Olycklig i sexlivet

Jag har varit gift med min man i 23år och vi har två fina barn tillsammans 17 och 16år. Han är en fin man på alla sätt, men väldigt introvert och hämmad. Jag gifte mig med honom trots att vårt sexliv inte var den mest fantastiska redan då.
Jag har mått dålig pga bristen på närhet och känt mig olycklig utan att veta varför och jag har gått till olika psykologer för att förstå mig själv, men fick inte fatt i vad som gjorde mig så olycklig förrän för 3år sen när en annan man väckte en enorm längtan hos mig som jag hade tryckt ner i 20år.

Jag har pratat mycket med min man om min längtan och att jag älskar honom och vill att vi ska ha mer sex med varandra.

Frågan är vad ska jag ta mig till? Jag älskar min man men att vara kvar i relationen och längta efter andra män som kan tillfredsställa mig gör mig så olycklig.

5 gillningar

Vilken rävsax. Bra att du frågade honom rakt upp. Det är väldigt modigt. Att gå bakom ryggen på honom kommer inte vara en hållbar lösning. Förklara för honom hur allvarligt det är just nu. Det är dock två delar i känslan av sexet med en annan man.

Det ena är det förbjudna att du inte får göra det egentligen. Det andra att ni är helt nya för varandra så ni anstränger er mycket mera för att få till det. Så jämförelsen är lite orättvis. Men din längtan är ändå där. Känner du dig nära din man känslomässigt?

Avvisad är ju aldrig roligt. Förklara för honom vart ni är påväg. Dvs till separation och jag skulle tro det är både sex och intimitet emotionellt som är borta?

3 gillningar

Ja klart det kan vara en lägre drift…. Knepigt.

Väldigt ofta är det ändå så att det är relationen mellan som gör det. Om du ber honom titta på erotik? Är han mer sugen på andra kvinnor?

Ger du honom den trygghet han behöver? Kan han ta upp alla ämnen oavsett eran historia utan att det blir svåra diskussioner? Kan han utrycka sina böjelser utan att skämmas?

Jag säger inte att du har rätt i din analys. Men ger lite vinklar som kan vara värda att undersöka.

Jag håller med. En gång i månaden är för lite för mig med. Min fru drog också den valsen om att hon inte hade drift. Vi höll på så i nåt år. Men drift det hade hon absolut.

Så till den milda grad att jag nästan undrar vem hon är just nu. Är obehagligt att se för mig. Men är ju riktat mot andra män. Verkar snudd på desperat behov av det nu. Så i värt fall var det vi som inte hade attraktionen och viljan på plats.

1 gillning

Jag har skämtsamt föreslagit att se erotik tillsammans men han vill inte. Han är inte bekväm i att prata om sex eller när jag frågar om han tänker på att ha sex med mig. Det har nu blivit så pinsamt eller rättare sagt smärtsamt att se ”oskyldiga” sex scener när vi tittar på serier tillsammans. Han är inte bra på att uttrycka sina känslor men brukar säga att han älskar mig och kallar mig för sin älskling.
Jag vet inte vad jag vill med det här inlägget mer än att det är smärtsamt.

1 gillning

Ja det låter ju onekligen som han har någon skam eller låsning kring den där biten. Sådär fungerar bäl inte en vuxen man?

Det enda som med säkerhet går att konstatera är ju att han inte kommer att förändras. Han var asexuell när ni träffades och han är det fortfarande efter 20+ års äktenskap. Du/ni har försökt med allt.

Det enda du har kvar att svara på är helt enkelt om du vill fortsätta eller inte.

3 gillningar

Med detta i åtanke tycker ju iaf inte jag att skilsmässa borde vara första alternativet. Men du längtar och lider, jag vet hur det är, när du skriver

kan jag ärligt säga att jag levde likadant i över 10 år. Och då var 1 gång i månaden de intensiva perioderna! Annars kunde det gå något år, det hände redan innan barnen. Men jag älskade henne lik förbaskat. Men det är förkrossande, att den enda person man åtrår, vill ha, och som får det att brinna i kroppen inte känner detsamma tillbaka. Det gick åt pipan till slut för mig och min dåvarande fru. Men det jag lärde mig var att det inte är själva liggandet egentligen det handlar om. Alltså det konkreta samlaget. För hade manen blivit impotent eller kvinnan blivit skadad i underlivet vid barnafödande exempelvis hade det ändå varit något som gått att leva med.

Om det funnits ömsesidig lust från båda, och att båda hade levt ut den efter bästa förmåga.

För det är det som det handlar om. Man vill kunna uttrycka och leva ut all sin lust och längtan, och man vill känna att den andra möter en med samma energi. Kken i fttan, om ni ursäktar uttrycket, är bara det vanligaste sättet, men absolut inte det enda. Att uttrycka sin lust, säga vad man skulle vilja göra med sin partner, och komma med en invit är att göra sig sårbar. För man riskerar att avvisas. Och det gör ont. Om det sker då och då i ungefär samma omfattning från båda hållen är helt normalt, och inte särskilt obehagligt. Om det är helt enkelriktat maler det ner självförtroendet och ens bild av sig själv som värd att älska. När man möts i lusten får man en bekräftelse av sig själv man inte får få av någon annan än den man valt, och det är värt en risk.

Men det handlar om sårbarhet. Att sträcka ut en hand innebär att den blir bortvald. Du beskriver honom som att han tycker det är obekvämt att prata om sånt här. Kan vara så att han tycker det är obehagligt, att han inte är trygg med intimitet och sexualitet så som du menar. Och jag är rädd för att när du har gråtit, resonerat, pratat om erotik och eventuella andra partners, då har han ryggat tillbaka ännu mer. Det är lätt att reducera det till nekanden och antal sextillfällen per månad, men det är nog lite på fel nivå att fokusera.

Jag tror att erotik och öppet förhållande är fel väg att gå här. Jag tror inte ni kan reda ut det tillsammans, utan det behövs proffshjälp. Om han inte vill ändra på något och ta hjälp, då har du bollen och måste välja om du vill leva såhär resten av livet eller om du vill lämna honom.

/mina tankar kring sånt här. Kan som vanligt ha helt fel så ta det inte på för stort allvar.

6 gillningar

Precis så är det! Precis den frågan som jag tacklas med och funderar över nästan jämt. Ska jag lämna honom eller inte? Kan jag stå ut med datt ha det så? Ska jag aktivt leta efter någon annan? Den sista och enda otrohetstillfållet för 3år sen gav mig så mycket så bara jag får uppleva det en gång till.
De här tankarna ( förutom otrohetsnatten) har jag även delat med honom och han säger att han blir ledsen av att höra eftersom han gör allt för mig och att det inte är han som har förändrats utan jag då jag ”visste” från början hur det var.

1 gillning

Ja visst har han rätt i det, att du visste hur han var gällande sexet från början. Men du var kär och älskar honom fortfarande och du gav er 23 år och två barn.

Kanske får han vara glad för det han fått för det är en ganska unik grej det där med att inte beröra och inte vilja ha sin partner sexuellt. Och under sååå många år. Inte många hade orkat så länge som du.

Kanske ska ni nöja er med 23 år, det är lång tid. Era barn är rätt stora nu och det kanske är dags för nåt annat. Det är en knivig situation och vad du än beslutar dig för så kan du iallafall vara trygg i att du verkligen försökte.

2 gillningar

Tack för dina tankar! Tårarna föll av att läsa dina ord! @nu_ar_allt_bra nu_ar_allt_bra

Jag tror inte han kommer att förändras men jag villl inte lämna honom då det är ett alltför stort beslut och en stor förlust för mig och mina barn att inte ha sina föräldrar tillsammans, även för våra respektive syskon och familj och vänner.

Men jag har lekt med tanken att om jag hittar någon annan där jag kan få känna mig sedd och bekräftad sexuellt och om han kommer på mig så får han ta beslutet om han vill lämna mig eller så kanske han inte gör men han kanske avvisar mig ännu mer och blir kall mot mig, men stannar kvar ändå i relationen. Jag vet inte….

2 gillningar

Om du rannsakar dig. Var sexet verkligen så dåligt i början? Lätt att förvanska sina minnen att passa. Men om det var sä så kan du inte blir så besviken.

Mitt ex sa samma sak men kollade våra meddelanden från början. Vi var inte missnöjda nån av oss. Det var väldigt intensivt åtminstone i början.

2 gillningar

Jag vet inte… det kanske är en skam eller låsning eller blyghet eller avsaknad av lust och låg libido . Jag vet inte eller så är han hämmad och han har lärt sig från barnsbenen då man inte visar så mycket fysisk närhet mellan hans syskon och hans föräldrar till barn och barnbarn.

Han är en empatisk och varm man mot mig och våra döttrar men en behärskad man som inte visar mycket av sina känslor eller pratar öppet. Jag är däremot väldigt fysisk och tycker om att visa känslor och våra döttrar likaså som har hjälpt honom att öppna upp mer och visa lite mer känslor till oss alla.

2 gillningar

Åk till djungel o ta ayahuasca. Tror det kanske skulle gagna er.

Jag var så kär i honom för han var så snygg, lugn, varm och trygg och jag minns att jag tänkte att äntligen en man som inte är snabb på att vilja ha sex. Om jag minns rätt så hade vi sex oftare i början av relationen, men jag märkte redan då att han inte kysste mig lika passionerad och oralsex kändes stelt och konstigt, men vi var så kära.

Jag vet att jag har länge tänkt att han har aldrig gett mig orgasm, så jag tror att det kanske var så redan då eller så fejkade jag orgasm eller nåt, men jag var inte så mogen i min sexualitet och och lust utan var belagd med en massa skam om att inte vara alltför ”lösaktig” om jag hade en starkare libido.
Vi var inte mer än 26år gamla då.

2 gillningar

Ja att inte få orgasm är såklart frustrerande. Men annars tror jag att man kan vilja ha mer efter ett antal år med samma. Att ha sex med en ny partner kommer vara annorlunda. Att få massa orgasmer kommer bli vardag någon gång också.

Men det låter som ni måste ta tag i detta. Jag lyssnade nog inte tillräckligt på min fru. Vi hade ändå hårt sex och orgasmer varje gång. Men hon ville ha hårdare och flera o mer närhet. Närheten hade efter ett tag dessvärre försvunnit. En närhet som en främling lätt trumfade. Så är det dessvärre oftast har jag förstått när man tar steget till otrohet.

3 gillningar

Kan dom gott låta bli. En hotad växt som västvärlden kan låta urinvånare få använda ifred. Käka en svamp från gräsmattan istället

Jag tror att det finns två förklaringar. Antingen har han en eld inom sig, men han känner sig inte trygg att leva ut den. Kan bero på uppfostran/uppväxt eller misslyckade försök i ungdomen som krossat hans sexuella självförtroende. Dvs att det känns osäkert för honom. Det kan vara en rädsla att avvisas eller att du svarar med ett “Usch” om han uttrycker lust, eller att sexualitet har varit väldigt skambelagt när han växte upp, t ex hårda tillsägelser eller skambeläggande vid onani. Eller i värsta fall att att han blivit utsatt för något som gör att sex förknippas med något farligt och otäckt.

Eller så har han helt enkelt inte någon större lust alls, nära asexualitet.

I det första fallet så har han lust i sig, men det finns hinder för honom att komma över. Det går nog att lösa, men han måste göra det för sin egen skull och kommer antagligen behöva hjälp. I andra fallet så är det helt enkelt sån han är och varken kan eller ska behöva ändra på sig.

Och som sagt, att du söker utlopp för dina lustar utanför äktenskapet kommer bara leda till fördärv. Han har redan sagt att han inte vill det. Och eftersom du är så svältfödd så när du träffar någon som uppfyller det är det mycket stor risk att det slår över i en våldsam förälskelse. Om han av ena eller andra anledningen inte kommer förändras, gör valet om du kan leva utan passion eller inte. Kan du inte det, skilj dig innan du är otrogen igen.

3 gillningar

Tack @nu_ar_allt_bra för din analys. Spot on. Han är en trygg man med en trygg barndom och uppväxt, dock inte så fysisk som person och som du säger är han nära till att vara asexuell. Han kan vara utan sex i flera månader medan jag längtar nästan varje dag. Det kanske är jag som har nymfomani ( vad vet jag) men samtidigt så har jag gjort avkall på min drift i så många år och nu känns det försent. Jag önskade att jag förstod allt det här innan.
Nu har vi varit gifta så många år och starta ett nytt liv känns försent. Jag är snart 50år.

Det är aldrig för sent :slightly_smiling_face: Jag tror snarare att det sexuella blir allt bättre med åren för både en själv och alla potentiella partners har haft tid att lära sig. När man är ung har man ingen koll på vad man håller på med, skulle man träffa nån att ha det bra handlar det nästan mest om ren tur.

Sen att du hungrar varje dag är inte så konstigt. För en som svälter tänker på mat hela tiden varje dag. Det betyder inte att den hade ätit non stop bara för att mat fanns att tillgå. Samma med sex. Om du har ett behov av att ha sex säg var tredje dag så betyder inte det att din lust kommer med 3-dagarsintervaller. Utan då kommer den efter tre dagar, sen består den tills den blivit mättad på nytt. Jag tror det är därför de som har den lägre lusten i ett förhållande tycker att partnern vill ha sex “hela tiden”. De tänker att partnern vill ha det varje dag, men så är inte fallet riktigt. Och det kan nog bli så också att den med lägre lust reducerar sin partners lust till det rent mekaniska, “han vill bara tömma/hon vill bara ha mig som en levande sexleksak”. För det är lättare att avfärda något banalt än att inse att man sårar någon med sitt avvisande.

2 gillningar

Tack för dina ord @nu_ar_allt_bra Det hjälper mig mycket i mina tankar.