raderat
5 gillningar
Jag håller helt med @Tailor här.
Du kan inte hjälpa honom eftersom det kommer ses som en provokation från den nya och även din exman. Ni har för mycket historia.
Det du kan göra är att se på från avstånd, låta barnen och hans familj ta upp det de är oroade över.
Du kan prata med hans familj om att du är oroad givetvis men var försiktig om du tänker att du vill prata med barnen om detta. Ffa om de är lite yngre, du riskerar annars att slå in en kil mellan dig och barnen.
Jag tänker inte säga något om vad jag tänker om hela situationen, vems “fel” allt är osv - det jag tänker säga är att din exman måste själv ta ansvar för sitt liv och sluta skylla på nån annan! Du kan inte göra det åt honom.
2 gillningar
Nej jag vill inte ha honom tillbaka som partner. Bara som människa och pappa till mina barn. Det är ju mycket annat som varit under åren och många svek nu det senaste året som gör att jag inte vill ens försöka reparera vårt förhållande. Jag är 100% säker på det. Men för den skull är jag ju inte känslokall, jag vill honom väl trots allt.
2 gillningar
raderat
2 gillningar
Jag tror att du bör gå på djupet inom dig själv och fundera på varför du på villkors vis inte kan släppa detta utan går runt och grubblar på allt, där den ena potentiella katastrofen avlöser den andra i dina tankar.
Varför du under månadernas lopp har tillskrivit henne både narcissistisk personlighetsstörning och antisocial personlighetsstörning.
Varför du i det närmaste totalt omyndigförklarar din vuxne fd man osv.
Du låter dramatisk och du påstår att du är 100% säker på att du inte vill ha tbx honom (trots att du för några månader sedan “brann av längtan efter honom”) utan nu vill du bara rädda hans liv…
Varför du beskriver dina egna tankar/uppfattningar/upplevelser kring honom och hans enligt vad du tycker dig kunna bedöma olyckliga miserabla liv i närmast suicidala ordalag. Du är rädd att han ska tappa livslusten osv osv. och det låter som att du är involverad tsm med alla barn i dessa spekulationer och tänkbara katstrofscenarion…
Vad som är höna och vad som är ägg i allt detta, det vete katten 
.
4 gillningar
Varför skriver du när du uttryckligen inte vill ha kommentarer…? Är det för att själv se tillbaka på detta sen? Jag fattar inte. Tycker att din man verkar vara en gnällig fjant faktiskt. Han är för fan en vuxen man. Den där kvinnan har väl inte riktat pistol mot huvudet? Släpp honom. Möjligen kan du utrycka oro till hans familj och hoppas att de kan stötta honom. Jag tycker att han får skylla sig själv.
2 gillningar
Jag får hålla med övriga om att du bör fokusera på dig själv, dina egna känslomässiga reaktioner och tankeloopar här. Oavsett vad som är sant eller inte sant om ditt ex och hans nya dam så är det verkligen inte du som ska ta ansvar för det eller göra något åt den saken. Det är du den sista som ska göra.
Jag tror faktiskt att det kan vara ganska vanligt att vilja empatisera med sitt ex efter att man blivit lämnad, det blir en strategi för att kunna bibehålla en känslomässig närhet och undvika brytningen som egentligen måste ske. Men försök att fokusera på dig, dina känslor och hur du ska kunna släppa ditt ex och gå vidare framåt i livet istället. Hans liv är hans eget ansvar.
4 gillningar
Tack, jag behövde höra det där. Det är nog exakt så det är för mig. Jag har svårt att backa känslomässigt och trasslar in mig i de här tankarna om att “hjälpa honom”.
Hag tar till mig det du skriver, så värdefullt med objektiv input❤
3 gillningar
raderat
3 gillningar
raderat
3 gillningar
Vaa, jag har inte påstått något av ovanstående 
Bra!
2 gillningar
En person som inte har någon självinsikt kan inte ”räddas” tror jag.
Det hjälper inte heller vilka diagnoser du ställer på hans nya. Du kan inte få honom att se dem, det måste han komma på själv.
Din man är vuxen och då står det honom fritt att ta beslut, oavsett om du tror de är till hans nackdel.
Jag tror du måste släppa detta för att må bra själv.
Han är inte ditt ansvar.
Han gör sina val och prioriteringar, han blir inte manipulerad/lurad, han är inget offer.
Att ”gråta ut” hos dig blir helt löjeväckande. Har han inga kompisar? Detta är väl ingen roll du ska fylla?
Det blir väldigt missriktad omtanke….
Tänk på dig själv istället.
1 gillning
Jag uppfattade dig som att du tyckte jag ältat tillräckligt länge när du skrev varför jag inte kunde släppa detta och gå vidare. Som att du tyckte att nu fick det vara nog. Om det var ett missförstånd ber jag om ursäkt.
Högg lite för snabbt där, sorry för det, för jag kan känna själv att det får vara nog någon gång. Jag får för bövelen ta mig samman
Du är ärlig och det behöver jag för att komma ur den här loopen.
3 gillningar
Jag ber om ursäkt att jag tog i, kände frustration över att han beter sig som ett barn och att du ska vara mamma/trösterska.
Kram på dig, det kommer vända!
4 gillningar
Du behöver inte be om ursäkt
4 gillningar
Jag har själv varit en man med dåligt självförtroende som varit enkel att manipulera. Man kan säga vad man vill men jag önskade i de stunderna att någon kunde hjälpt mig. Det tog lång tid innan jag fick självförtroende nog att ta mig ur skiten. Jag blev starkare av erfarenheten och vet idag hur jag ska avvärja det. Om hon är som du beskriver kommer han ha det väldigt jobbigt framöver. Om han ska bli kvitt henne tror jag att han måste slå sig fri själv. Det kommer kanske ta tid, ja flera år, men det är svårt att göra något utifrån när man inte blir insläppt, som du beskriver.
Jag förstår att du känner oro, och det är fullt mänskligt. Vill du stötta honom så är det inget fel i det. Men du måste känna att du gör rätt, vare sig vad folk tycker och tänker kring dig.
Det tror jag är ett klokt beslut. Om jag hade fått hjälp att lämna det exet hade jag inte lärt mig att stå upp för mig själv. Jag hade varit beroende av andra. Det behöver inte vara en dålig sak, men det är klart mer användbart att klara sig själv.
Som andra skrivit i tråden, om du är orolig, vilket inte alls är konstigt, kan du uttrycka dig till hans familj och vänner och försöka lägga vikt vid att han kan behöva hjälp. Men se upp så du inte framstår som svartsjuk utan att du bara är orolig, trots allt som hänt. Kämpa på!
3 gillningar
Hon är chef och sitter i en maktposition… ja du… Hon kan åka ut med huvudet före om facket hade tagit tag i det.
raderat