Hallå allihopa!
Ett tag sen jag skrev något nu. Några av er har kanske läst min förra tråd om vad jag kommit på min fru med att göra. Har mest känt att mitt ständiga velande har varit trist att läsa och har därför låtit bli. Men idag hände något som jag bara måste få skriva av mig om och höra era tankar kring. Snälla, orka dela med er av era tankar, oavsett vad de må vara.
Jag har inte tagit steget att skilja mig, för flera olika anledningar. Jag har istället valt att sticka huvudet i sanden och tro på att “det blir bättre”. Tänker att om jag bara kommer en liten bit närmare att må bättre, trots det hon har gjort, så finns det en chans att det SKA vara vi och vi kan klara det.
Jag har dock inte kommit till en plats där jag litar på henne. Överhuvudtaget. Hon gör och säger konstiga saker, uppför sig ofta på sätt som sätter igång mina misstankar. Men det är bara misstankar. Och trots allt min fru har gjort, räcker inte misstankar för mig. Jag måste hela tiden ha bevis. Hur konstigt som helst, jag vet.
Men det har ju såklart gjort att jag är på helspänn för allt och jag snokar. Det är egentligen ett stort no-no att snoka, men hon har gett mig anledning att göra det, mer än en gång. Jag kan faktiskt inte säga att jag skäms för att jag gör det.
Hon har gjort en massa konstiga saker under de två åren som gått sedan jag konfronterade henne om hennes dubbelliv. Hon bytte bl.a kod på sin telefon och hade nån as-dålig ursäkt för det.
Hon visste inte om det, men jag kunde hennes inlogg till Apple-id, så jag kunde se var hon var. Plötsligt ändrades lösen till detta. Det kräver en hel del att göra det och min fru är inte tekniskt lagd. Och varför skulle man göra det om man inte ville försäkra sig om att ha en helt låst telefon för andra (mig)?
Hon snokar igenom mina saker, plånböcker, kläder. Hon försöker komma åt min telefonkod och snoka där. Hon går igenom min arbetsväska osv osv. Hon tror att jag inte märker det…
Allt sånt här, gör mig ytterst misstänksam. Såklart.
Men det är och förblir misstankar. Och det räcker inte för mig för att ta upp det och prata om det eller lägga det som grund för skilsmässa.
Jag har inte kunnat lista ut hennes kod på telefonen. Har försökt, tro mig! Men hon är väldigt försiktig med den. Ytterligare en sak som gör mig misstänksam. (Jag hade kunnat betala dyrt för att komma åt hennes kod…)
Men idag när jag kollade på den, var den oväntat nog olåst. Det visste hon nog inte om.
Jag dubbelklickade på hemknappen och kollade alla öppna appar. “Bilder” var en av dem. Och där ser jag att hon på morgonen en annan dag, tagit ca 5 bilder på sitt kön i en skönt liggande och sexig ställning. På tre av dem, hjälper hon dessutom till med handen för att få det till att se ännu sexigare ut. Egentligen inga problem, so far. Men JAG har inte fått de här bilderna skickade till mig. Lär nog inte få det heller.
Så här är jag nu. Kroppen skakar, tunnelseende, hjärtklappning osv.
Med det som min fru har gjort innan i åtanke, så känner hjärtat att detta är bevis. Men hjärnan motarbetar och säger att hon kan ha tagit bilderna för att skicka till mig. Jag har ju inte sett att hon har skickat dem till någon annan. Bevis bevis bevis.
Med tanke på hennes privata anteckningar sen förra gången, så känner hjärtat sig 110% säker på vem som har fått de här bilderna. Men hjärnan säger att jag måste ha bevis som inte kan bestridas.
Total konflikt hela tiden.
Vad tänker ni när ni läser detta?
Snälla låt mig få höra, oavsett om det är till min “fördel” eller fruns.