannen och jag.
Någon sorts balans, mycket temporär
Inga enkla svar, inget svart eller vitt

1 gillning
664

Vad bra @Floriana att du fick den där stunden i gemenskap som du känt dig så utesluten från. Jag kan verkligen känna igen mig i den längtan, och i att vara beredd att göra nästan allt för att det ska uppstå. Men med det sagt så hoppas jag för din skull att du kan våga stänga dörren för din man snart. Jag tror du skulle kunna vinna frid och en ökad självkänsla av det. Kram!

1 gillning
665

Förra sommaren hade jag “stängt dörren” helt, tom bytt lås. En jäkligt tuff sommar var det. Hur menar du “stånga”? Är det inte bra att kunna ha vardaglig kontakt kring barnen osv? Vi har inte så mkt som pussats på flera månader, jag har stängt av där

666

Jag kanske missförstod det du skrev tidigare, förlåt i så,fall. Jag tolkade det som att han både börjar om med dig och samtidigt planerar in dejt med någon annan, och att du mår dåligt av det för att du fortfarande har känslor för honom. Det var inte resan med familjen som jag menade, mer villkoren runt omkring den. Men jag fattade nog inte hela bilden, får läsa lite mer!

1 gillning
667

Visst beter han sej som ett arsle, men jag kan ändå “plocka russinen ur kakan” inbillar jag mej. Har kunnat ett tag åtminstone , umgåtts, med dottern i fokus

668

Så nu är jag på väg på en veckas kurs, blir första gången någonsin så länge borta fr dottern. X har lagt på ett kol för att “fånga in mej”, troligen för att försöka ha kontroll över mej på resan. Har han det då? Vet inte faktiskt. Saknar dottern och katterna redan

669

X bor i huset m dottern medans jag är borta. Börjar närma sej hemresa och verklighetens skit. Fan, vad jobbigt.

670

Nu sover han på soffan. Jag är bara artig mot honom. Jag fruktar att “väcka björnen som sover” precis vid skolstart etc. Men såhär skulle jag behöva säga eller skriva till honom:
“Fortfarande känns det sorgligt att tänka på den familj som både dottern och jag trodde vi var. När ni alltid badade sö kväll och hon tittade på Pettson framför din dator i studion. Hon var bara 5 när du drog och ångesten och sorgen var total.
Sen många vändor och våndor senare, ska vi nu äntligen spela med öppna kort? Jag får kolla din tlf osv. Det ska vara transparens. Upptäcker sparade bilder av senaste affärens kön mm. Upptäcker att du kollat Annas fb nyligen och att hon skrivit känslosamt brev. Upptäcker att du haft kontakt med Gunilla under hela hösten (i whatsapp) då vi skulle kämpa och gick i terapi efter min födelsedag. Då jag trodde att vi för första gången äntligen bara var vi två i terapirummet, utan extra brud, men så var det alltså inte, du körde på med Gunilla samtidigt. Och även hade kontakt med henne kring Mallorca - resan, så jävla ledsen jag blir att du sumpat alla dina egna försök att komma vidare, fattar inte meningen
Trodde, när du ansträngde deg kring min födelsedag, trodde kring jul å nyår när du var så mycket med oss och jag även vågade ha sex till slut, trots att du hoppat av terapin av grumliga anledningar. Trodde, när du verkligen ville Mallis. Och Mallis gjorde att jag trodde att denna sommaren skulle bli vändpunkten, men du hade en ny samtidigt. Kan nog inte tro mer nu, och det gör så ont”

671

Jag förstår att det just nu bubblar ett starkt behov från dig att kommunicera med honom. Du tror någonstans fortfarande att han är mottaglig för denna sortens argument och att han kanske kommer förstå eller ändra sig om du förmedlar känslor och tankar på rätt sätt.
Det kommer han inte!
Bra att du har präntat det du vill säga här! Men jag tror att du blir helare på sikt om du slutar att kommunicera på det sättet med honom. Det kommer inte hjälpa och det når inte fram. Dessutom blottar du din mycket tunna hud för honom genom att framföra sådant här. Du gör dig lättare att attackera. Så låt bli! Börja värna din integritet! Sluta vädja! Det kommer du må bättre av! :heart_exclamation:

4 gillningar
672

Vet inte vilket ben jag ska stå på. Tänkt att han får hänga hos oss, men vi är bara vänner. Kanske kan även han vänja sej vid den tanken hoppas jag. Innan har han ju sagt att om det är slut, då klippenhan totalt. Kan det verkligen enbart handla om kontroll? Jag sa till honom att han kan fortsätta träffa dejten, men han och jag är “bara” vänner, helt ok för mej. Men nej, så ville han ju EGENTLIGEN inte ha det, sa han, och gjorde hux flux slut med dejten, trots att jag inte ens ville det. Nu kommer hela tiden massa förslag på saker som han vet jag uppskattar som har med gemensamma familjesaker att göra. Skulle önska vi kunde göra sånt, men att det var tydligt fr båda att vi bara är vänner. Alternativt att han börjar bearbeta sitt beteende i den terapi han förhopnongsvis ska återuppta nu i höst. Så kanske något hopp kan växa fram om nått år eller så. Är rörig jag vet, vet allt, vet inget

673

Gud så jobbigt @Floriana när han är så ambivalent. Det verkar vara många av oss Hr inne som har partners/X som är ambivalenta och inte vet vad de vill. Vad vill du? Det är ju svårt. Vad man vill eg och var man pallar att ta sig ur. Tro mig. Jag vet.
:hibiscus::hibiscus::hibiscus:

1 gillning
674

Ja, tyvärr vet du oxå:(
Går inte din i terapi??

675

Går DU i egen terapi, Floriana?

Har du någonsin läst igenom hela din egen tråd från allra första början, i ett enda svep? Om det var ett tag sedan, alternativt att du aldrig gjort det… så gör det nu direkt och försök att läsa det som om allt detta rör någon annan än dig själv, någon du bryr dig väldigt mycket om och som du vill enbart det bästa. Varför inte försöka föreställa dig att det är din egen dotter det handlar om, om något tiotal år… eller din syster!?

Hur skulle din uppriktiga respons till henne egentligen bli om du är brutalt uppriktig och ärlig när du väl läst igenom alla inlägg i denna tråd?

Styrka!

3 gillningar
676

Min man? Nä @Floriana, han anser sig absolut inte behövs nån terapi. Allt är ju bra i hans liv då länge alla runt honom följer hans flow.

2 gillningar
677

Jag förstår inte @Floriana. Å ena sidan säger du att du enbart tänker dig att umgås med ditt barns pappa bara som vän, men så kollar du hans mobil och blir upprörd över att han dejtar. Om du verkligen innerst inne accepterar att ni bara är vänner, så har han ju all rätt till att dejta (hur svinigt han än beter sig). Jag tror att du fortfarande ser honom som din man och har förhoppningar om att han bara ska vara din och det är därför du kontrollerar honom och blir sårad. Risken är att du genom att säga att du bara ser honom som vän lurar dig själv och fördröjer din process. Han kommer inte att ändra sig.

Vill inte såra dig med mina ord, men ser hur illa du far. Tror precis som @Noomi att du ska sluta fokusera på vad du tror ditt barns pappa behöver utan istället börja fokusera på dig själv och vad DU behöver för att se DINA mönster. Kämpa på! :heart:

3 gillningar
678

Blir mest upprörd över lögner och åter lögner. Sa sist till honom att han gärna kan fortsätta träffa sina dejtar, jag tänker inte lägga mej i längre, men den friheten ville han inte ha, konstigt nog, gjorde slut med senaste dejten på eget bevåg. Sen har jag upptäckt lögner bakåt i tiden som upprör. Han har dejtat när vi gick i rådgivning , när han övertalat mej på sina bara knän att få en chans till. Berättade att han kommit till insikt under den långa, ensamma (jo tjena) sommaren , och jag valde att ge honom en sista chans om han bokade och betalade rådgivningen

679

Jaha, tyckte jag läste nångång att han teraperade sej, men tycker ju i så fall inte han gjort några framsteg direkt… men han gör altså inte det - föga förvånande. Han måste ju vara så in i bänken charmig och underbar när han inte är ett as? Eller så uppskattar vi bara det att slippa ångest så himla högt, att vi står ut med nästan vad som helst
Deras trevliga sida är en drog mot smärtan och ensamheten och ångesten och känslan av litenhet

1 gillning
680

Har ju tänkt att JAG kontrollerar situationen, får honom att hänga här instället för att kräva dottern till sin lägenhet. Ger dottern möjlighet att träffa sin pappa ofta, men hans agenda är , konstigt nog, att hitta tillbaka - därav hans välvillighet. Är rädd att slå hål på den tron och den välvilligheten…

681

[quote=“Floriana, post:678, topic:2882, full:true”]Berättade att han kommit till insikt under den långa, ensamma (jo tjena) sommaren , och jag valde att ge honom en sista chans om han bokade och betalade rådgivningen
[/quote]

Du sitter i den värsta av alla vidriga och oönskade sitsar som finns… nämligen den med en man som gör som han vill, när och med vem han vill. Som vet att du sitter fast, som utnyttjar det/dig och tar det han vill ha med den han vill och när det börjar blåsa och han anar att du börjar få nog så trycker han på precis rätt knapp i dig och du är genast tillbaka igen. Han kan dig utan och innan, och han utnyttjar det skamlöst och du låter honom utnyttja dig.

Du rättfärdigar ditt stenhårda beroende av honom med alla möjliga och omöjliga anledningar där barnets väl och ve är det starkaste. Inte för att det får honom att krypa till korset, för hade det funkat så hade problemet varit ur världen för länge sedan… utan det enda som barnargumentet fungerar för är att du kan ursäkta dig själv för det som du utsätter dig själv för.

Det är till och med bättre med den partner som bara går och aldrig kommer tillbaka, hur gruvjävligt det än är. För då får man sörja och successivt komma tillbaka, men det helvete du brottas tar aldrig slut och det är så förgörande att det inte finns ord för det. Du låter honom trampa på dig, så länge du bara kan. Men de sår som uppkommer av hans utnyttjande är ändå en västanfläkt mot de sår som uppstår när du trampar på dig själv.

Han är en utnyttjare, för att det är sån han är, det enda han är och även för att han kan. För att du låter honom vara det mot dig. För att du är så beroende av honom att du skulle gå genom eld och vatten och förintas (eller förinta dig själv) hellre än gå miste om en eventuell smula som han kanske kastar åt dig… så länge det passar honom. Han kommer aldrig att ändras så länge han tjänar på att vara precis så usel som han är. Det är därför män som han behöver kvinnor som dig.

Så hur är det nu, har han förverkat sin sista chans? Eller ger du honom ännu fler?

Önskar så att jag kunde göra något för dig, önskar mina ord kunde hjälpa dig… men jag befarar att du inte är mottaglig ännu. Ditt hopp förleder dig, det förblindar dig, det är vad det där vedervärdiga hoppet gör med dig. Hoppet är en skoningslös parasit. Parasiten hoppet behöver egentligen ingenting alls verkligt och sant för att frodas och växa, det räcker med ytterligare ett tomt löfte, ett litet ord, en föraning, en tolkning eller bara ett leende eller en kram. Det där hoppet parasiterar på sin värdorganism (dig) till dess det tömt ut allt av livskraft som finns därinne.

Döda hoppet om honom, en gång för alla :punch:

https://www.youtube.com/watch?v=knuHDPbE5es

3 gillningar