När man tror att man börjar må bättre och kan se framåt så rävker det med en sådan liten grej som själper allt , Jag har hållit på med våran skilsmässa i snart ettår för vi skulle vänta med att sälja på våren,trodde väl aldrig att det skulle innebära ett år av förnedring n o kräkningar från min blivande exman. Trodde nu att jag var på väg att läka men så kom det ett bakslag igenom att våran son fyller år och den dagen skall han åka hem till pappa o hans nya och äta middag fanns inte en tanke på mig och att jag ville fira honom,tillsaken hör att han fyller 27 år o har egen lägenhet o flickvän trodde ju att det skulle vara tårta ho dem ,men nej då åker dom till pappas nya hem o nya vän så skall HON vara med min son på hans födelsedag .Så jäkla svårt att klara av att han träffar henne såhär när det är så laddat för mig.
Åhhh, arma du… jag förstår så väl din smärta och din besvikelse 
Barnen är verkligen ens akilleshäl där minsta lilla tuva kan stjälpa hela lasset.
Min egen strategi är att heeeeela tiden påminna mig om att de är just barn (även om de är vuxna och borde förstå, så är de alltid barn i förhållande till sina föräldrar) och därmed inte, ännu, är kapabla att leva sig in i den situation som deras val skapar hos den som sas. “blir över”.
Detta är på både gott och ont, för det betyder att han inte ser dig som ett hjälplöst offer som måste omhändertas av honom och som han måste anpassa sig och sina val till. Men, det kan också betyda att din son inte har helt lätt att sätta sig in i andras/dina behov och det är i mångt och mycket en grundläggande personlighetsfråga (säger jag som har två barn, tack och lov en av varje sort) som du isf bara tvingas att acceptera.
Balansgången som förälder till ett “vuxet” eller nästanvuxet barn är hårfin. Men mitt råd är att du sväljer förtreten nu, men talar relativt klarspråk (för med de som inte intuitivt känner detta på sig av egen kraft så räcker inte allmänt hållna och halvkvädna resonemang) vid väl valt tillfälle i närtid där detta är färskt. Har du tur så slår det rot och bär frukt i framtiden och om inte så har du gjort vad du kan och får “bara” älska din son villkorslöst, precis som han är 
jo jag har prtat med honom hur jag känner och min syn på dt hela och att jag inte vill att han inte ska träffa sin pappa ,men inte hos dom och med henne inblandad inte ännu .
Vad blev sonens reaktion på det som du sa till honom då?
Blev det det här beslutet han tog att ändå åka till pappan och hans nya för att fira sin egen födelsedag?
Fy tusan så jobbigt!
Skickar massor av styrkekramar!
jo han åkte till sin pappa , men han förstår nog inte riktigt min situation .
Sedan har han alltid varit rädd för att såra folk så han kan nog inte säga till sin pappa att han inte kan komma .
Det är ju inte att han inte får träffa sin pappa men blanda in henne och på sin födelsedag är för magstarkt för mig fixar tyvärr inte det just nu. Så jag valde idag att inte tfäffa honom kan inta sitta där och veta att han skall ut på middag sen med pappa och henne . I det hela sammanhanget är att deras pappa har kränkt mig så mycket under den här resan som dom inte har en aning om för jag får inte beräta varken för minson eller dotter vad deras pappa har utsatt mig för för dom vill inte veta
tack