raderat…
Det känns som om halva kommunikationen saknas här. Vad sades innan? Har du ställer du för krav på honom?
1 gillning
Jag tänker att det faktiskt är sant. Fast det är jävligt onödigt och elakt att säga till någon som redan ligger ner.
1 gillning
Raderat…
@Pippi1967, jag har varit skild en lång tid nu men tror jag förstår hur du känner genom det jag själv har varit/är med om. Jag har ett myndigt barn med särskilda behov. Hens pappa vill i princip att jag ska vara budbärare med information om hen, bestämma hens framtidsplaner och att jag ska stå för genomförandet av det han tänker men han vill inte avlasta genom att ta ansvar och avlasta i vardagen. Jag är så trött på tomma ord och avsaknad av handling och träffar inte barnets pappa om hen inte uttrycker att hen vill att jag ska göra det. Jag får också höra att allt som sker är en konsekvens av hur jag agerar, underförstått att jag inte träffar och samarbetar med honom. Men samarbete för mig är när det sker ett ömsesidigt utbyte och ansvarstagande, inte att man ska prata utifrån att allt ska ske på en persons villkor och/eller prata över huvudet på ett vuxet barn. Utifrån ser det naturligtvis ut som att det är jag som inte samarbetar, men något jag lärt mig efter min separation är att ord kan vara väldigt tomma och manipulativa.
Jag vill inte förmedla ett mörker för dig, det kan ordna sig bättre för er när det värsta lagt sig. Men var vaksam på så att du inte tappar bort dig själv bland ord. Se vad barnens pappa gör i handling, så får du svaret på vad som är ditt ansvar och vad som är brist på hans. Ta hand om dig.
2 gillningar
Att vad ska gå bra eller dåligt eller inte alls?
Ditt liv? Ja! Så är det ju!
Hans liv? Nej!
Hans relation och kontakt med sina vuxna barn? Nej!
Försök att inte dras med i den här typen an samtal, mail mm alls! De är till för att manipulera och driva vidare en kontakt där han har makt. Ge dig inte ens in i det! Bemöt inte sånt här!
1 gillning
Raderat…
Ring till socialen.
Prata för all del med släkten, varför skulle de inte få veta?
Men helt ärligt. Du kan inte förvänta dig att han ska betala underhåll för ett vuxet barn, alldeles särskilt om om barnet i fråga inte vill han kontakt med honom. Vänd dig till myndigheterna i stället för att få ekonomiskt stöd.
3 gillningar
Jag håller med @Restenavlivet här! Eftersom han vet att du sätts ut balans och att hans agerande får dig att reagera så är det just därför han gör så här! Han vill att du ska skriva den typen av svar som du skrev här dör du vädjar till hans förnuft, men han har inte som fokus att vara förnuftig och att ta sitt ansvar. Hans fokus är av någon anledning att hämnas samt att vinna nån slags makt över både dig och er ungdom. Låt honom inte sätta dig där!
Visst, du har extremt dålig ekonomi! Han försätter er i en oerhört svår situation! Men dess värre är inte lösningen att vädja till honom! Som sagt, hur ditt liv ska bli och hur du ska få det behöver du ta kontroll över. Gå till myndigheter! Socialen! Lss! Försäkringskassan! Ja, det som krävs för att du ska få makt över ditt liv utan inblandning av honom! Och är han skyldig att betala så får myndigheter driva in de summorna! För du kommer inte nå fram! Det visar han tydligt med sin korkade logik!
5 gillningar
Håller med tidigare kommentarer. Är barnet vuxet så får hon söka de bidrag hon kan ha rätt till eller eventuellt skaffa någon typ av arbete. Det går inte i längden att vara i beroendeställning av en annan persons ekonomi och välvilja.
Ver inte vad släkten skulle kunna bidra med?
1 gillning
Ring sociala och släkten tala om vilken sketstövel han är !
2 gillningar