Hem | Så här skiljer du dig | Skriv bodelningsavtal | Juridik | Sök advokat | Träffa psykolog | Artiklar

Nu blev jag en i statistiken

Så blev även jag, efter 30 år med samma man, en del av skilsmässostatestiken… känns overkligt… Men han har det senaste halvåret pratat om det. Vi har haft stökigt med barn o flytt o sex. Sex har alltid varit ett problem. Han har alltid tyckt vi haft för lite.
Nu vill han leva ett normalt liv säger han.

Men han tycktd ändå vi skulle kunna ha sex tills att vi verkligen flyttar isär om sisådär 2 mån.
Att jag flyttade in i gästrummet, det var skitlöjligt, vi hde sovit tillsammans i 30 år!
O jag längtade efter honom o flyttade tillbaka… o hade sex.

Jag har haft mina misstankar om en annan kvinna, tecken fanns. Jag frågade flera gånger. Men nej det fanns ingen. Han ville bara vara själv!
Han sa att man vet aldrig, det kanske blir vi ändå sen. Kanske han kommer att flytta in till min lägenhet sen.

Skillsmässan gick igenom o han skålade med mig…

Midsommar ville han inte fira med mig. Helgen efter deklaraerade han att han skulle på fest.

Helgen efter det skulle han på fest igen.

Vi hade sex regelbundet. Nej han hade ingen annan.

Vi pratade om att vi vill sklijas som vänner. Viktigt med respekt. Vi har dock 30 år i hop. 2 barn, vuxna nu.
Vi talar om om vi inte kommerhem en kväll då talar vi om det.
Jag vädjar igen att inte ljuga för mig. Jag vill inte bli så förnedrad.

Förra veckan kom han inte hem på lördagen. Hörde inte av sig.
På söndag morgon kl 6 får jag ett sms. Förlåt jag skulle ha sagt att jag inte kom hem.
Jag sa att han var en jävla idiot.
Han kom hem på eftermiddagen. Vi skulle tvätta o städa.
Nu hade han legat med en annan, hon som jag misstänkt. Det bara råkade bli. Nu kunde vi ha skilda sovrum.
Jag sa att han var vidrig.
Han åkte till jobbet fram o tillbaka. Ja raffsade ihop lite kläder o åkte till en kompis.
Han sms o frågade vart jag tog vägen o att han startade tvätten.

Jag ringde henne o frågade om dom hade ett förhållande, vilket hon bekräftade. Hur länge hade det pågått? Det ville hon inte säga. Men vi var skilda o han fick umgås med vem han ville.
Jag sa att jag hade frågat honom om dom hade ett förhållande, men han nekat och att vi ju haft sex senst för två dagar sen.

Ja nu sitter jag här. Ont i magen, ledsen, besviken o arg.
Vi flyttar om knappt två månader. Jag har semester nu. Föröker aktivera mig. Har vänner som bryr sig om mig. Jag är dom evigt tacksamma!
Men jag kan ju inte vara med dom jämt o då kommer ångesten smygande.
Kommer jag träffa nån ny? Törs jag? Jösses att visa sig näck för en annan man! Är alla män galningar?
Nät dejting, nej tack! Finns det män i minålder 50 år, som vill ha en kvinna i samma ålder eller söker dom bara yngre förmågor. Får jag hålla till bud med en 60 årung? Hur blir det till jul!?

Usch allt bara är ett kaos. Jävla idiot han är! Klarar jag detta!? Hur???!!! Jag känner mig så jävla förnedrad!
O han han tycker inte han har gjort nått fel, han sa ju att han legat med henne.
Ja men herregud, det handlar ju inte bara om ett ligg! Det handlar ju också om vägen dit o vad han sagt o gjort med mig. Men nej, han har inte gjort nått fel.

Han har inte varit hemma på hela helgen. Det är skönt att slippa se honom. Vet inte hur veckan blir. Hur ska jag kunna undvika honom.
Semestern känns lång, känns långt tills flytten…

// numera en siffra i statestiken

2 gillningar

Hej.
Det är rätt uppenbart att luffarn gjort fel.
Men att kunna stå för att han fört dej bakom ljuset för att få det han ville ha, det är han för liten o ynklig för. Fy fan!

Lika solklart är det att du känner som du gör pga att ni hade kommit överens om att behandla varann med respekt o hänsyn o att kommunicera.
Vilket var oerhört lätt för honom att säga!

Allt sedan leva upp till de man sagt och lovat, va för honom inte lika viktigt.
Han valde att göra allt detta.

Jag förstår att du känner och mår som du gör.
Jag tycker synd om dej, jag har själv varit där.
Försök tänk och agera utifrån de som nu ligger framför dej.

Du har inte gjort något fel, du har inte svikit något löfte eller någon överenskommelse.

Skit i dating o allt annat just nu och fokusera på dej själv. O i allt kaos må så bra du kan.
Jag lovar dej att det finns mängder med bra karlar både yngre o äldre som är fina mot dej.

Va rädd om dej.
B

Jag lider med dej, vet hur det känns.

2 gillningar

HAN borde känna sig förnedrad av sitt eget beteende. Hu, för att byta partner så snabbt! Vidrig var snällt sagt tycker jag…

Du klarar detta. Du tänker ju rätt som ställt frågor och inte velat bli ljugen för. Att han ljugit för dig kan ju inte du hjälpa, och inte kan du göra något annat än att förhålla dig till det heller. Tyvärr! Tänk nu på dig själv och ditt eget mående bara. Ny relation verkar hända de flesta men parkera du dina tankar kring det ett tag. Det löser sig och julen är långt borta.

Din historia var nyttig för mig att läsa för den får mig att reflektera över min egen situation, som inte hör hit just nu, men jag är väldigt tacksam över att du delar med dig av din! Fortsätt skriva på forumet - det hjälper både dig och andra. :yellow_heart:

Tack Bengan! Jag tror jag blir knäpp i huvet! När jag försöker prata med honom o få honom att fatta hur han skött detta o han inte tycker han har gjort nått fel!
Jag kan inte förstå hur han inte kan se det!

Det som gör att jag tänker på om jag ska hitta nån annan tror jag är dels för att han ju har en annan, jag ska fan inte vara sämre.
Men dels också för att jag varit någons i så många år, nu är jag ingens, bara mig själv. Jag har inget fotfäste!
Vem är jag utan honom! O jag har inte haft lusten att vilja vara bara mig själv. Nu sparkade han ut mig o tvingar mig att ta reda på det…
Och sen är det nog också det som är i Sverige, det att det fult att vara ensam o jag är så ensam!
Jag har vänner som är rädd om mig, men jag kan ku inte vara med dom hela tiden.

Men tack för att du ser det inte han ser! Då är jag inte orimlig i mina tankar!

/Toto

Tack Caro!
Ja han borde känna nått… men han är i sin lilla nya bubbla nu. Där är allt han gör normalt.

Jag ska fortätta skriva här, absolut! Det var gott för själen att få skriva av sig. Och gott för förståndet att få svar av er att han faktiskt är vidrig!
/Toto

Varför måste de ljuga hela tiden? Varför kan de inte stå för vad de gör? Sviker sig själv och andra. Och hur står de ut med sig själva??
Jag önskar dock att jag hade deras förmåga att stänga av tankar och känslor. Verkar vara enklare så.

2 gillningar

Ja eller hur! Varför måste dom ljuga!
Att dom sen inte fattar att man är förbannad o känner sig förnedrad!

Igår kom han hem, han har sovit hos henne nu hela tiden, men skulle sova hemma.
Jag stack innan han kom hem.
Jag hade satt lappar på vilka grejor jag ville ha o vilka grejor han kan få. Han sa inget om det.

Jag hade också gjort en tidslinje för sista tiden o skrivit in händelser o hur jag ser på det.
Han sa inget om det heller.
Däremot fick jag just ett mail där han tyckte att jag skulle ge mig nån gång.
Han tyckte vi skulle prata för han vill slippa känna allt hat…

Ja, tänk jag skulle vilja känna mig förnedrad! Men det är ju jag det, det är ju inte lika viktigt…
/Toto

Ja stackars han att han får känna hat…

Tycker ändå du verkar hittat en bra strategi med lapparna!

1 gillning

Men du
Du är absolut inte sämre bara för att du inte skaffar någon annan, jag fattar vad du menar o håller med dej om det du beskriver.

Men att bara byta ut någon mot nån annan efter 30 år tillsammans, inte ens kunna upprätthålla den enklaste form av hyfs o stil är under all kritik.

Självklart vill ha han nu prata ut o förminska sitt svek o dåliga beteende gentemot dej.
Han vill alltså att du skall acceptera hans svineri, o släppa hatet, så det känns lite bättre för honom…

Dina känslor o åsikter har han ju redan kommenterat med att -”ge dej nu”.

Jag tycker ärligt talat att den har idioten borde gå o snubbla o slå av sig skallen nånstans.
För där inne är det riktigt illa, annars gör man inte så här!

Du har all rätt att vara vansinnig, ledsen o besviken. De är ensamt och det är jobbigt.
Man gråter så snoret rinner, det är ok. Man får göra det.
De är helt normalt.

Va rädd om dej
Jag önskar dej allt gott.
B

2 gillningar

Nu har han varit hem o vi har pratat. Han bedyar att hon inte varit ett mål för honom.
Konstigt då att hon har varit så snäll att gå på lägenhetsvisning med honom, innan skilsmässan var klar.
Konstigt att det var med hennes bekanta som han har varit på fest med dom senste 3 helgerna.
Hon har nog också limmat på honom.

Han tyckte han har varit tydlig med att vi ska gå ifrån varann. Även om vi haft sex bara två dagar innan han satt på henne.
Även om han sagt att “man vet aldrig”
Men han har ju mått så dåligt! O nu skyller jag allt på honom o han mår ännu sämre.

Jag blir så arg på mig själv! Jag sa att jag fortfarande älskar honom… Men jag gör det!
Han frågade om jag ville ha en kram, då sa jag jag vet inte, fast hela mitt inre skriker Jaaaaa!

Jag kallar henne F ordet. Det gillar han inte… men jag säger att det säger jag så mycke jag vill!
Jag säger att han ju inte kan förvänta sig att jag ska vara lycklig för hans o hennes skull.

O nu åker han till henne igen. Jag sa att jag tycker han är vidrig som fortsätter k henne. Att vi inte kan få flytta från varann först.

Imorron ska jag åka till IKEA o beställa möbler. På onsdag ska jag sova hos en kompis.
Han frågade om jag ska åka nånstanns under kvarvarande semester. Jag vet inte sa jag. Fast det vet jag att jag ska… Han tycker det är jobbigt att vi är hemma samtidigt. Jag tänker inte berätta mina planer…

Helst skulle jag bara vilja göra en törnrosa, sova i tusen år o sen vakna upp hela livet fungerar normalt igen!
Jag vill inte gråta mer, jag vill inte ha ont i magen mer! Jag vill ha mitt liv tillbaka!

Men, min farmor sa alltid, “man får ta en dag i taget”. Ja så är det. Snart är den här dagen slut o jag får sova bort några timmar.

Tänk positivt… jag har gått ner fem kilo! Det är bra! Var lite trivselkilo som allafall skulle bort.

Imorron är en annan dag/Toto

1 gillning

Farmor var klok! Och helt rätt hade hon, men det är tufft att ta in när en lever i kaos. Ditt X har gjort alla fel som finns och det ska du inte klandra dig själv för.

Berätta inget för honom om dina planer från och med nu, ni lever ju inte ihop längre. Du lever ditt liv! Klandra inte dig själv för sex, ni hade lite olika mål där… Inte heller för att du står för att du älskar honom fortfarande. Det är fint. Och rätt. En byter inte kärlek så där bara! Kvalitetsstämpel på dig! :muscle:

1 gillning

Kära du beklagar allt du varit med om men även om du inte känner så nu så skatta dig lycklig att du slipper denna man. Vilken skitstövel och narcissist som kräver sex av dig och ljuger samtidigt som han har ihop det med någon annan. Verkligen respektlöst och du förtjänar bättre.

I långa loppet kommer du vara vinnaren av er 2!.
Rent spontant så var glad att du slipper skitstövlen snart…Han är ingen vuxen man

Du har en del att jobba med ser jag.

Gamle Descartes uttryckte saken sålunda: “Cogito, ergo Sum”.
Fritt översatt: “Jag tänker, alltså är jag”.
Där måste du börja.
Läs och ta in vad jag skriver nu:
Du finns för din egen skull, inte någon annans. Du existerar oberoende av andra och har ett värde i dig själv, i att du är. Där måste du börja. När du kan älska och trivas med dig själv kan andra också älska och trivas med dig för din egen skull, inte för den bekräftelse och behov du har av andra ger dem.

Om det nu är fult i Sverige att vara ensam, varför har vi då rekord i ensamhushåll? Vem är det som påstår det? Vissa lever i självvald ensamhet. Andra föredrar att leva i ett förhållande hur dåligt det än är. Relationsknarkare som hoppar in i den ena relationen efter den andra och som kan ha flera parallella samtidigt - som ditt ex.

Vad andra tycker och säger är skit samma, det är vad du tycker som räknas. Du ska inte bry dig om vad du tror att andra tänker eller anser, det är vad du tycker och anser som är viktigt för dig. Du ska inte låta andra styra det du tänker, bry dig om vad andra värderar. Umgås du i kretsar där relationer är viktiga kommer du få den uppfattningen, umgås du med singlar som föredrar att vara ensamma får du hör att det är det liv som är värt något, är du på ett gym får du höra hur viktigt kost och motion är, är du medlem i gastronomiska akademien är det hur viktigt en rejäl god middag med ädla drycker är o s v i all oändlighet.

Du måste ta reda på vem du är, vad du vill, inte göra eller tycka saker för att andra gör det utan finna din väg. Det finns bara en som du kommer att vara tillsammans med alltid och hela livet och det är dig själv. Därför måste du börja där, se ditt eget värde som du har inuti, inte vad du presterar eller vad andra tycker och tänker.

Jag har i hela mitt liv försökt vara mig själv, gå mina egna vägar, försökt hitta vad jag vill och tycker om trots en omgivning som försökt pracka på mig deras smak, stil och vad det nu kan vara. Det är väl därför jag kan umgås i vitt skilda kretsar, förstå olika aspekter av saker och ting, respektera att andra kan ha andra uppfattningar - och är trygg i mig själv. Visst är det trevligt att träffa någon som tycker om en för den man är, inte för det man har eller kan, och gör de inte det är det ingen idé att hänga med sådana i alla fall.

3 gillningar

Hej Rulle,
Hrm… vet inte riktigt hur jag ska svara på detta…Kanske har du helt rätt…Jag har läst det 4ggr nu…
Att jag varit med denna man sen jag var 18 har ju såklart gjort att jag känner mig naken utan honom.
Han har varit en fantastisk make som alltid talat om för mig att jag är älskad, alltid ställt upp på mig, alltid slagit knut på sig själv för att hjälpa mig o andra. Han är en mycket snäll människa.

Jag läste i nån annan tråd en kvinna som undrade vilken utomjording som tagit över hennes makes kropp o själ o så säger jag också. Eller han har en jävla 50årskris!

Jag förstår att jag måste hitta vem jag är utan honom, men jag vill inte det. Jag vet att jag inte kommer att få honom tillbaka. Kanske vill jag inte det heller om några veckor.
Men just nu är allt så nytt o skrämmande. Ångesten över att ha förlorat honom har mig i ett järngrepp.
Jag tror jag kan börja bearbeta honom när vi inte bor under samma tak längre, det är snart 1 mån kvar. Då bor jag i egen fin lägenhet o behöver inte veta när han kommer hem bara för att åka till henne.

Jag vill inte vara själv, jag vill ha nån att älska, att få smeka någons hud, att vara någons.
Jag förstår att jag måste läka mig själv först innan jag bjuder in nån annan.
Just nu gör allt ont, allt är skrämmande och allt är bara ett enda kaos.

Jag ska läsa ditt svar flera gånger. Förnuftet förstår vad du menar, men just nu inte hjärtat.
Tack för dina ord/Toto

5 gillningar

Känner igen varenda tanke du har @Toto! Tyvärr finns det inget annat att göra än att uthärda och komma igenom skiten, smärtan och sorgen. Så plågsamt det är att veta när han åker till den andra kvinnan, finns nog ingen värre tortyr?! Och finkänsliga är de inte heller, svikarna.

En egen bostad är en viktig milstolpe. En är iallafall på tryggare mark när en dippar… Dipparna kommer, om än mer och mer sällan ju längre tiden går. Bara att låta dem komma, det finns inget annat.

Att hitta närhet med någon annan, känns ofattbart ännu för mig (det har gått sex månader nu sedan Kraschen). Och jag vill också ha närhet, gemenskap, höra till ett “vi”! En blir ju helt tokig när en ser vad “alla andra” demonstrativt lägger upp för fina stunder i sociala medier så här i semestertider. Jag har landat i att läkandet får ta tid. Tinder får vänta.

Du kommer landa på fötterna även om det är fritt fall just nu, och sedan kliver du på uppåt igen. Om än med små steg. Men många små steg i rätt riktning gör tillsammans stor skillnad! :yellow_heart:

1 gillning

Ja Caro, det gör så ont!
Fasen man kan ju inte lyssna på musik heller, allt handlar ju bara om kärlek! Jag blir galen!
På tv bläddrar jag förbi kärlekadrama, bra om det är thrillers om mord o annat elände.

I jobbet har jag haft utbildning i förändringskurvor. Alla stadier. Man kan inte fuska o tro att man är klar innan man är klar. Men jösses va jag vill fuska!!! Har inte alls lust att ont i magen mer!!!

Tänk att det skulle bli så här. Nu när barnen flyttat hemifrån, ekonomin är helt ok o vi skulle kunna umgås o göra precis va vi ville.
Usch vilkwn jävla röv han är! (Ursäkta språket)

Nu har det gått en dag till… snart ska jag gå o sova.
Några timmar utan att tänka.
Sov gott alla!/Toto

1 gillning

Ååååh! Och jag känner också igen allting! En slår på radion i bilen och det spelas “It must have been love - but it’s ooooover now” - jotack, jag vet! :face_vomiting:

Jag såg fram emot “vuxenlivet” när min man och jag skulle umgås och resa utan att bara vara förädrar. Still waiting… En jävla idiot är han, och han håller med.

Jag tror att någon som är ansvarig för musiken på min mataffär blivit lämnad. Idel låtar om brusta hjärtan som “how am i supposed to live without you”… som att gå och handla mat av någon anledning inte redan gör att jag känner mig ensammast i hela världen.

3 gillningar

Jag måste få ställa en fråga till er… Det är ju fruktansvärt jobbigt att gå o vara arg o ledsen.
Om jag redan nu väljer att ha en bra kommunikation med mitt ex, trots att jag så fruktansvärt ledsen.
Lurar jag mig själv, eller hjälper jag mig själv genom att inte drunkna i detta arga.

Han tycker ju så klart att det är jätte jobbigt när jag är arg o säger obekväma saker, men då har jag sagt att det vore väldigt konstigt om jag inte hade något att säga o bra gratulerade honom. Det kan han ju förstå.
Han har erkänt att det var idiotiskt att blanda in en annan kvinna.

Men frågan, kan jag redan nu välja att gräva ner stridsyxan ( jag menar inte att jag ska bara acceptera o gratulera) bara för att få lite lugn i vardagen?
/Toto