Har skrivit lite här innan skilsmässan var ett faktum.
Kort historia vi separerade hösten 2021 med en förhoppning av att leva särbos för att hitta tillbaka inte visste jag då att han redan lämnat mig i tanken. Den smärtan som överväldigade mig från augusti det året och hela hösten var överväldigande. Lite in på 2022 träffade jag en man som varit mitt ” han som kom undan” vi inledde en relation, allt kändes bra, i efterhand vet jag att jag var för snabb men vi ses fortfarande och det känns bra. Men detta handlar om min ex man vi har 2 barn ihop och en bra kontakt kring barnen och som vänner. Han har under denna tid som är drygt ett år som det tog slut på riktigt haft 3 flickvänner, han är nu inne på den tredje. Jag har svårt att förhålla mig till detta då det gör så jävla ont att han hoppar runt och att alla enligt honom är så fantastiska, tills det tar slut, jag tvivlar på hur han en gång kände för mig, hur lätt det är för honom att byta, känslor av obetydlighet hos mig, att jag inte var något värd ? Jag har träffat ny så varför gör det ont vad exet gör ? Jag vet att många kommer skriva att det gick för fort och håller med om det men detta känns som något annat. Det som skaver är just dom snabba vändningarna och hans oerhörda behov att vara med någon. Kan någon snälla försöka få mig att försöka förstå varför jag känner så här ? Varje gång jag får höra om honom med någon ny är jag tillbaka på ruta 1 med mitt sorgearbete över skilsmässan. 
När jag läser ditt inlägg tänker jag främst två saker:
-
det är helt normalt att det känns i hjärtat när barnens går vidare på något vis. Även om man är klar med den relationen, måste du ha kvar kontakten pga barnen. När den andra tar nya steg (träffar ngn, flyttar ihop, får barn med ny…) så känns det. Det är massor av annat som kopplas in, du kanske tänker på era drömmar, hur du en gång var i samma sits, hur den drömmen sprack osv. Det måste inte betyda att du har känslor på det viset att du vill ha honom tillbaka. Jag menar att det är mänskligt att få tankar eller känslor kopplat till sitt ex.
-
jag tycker att du har mkt fokus på ditt ex. Har du alltid haft mer fokus på den andra? Är det en vana? Eller är det något som kommit nyligen? T ex kopplat med separationen och att han är kvar i ditt liv pga barnen? Kontroll? Handlar det om hur andra ser på er? Eller jämför du relationer? Om ja, varför? Fråga dig själv dessa saker och ställ gärna en ytterligare varför-fråga så du riktigt bottnar i svaret.
När du fokuserar på dig själv, ger dig det du vill ha, det du behöver blir allt annat i livet bara som ett härligt bonus! Men när du har mer fokus på den andra, vad den andra gör eller säger, minskar ditt eget utrymme. Med det sagt tror jag verkligen på att du kan komma vidare i ditt arbete när du på allvar och på alla möjliga vis fokuserar dina känslor och tankar på dig och ditt mående 
Jag och min ex-pojkvän var tillsammans i sju år och bodde ihop sex år. Inga barn, tack gode Gud.
Vi hade mycket fin tid ihop och mycket svår tid ihop. Iallafall. Han gjorde slut en torsdagskväll, nästa dag på kvällen gick han på sexmöte med en annan man (hemma hos den andra mannen). Nästan exakt en vecka senare gick han på sexmöte igen, denna gången till ett hotellrum med fyra-fem andra män.
Ja det var mycket smärtsamt och ja jag vart förstörd.
Vi bor i en ganska stor stad så det tog tid för mig att hitta eget boende, ungefär 5-6 månader. Så fort jag flyttat började mitt ex dejta en ny kvinna, sen ytterligare en andra kvinna och ytterligare en tredje. Och fortsatte sina homosexuella äventyr med olika män samtidigt. Den första kvinnan träffade han under hela tiden, firade nyår med henne osv.
Jag kan inte ge en exakt beskrivning av varför vissa människor beter sig såhär. Eller vad andra människor betyder för dem och uppfyller vad för slags behov hos dem.
Men det kvittar för i slutändan handlar allt om dig. Du är ute på din resa, du möter och bekantar dig med olika människor under resans gång. Allt handlar om vilka lärdomar och insikter du når fram till.
Njut av den nya mannen, man ska inte underskatta oxytocinets goda verkan för välmåendet. Det är en mycket potent “drog”.
Vad ditt ex gör får stå för honom, det är hans resa. Det har också gått kort tid sen ert uppbrott så jag förstår att du fortfarande är “ockuperad” av honom. Men det kommer försvinna med tiden, helt säkert. Ta det lugnt och låt tiden ha sin gång.
Stort tack för ditt svar behövde verkligen få perspektiv på detta och du öppnade upp för så många frågor i mig och beror viktiga saker som jag inte ens tänkt på. Jag har alltid satt honom först och tror att hans bekräftelse på något vis är viktig för mig, varför vet jag inte. Många drömmar som sprack vilket säkert är svårt för mig att förlika mig med. Känslan av att bli bortvald har varit oerhört svår att hantera, att inte duga, ifrågasättandet av vad dom andra har som inte jag har osv negativa tankegångar.
Tillåt dig själv att vara ledsen och besviken över det som inte blev av, det du inte fick och det du sedan förlorade. Det är helt ok att både vara ledsen och samtidigt börja bygga upp en ny sanning framåt. Utmana dig att testa vilken styrka det finns i att skapa nya sanningar om dig och det ni hade? Att du visst hade allt och därtill men att det av ngn anledning inte bara blev av. Återigen, fokus på dig och massor av självkärlek
Hej @Sarah
.
Spontant känner jag att du fortfarande känner/hakar upp dig på vad han gör med sitt liv.
Försök att skita i vad han hittar på, okay okay att ni har barn ihop och du indirekt känner dig drabbad, men hans liv måste Du skita i.
Sant att man aldrig vet varför folk agerar på ett visst sätt. Hakar upp mig på att det gör ont men helt rätt att jag är ute på min egen resa och måste visa mig mer självrespekt 
Tack för pepp försöker ställa om
Hjärnan på mig
Självklart är det så men svårt när det svider i hjärtat. Mest av att bli bortvald och ersatt med allt han verkar komma över 
men jag inser att jag borde fokusera på mig